Ladda ned - Suomen Pankki

nade med att ECB skulle sänka
räntan och lämnade i början av
uppfyllandeperioden in låga anbud
för att i slutet av uppfyllandeperioden
efter en eventuell räntesänkning
kunna få centralbanksfinansiering
till lägre ränta. Detta s.k.
underbudsproblem förekom första
gången i februari, andra gången i
april, tredje gången i oktober och
fjärde gången i november.
Underbudsproblemet avspeglades
främst som fluktuationer i
dagslåneräntan. När likviditetsläget
på grund av underbudsproblemet
stramades åt mot slutet av uppfyllandeperioden
gick dagslåneräntan
kraftigt upp i tre av de fyra underbudsfallen4
(figur 13) och närmade
sig varje gång räntan på utlåningsfaciliteten.
Kreditinstituten blev
under 2001 ovanligt ofta tvungna
att utnyttja utlåningsfaciliteten för
att uppfylla sina kassakrav i det
strama likviditetsläget till följd av
underbudsproblemet, då penningmarknaden
inte längre tillhandahöll
likviditet billigare än centralbanken.
Underbudsproblemet återspeglas
i utnyttjad utlåningsfacilitet
därigenom att över 65 % av lånen
upptogs vid slutet av de fyra uppfyllandeperioder
då underbud förekom.
Underbudsproblemet ledde
också till en ovanligt stor skillnad i
storlek mellan två samtidigt löpande
huvudsakliga refinansieringstransaktioner.
Som störst var skillnaden
i april då den låg på 167
miljarder euro, mot genomsnittliga
37 miljarder euro under året. Att
4 I det fjärde fallet bidrog den oväntat
svaga likviditetsdränerande effekten av de
autonoma faktorerna vid slutet av uppfyllandeperioden
till att dagslåneräntan inte
fluktuerade så kraftigt.
3
2
1
1
0
2
-1
-2
-3
Figur 12.
Utnyttjade stående faciliteter i euroområdet
Mrd. euro, dagsmedeltal
I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII
Slutmånad för uppfyllandeperioden
2000 2001
1
1 Uppfyllandeperioden börjar den 24 kalenderdagen i månaden och
slutar den 23 kalenderdagen påföljande månad.
1. Inlåningsfacilitet
2. Utlåningsfacilitet
Källa: Europeiska centralbanken.
skillnaden i storleken på transaktionerna
är så stor begränsar ECB:s
förmåga att genom huvudsakliga
refinansieringstransaktioner tilldela
likviditet i en omfattning som är
neutral för kreditinstitutens kassakravsuppfyllande,
då möjligheterna
att vid behov dra in likviditet minskar
vid avvecklingen av den mindre
transaktionen. Den stora storleksskillnaden
skapar också
osäkerhet för kreditinstituten i budgivningen,
då det blir allt svårare
för dem att förutsäga storleken på
tilldelningarna från ECB och att
lägga sina egna bud.
På grund av underbudsproblemen
under den föregående uppfyllandeperioden
uppstod vid slutet av
april för första gången en situation
där en neutral likviditetstilldelning
vid den huvudsakliga refinansieringstransaktionen
hade inneburit
att ECB vid avvecklingen av den
mindre transaktionen tvingats dra
in likviditet från marknaden i stället
för att tillföra likviditet. För att
jämna ut skillnaden genomförde
ECB som sin sista marknadsoperation
i april ett likvidiserande standardiserat
anbudsförfarande med
en löptid på en vecka vid sidan av
den normala huvudsakliga refinansieringstransaktionen
på två veckor.
Också detta anbudsförfarande
genomfördes med rörlig ränta och
den lägsta anbudsräntan var densamma
som för den huvudsakliga
refinansieringstransaktionen. Vid
slutet av november var ECB för
andra gången tvungen att ta till en
motsvarande transaktion. ECBrådet
beslutade i november att i
regel fatta de penningpolitiska
besluten endast vid månadens första
sammanträde. Därigenom minskade
möjligheterna till spekulation
med underbud.
Årsberättelse 2001 21