Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
(IMF) finansieringsbehov samt<br />
som beredskap för undantagsförhållanden.<br />
Finlands Banks valutareserv<br />
är under EMU-förhållanden<br />
stabil och behöver inte längre vara<br />
lika likvid som före etapp tre<br />
(figur 45). Större uppmärksamhet<br />
har därför fästs vid att förbättra<br />
reservens avkastning.<br />
Viktiga mål vid placeringen av<br />
Finlands Banks valutareserv är<br />
trygghet, likviditet och avkastning.<br />
Trygghet innebär att reservens<br />
marknadsvärde inte får variera för<br />
mycket på grund av olika risker.<br />
Dessutom skall en del av reserven<br />
vara tillräckligt likvid; den skall<br />
vid behov kunna realiseras tillräckligt<br />
snabbt och till låga kostnader.<br />
Inom ramen för dessa villkor är<br />
målet bästa möjliga avkastning.<br />
De risker som framför allt är<br />
förknippade med valutareserven är<br />
valuta-, ränte-, kredit- och likviditetsrisker.<br />
Den förväntade avkastningen<br />
kan förbättras genom höjd<br />
risknivå. Med placeringspolicyn<br />
eftersträvas en sådan kombination<br />
av risker och avkastningsförväntningar<br />
som bäst motsvarar bankens<br />
långsiktiga mål. I placeringspolicyn<br />
är en effektiv spridning av<br />
placeringarna av central betydelse.<br />
Den viktigaste risken i valutareserven<br />
är valutarisken som beror<br />
på värdefluktuationer i reservvalutorna<br />
gentemot euron respektive<br />
varandra. Valutarisken minimeras<br />
genom att reserven sprids på olika<br />
valutor. På detta sätt hindras att<br />
värdefluktuationer i enskilda valutor<br />
väsentligt påverkar reservens<br />
värde. Reservvalutor är US-dollarn,<br />
det brittiska pundet, den japanska<br />
yenen, den danska kronan<br />
och den svenska kronan. Valutafördelningen<br />
omprövas med ett par tre<br />
Figur 44.<br />
Valutareserven i vissa viktiga ekonomier<br />
Mrd. USD<br />
450<br />
400<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
1997 1998 1999 2000<br />
1. Förenta staterna<br />
2. Japan<br />
3. Euroområdet (ECB + nationella centralbanker)<br />
Källa: Internationella valutafonden.<br />
Mrd. euro<br />
12<br />
11<br />
10<br />
9<br />
8<br />
7<br />
6<br />
Figur 45.<br />
Finlands Banks valutareserv<br />
års mellanrum. Mellan omprövningarna<br />
hålls fördelningen fast.<br />
Finlands Bank söker således inte i<br />
placeringshänseende utnyttja<br />
fluktuationer mellan olika valutor.<br />
Den nästviktigaste risken är<br />
ränterisken. Ränterisken mäts och<br />
hanteras med durationen. Durationen<br />
beskriver förändringen i placeringarnas<br />
värde när marknadsräntorna<br />
förändras. Durationen fastställs<br />
med value-at-risk-modellen<br />
(VAR-modellen). Modellen analyserar<br />
den sannolika fördelningen<br />
av reservens värde vid variationer i<br />
valutor, räntor och ränteskillnader.<br />
Särskilt uppmärksammas sannolikheten<br />
för stora förluster.<br />
Ränterisken minimeras genom<br />
att placeringarna sprids på skuldförbindelser<br />
med olika löptid på<br />
räntemarknaderna i Förenta staterna,<br />
Storbritannien, Japan, Danmark<br />
och Sverige. Dessutom fastställs<br />
Årsberättelse 2001 63<br />
1997<br />
Källa: Finlands Bank.<br />
1998 1999 2000<br />
2<br />
3<br />
1<br />
2001<br />
2001
Change language