Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2001 till följd av kraftigt stigande<br />
livsmedelspriser. Mul- och klövsjukan<br />
och galna ko-sjukan fick priset<br />
på kött och många andra livsmedel<br />
att stiga. Också ökningstakten i<br />
priserna på industriprodukter och<br />
tjänster accelererade något. Inflationen<br />
dämpades dock av att energipriset<br />
slutade gå upp (figur 4).<br />
ECB började sänka<br />
styrräntan i maj<br />
Med prisstabilitet, som är målet för<br />
penningpolitiken i euroområdet,<br />
avses en årlig ökning av det harmoniserade<br />
konsumentprisindexet för<br />
euroområdet på mindre än 2 %.<br />
ECB-rådet bevakar prisstabiliteten<br />
på medellång sikt.<br />
I maj beslutade ECB-rådet att<br />
sänka den lägsta anbudsräntan på<br />
Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner<br />
med 0,25<br />
procentenheter till 4,50 % (figur 5).<br />
Styrräntan hade dessförinnan höjts<br />
flera gånger sedan slutet av 1999.<br />
Beslutet om räntesänkningen byggde<br />
på en bedömning av de två s.k.<br />
pelarna i den penningpolitiska<br />
strategin.<br />
För det första hade den årliga<br />
tillväxttakten i det breda penningmängdsmåttet<br />
M3 avtagit sedan<br />
våren 2000 i takt med de tidigare<br />
höjningarna av ECB:s styrräntor<br />
(figur 6). Vidare pekade den inkommande<br />
informationen då på att<br />
den statistiska tillväxten i penningmängden<br />
hade varit högre än den<br />
faktiska. Detta berodde på det ökade<br />
innehavet av omsättbara instrument<br />
hos investerare utanför euroområdet.<br />
Utlåningen däremot växte<br />
fortfarande klart snabbare än penningmängden.<br />
Framför allt ökade<br />
%<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Figur 5.<br />
Centralbanksräntor<br />
0<br />
1997 1998 1999 2000<br />
1. Ränta på Eurosystemets huvudsakliga<br />
refinansieringstransaktioner/lägsta anbudsränta<br />
(Tysklands reporänta före 1999)<br />
2. USA, Federal funds målränta<br />
3. Japan, diskonto<br />
Källor: Europeiska centralbanken och Reuters.<br />
banklånen till den privata sektorn<br />
kraftigt, men tecken på en avmattning<br />
syntes redan. Den årliga tillväxttakten<br />
i kreditgivningen till<br />
den privata sektorn hölls delvis<br />
uppe av finansieringsarrangemangen<br />
för den föregående höstens<br />
fusioner, företagsköp och licenser<br />
för tredje generationens mobiltelefonisystem<br />
(UMTS). Den ekonomiska<br />
avmattningen och minskat<br />
företagsförtroende fick lånebenägenheten<br />
att avta.<br />
För det andra hade inflationstrycket<br />
i euroområdet på medellång<br />
sikt något minskat till följd av den<br />
ekonomiska avmattningen och en<br />
fortsatt återhållsam löneutveckling.<br />
På kort sikt bedömde ECB-rådet<br />
det dock som möjligt att inflationen<br />
bland annat på grund av utvecklingen<br />
i livsmedelspriserna<br />
blir högre än den maximinivå som<br />
definierats för prisstabiliteten.<br />
Inflationsutsikterna för euroområdet<br />
förbättrades ytterligare<br />
Årsberättelse 2001 15<br />
2<br />
1<br />
3<br />
2001<br />
Figur 6.<br />
Penningmängds- och kreditutveckling i euroområdet<br />
Årlig procentuell förändring<br />
11<br />
10<br />
9<br />
8<br />
7<br />
4<br />
6<br />
1<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
3<br />
1997<br />
1 1. M3<br />
1998 1999 2000 2001<br />
1<br />
2. M3: 3 mån. glidande medeltal<br />
3. Referensvärde för M3-tillväxt<br />
4. Monetära finansinstituts utlåning till den privata sektorn<br />
1 Säsongrensat, korrigerat för kalendereffekter och exkl. omsättbara instrument<br />
som innehas av staten och hemmahörande utanför euroområdet.<br />
Källa: Europeiska centralbanken.