Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
då Grekland införde euron<br />
den 1 januari 2001.<br />
De offentliga finanserna<br />
försvagades<br />
Enligt Europeiska kommissionens<br />
prognos hösten 2001 utgjorde det<br />
offentliga budgetunderskottet 2001<br />
i genomsnitt 1,1 % av BNP. Siffran<br />
var knappt ½ procentenhet högre<br />
än 2000 (figur 11). För jämförbarheten<br />
redovisas siffrorna exklusive<br />
engångsintäkterna från försäljningen<br />
av UMTS-licenser. Dessa intäkter<br />
blev exceptionellt höga 2000<br />
men obetydliga 2001.<br />
Kommissionen bedömde att<br />
ränteutgifterna i procent av BNP<br />
genomsnittligt sjönk med 0,2 procentenheter<br />
i euroområdet under<br />
2001. Medan det primära överskottet<br />
i procent av BNP samtidigt<br />
beräknas ha minskat med 0,5 procentenheter<br />
i genomsnitt, ökade<br />
euroområdets budgetunderskott i<br />
procent av BNP (underskottskvot)<br />
för första gången sedan 1993. Med<br />
Procent av BNP<br />
0<br />
-1<br />
-2<br />
-3<br />
-4<br />
-5<br />
Figur 11.<br />
Offentliga finanser i euroområdet<br />
1<br />
Offentliga sektorns budgetsaldo<br />
primärt saldo avses de offentliga<br />
finanserna exklusive ränteutgifterna<br />
för den offentliga skulden.<br />
I likhet med föregående år<br />
visade de offentliga finanserna<br />
2001 överskott i Irland, Luxemburg,<br />
Nederländerna och Finland<br />
och uppnådde balans i Spanien och<br />
Österrike. I Italien däremot verkade<br />
utvecklingen mot en balanserad<br />
budget att vara långsam och i Tyskland,<br />
Frankrike och Portugal växte<br />
underskottskvoterna (tabell 13).<br />
Minskningen i det primära<br />
överskottet i euroområdet uttryckt i<br />
procent av BNP beräknas till<br />
knappt hälften bero på finanspolitiska<br />
lättnader och till drygt hälften<br />
på konjunkturella faktorer. Tack<br />
vare det rätt stabila sysselsättningsläget<br />
och ökade löntagarinkomster<br />
fick den ekonomiska avmattningen<br />
inte fullt genomslag i skatteutfallet.<br />
På grund av de osedvanligt stora<br />
vinsterna och kapitalinkomsterna<br />
för 2000 ökade också utfallet av<br />
direkta skatter 2001 till följd av de<br />
influtna kompletteringsskatterna.<br />
Även om arbetslösheten och relate-<br />
rade utgifter fortsatte att minska,<br />
ökade övriga offentliga utgifter och<br />
framför allt hälsovårdsutgifterna,<br />
vilket gjorde att de primära utgifterna<br />
räknat i procent av BNP låg<br />
kvar på föregående års nivå. De<br />
åtgärder som vidtogs i euroländerna<br />
till följd av terrorattackerna i<br />
september finansierades i huvudsak<br />
genom utgiftsprioriteringar och<br />
i vissa länder även genom skattehöjningar.<br />
Skattelättnader och sänkta<br />
socialförsäkringsavgifter i flera<br />
euroländer låg i huvudsak bakom<br />
den lättare finanspolitiken. Kommissionen<br />
beräknade skatte- och<br />
avgiftssänkningarna till ca 0,6 %<br />
av euroområdets BNP 2001.<br />
I de reviderade stabilitetsprogrammen<br />
vid årsskiftet 2000/01<br />
satte Tyskland, Frankrike och Portugal<br />
som mål att uppnå offentliga<br />
finanser som är i balans senast<br />
2004 och Italien senast 2003. I de<br />
allmänna riktlinjerna för den ekonomiska<br />
politiken som antogs av<br />
EU-ländernas finansministrar för<br />
2001 uppmanades länderna hålla<br />
-6<br />
50<br />
1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01<br />
1<br />
Exkl. intäkter från försäljning av UMTS-licenser 2000– 2001.<br />
Källa: Europeiska kommissionen.<br />
Årsberättelse 2001 19<br />
80<br />
70<br />
60<br />
Offentlig skuld<br />
Procent av BNP