Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
nadsinvesteringarna en ökning.<br />
Ökningen berodde på såväl industrins<br />
byggnadsinvesteringar och<br />
byggandet av affärslokaler som<br />
bostadsbyggnadsinvesteringar.<br />
Till följd av hushållens ökade<br />
inkomster och flyttningsrörelsen<br />
växte handelns och tjänstesektorns<br />
byggnadsinvesteringar i tillväxtcentra<br />
i början av året. Under andra<br />
halvåret avtog tillväxten i industrins<br />
byggnadsverksamhet delvis<br />
beroende på det minskade behovet<br />
av industrilokaler på grund av export<strong>ned</strong>gången.Bostadsbyggnadsinvesteringarna<br />
krympte med 7 % 2001 mot att<br />
året innan ha ökat med 3 %. Under<br />
andra halvåret inleddes färre nya<br />
bostadsbyggen än under första<br />
halvåret och antalet bostadsbyggnadstillstånd<br />
minskade betydligt<br />
från slutet av 2000. Den långsammare<br />
ekonomiska tillväxten och<br />
den allmänna osäkerheten bidrog<br />
till att många byggnadsprojekt<br />
uppsköts ytterligare. Dessutom<br />
hämmades bostadsbyggandet i<br />
flera tillväxtcentra av tomtbrist.<br />
Den privata konsumtionens<br />
ökningstakt avtog 2001. Tack vare<br />
den låga räntenivån och den gynnsamma<br />
inkomst- och sysselsättningsutvecklingen<br />
var konsumtionen<br />
dock fortsättningsvis rätt livlig<br />
(figur 21 och 24). Inom detaljhandeln,<br />
exklusive bilhandeln, växte<br />
försäljningen i samma takt som<br />
2000. Den svaga försäljningen<br />
inom bilhandeln berodde till stor<br />
del på förväntningar om ändringar<br />
i beskattningen. Konsumenternas<br />
tilltro till den egna ekonomin var<br />
fortsatt stark så gott som hela året,<br />
även om förtroendet för samhällsekonomin<br />
totalt sett och sysselsättningsutvecklingen<br />
klart och tydligt<br />
Figur 24.<br />
Konsumtion och konfidensindikator för hushållen<br />
Procentuell förändring från<br />
motsvarande kvartal föregående år Nettotal<br />
10<br />
20<br />
8<br />
15<br />
6<br />
10<br />
4<br />
5<br />
2<br />
1<br />
0<br />
0<br />
-5<br />
-2<br />
-10<br />
-4<br />
2<br />
-15<br />
-6<br />
1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01<br />
-20<br />
1. Privat konsumtion (vänster skala)<br />
2. Konfidensindikator (höger skala)<br />
Källa: Statistikcentralen.<br />
Index, 1983 = 100<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
Figur 25.<br />
Bostadspriser i Finland<br />
1990 91 92 93 94 95 96 97<br />
1. Hela landet<br />
2. Gamla tvåor i Helsingfors<br />
3. Hela landet, reala priser<br />
Källor: Huoneistokeskus och Statistikcentralen.<br />
minskade under året. På grund av<br />
terrorattackerna och de dystra<br />
utsikterna för världsekonomin<br />
försvagades dock konsumenternas<br />
tro även på den egna ekonomin<br />
något alldeles i slutet av året.<br />
98 99 00 01<br />
Konsumenternas starka framtidstro<br />
och den låga räntenivån<br />
gjorde att bostadsmarknaden var<br />
rätt livlig 2001 (figur 25). Enligt<br />
Statistikcentralens bostadsprisstatistik<br />
steg priserna på gamla<br />
Årsberättelse 2001 31<br />
2<br />
3<br />
1
Change language