Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
träffade i ett redan sårbart ekonomiskt<br />
läge och fördjupade den<br />
globala konjunktur<strong>ned</strong>gången.<br />
Den ekonomiska utvecklingen<br />
avmattades mest i Förenta staterna,<br />
men även i Europa måste tillväxtprognoserna<br />
klart revideras <strong>ned</strong>åt.<br />
Med de försämrade konjunkturutsikterna<br />
lättade Europeiska centralbanken<br />
(ECB) på sin penningpolitik<br />
i den mån det var möjligt med<br />
hänsyn till prisstabiliteten. Från<br />
maj till slutet av året sänkte ECB<br />
sina penningpolitiska räntor med<br />
totalt 1 ½ procentenhet. Förutsättningarna<br />
för och behovet av en<br />
lättare penningpolitik begränsades<br />
dels av att utgångsnivån redan var<br />
rätt låg, dels av att pristrycket i<br />
euroområdet reagerade så långsamt<br />
på konjunkturavmattningen. Den<br />
uppmätta konsumentprisinflationen<br />
började dock avta, men det förklaras<br />
nästan uteslutande av sjunkande<br />
energipriser. Inflationen för inhemska<br />
produkter och tjänster i euroområdet<br />
var ända till slutet av året<br />
rentav något uppåtgående. I sitt<br />
beslut att sänka räntan så kraftigt i<br />
ett läge då inflationen fortfarande<br />
klart låg över prisstabilitetsmålet<br />
stödde sig ECB på bedömningar<br />
om den framtida utvecklingen. Den<br />
ökade inflationstakten bedömdes<br />
som tillfällig och den svaga ekonomiska<br />
utvecklingen ansågs i framtiden<br />
minska också det inhemska<br />
pristrycket. Enligt nuvarande bedömningar<br />
håller förväntningarna<br />
på att infrias.<br />
10<br />
***<br />
I Finland vände konjunkturerna<br />
snabbare och tvärare än genomsnittligt<br />
i euroområdet. Detta berodde<br />
till stor del på den stora vikt<br />
de informations- och kommunikationstekniska<br />
produkterna har i den<br />
finländska exporten. Prognoserna<br />
för BNP-tillväxten 2001 måste<br />
revideras <strong>ned</strong>åt flera gånger under<br />
året, totalt med flera procentenheter.<br />
Mätt med många andra indikatorer<br />
var konjunkturvändningen<br />
mindre brant. Den svagare omvärldsutvecklingen<br />
har främst avspeglats<br />
i företagsvinsterna och<br />
statsfinanserna. På livet för den<br />
övervägande majoriteten av befolkningen<br />
har effekterna av recessionen<br />
hittills varit begränsade. Hushållens<br />
inkomstbildning har varit<br />
fortsatt god och arbetslösheten har<br />
inte ökat nämnvärt. Också förutsättningarna<br />
för en stabil utveckling<br />
för de offentliga finanserna är<br />
fortsatt hyggliga.<br />
Trots den kraftigt minskade<br />
BNP-tillväxten präglas det ekonomiska<br />
läget inte av någon dramatik.<br />
Så bör det också vara. Konjunkturväxlingarna<br />
är en del av marknadsekonomin<br />
utan att nödvändigtvis<br />
skapa krisstämning. I viss bemärkelse<br />
upplever Finland sin första<br />
normala konjunktur<strong>ned</strong>gång sedan<br />
början av 1980-talet. Det spelrum<br />
som byggdes upp under åren med<br />
stark tillväxt medger en stabilt<br />
ökande konsumtion även under<br />
svagare omvärldsutveckling.<br />
Detta begränsar arbetslöshetsökningen<br />
och därmed de mer<br />
långvariga skadorna för ekonomin.<br />
Recession bör ses som en hälsosam<br />
påminnelse om att det finns<br />
mycket att göra i den finländska<br />
ekonomin. Den ekonomiska tillväxten<br />
löser inte automatiskt alla<br />
problem och fortsatt tillväxt är<br />
ingen självklarhet. Under konjunkturuppgången<br />
föreföll man ibland<br />
glömma att de ekonomiska strukturerna<br />
och de offentliga finanserna<br />
bör dimensioneras så att de<br />
klarar även regelbundet återkommande<br />
sämre konjunkturer. Det såg<br />
ut som om den långsamt men stadigt<br />
sjunkande arbetslösheten<br />
minskade intresset för strukturella<br />
arbetsmarknads- och pensionsreformer.<br />
När statsfinanserna<br />
började visa överskott ställdes strax<br />
krav på ökade offentliga utgifter.<br />
Då sysselsättningen nu har slutat<br />
stiga och statsbudgeten riskerar att<br />
visa underskott bör de strukturella<br />
utmaningarna åter tas upp i den<br />
ekonomiska debatten.<br />
De första tecknen på återhämtning<br />
syns redan. Risken för att den<br />
globala recessionen blir långvarig<br />
är dock inte helt över. Om den<br />
ekonomiska tillväxten tar fart förbättras<br />
förutsättningarna för ökad<br />
sysselsättning och stabilare statsfinanser.<br />
Det finns dock inte skäl<br />
att räkna med sådana tillväxttal<br />
som i slutet av 1990-talet.<br />
För att lösa de närmaste decenniernas<br />
utmaningar kan det krävas<br />
även smärtsamma politiska beslut.<br />
Den största risken är klar för de<br />
flesta: skapas inte i tid beredskap<br />
för den åldrande befolkningen<br />
leder de åtföljande utgiftsökningarna<br />
till en skärpt beskattning som<br />
lamslår dynamiken i ekonomin.<br />
Risken kan undvikas genom en<br />
beslutsam ekonomisk politik och<br />
en fördomsfri analys av tillbudsstående<br />
medel. Delvis motstridiga<br />
behov måste passas ihop. Dels bör<br />
statens skuldsättning avsevärt<br />
minskas innan åldrandeproblemet<br />
tillspetsas, dels skulle ett oförändrat<br />
skatteunderlag kräva sysselsättningsfrämjande<br />
skatte- och bidragsreformer<br />
som gör Finland<br />
FINLANDS BANK
Change language