Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
handeln drog <strong>ned</strong> provisionsintäkterna.<br />
De flesta bankers finansnetto<br />
var större än 2000. In- och<br />
utlåningsstockarna ökade, men<br />
räntemarginalen mellan in- och<br />
utlåningsräntorna minskade från<br />
4,3 procentenheter vid utgången av<br />
2000 till 3,5 procentenheter vid<br />
utgången av 2001 (figur 30). Nedgången<br />
i räntenivån var en viktig<br />
orsak till att räntemarginalen<br />
krympte, då en stor del av utlåningen<br />
är bunden till olika referensräntor,<br />
medan inlåningen till<br />
största delen har fast ränta. Trots<br />
det jämfört med föregående år klart<br />
dystrare konjunkturläget förblev<br />
kredit- och garantiförlusterna relativt<br />
små.<br />
De finansiella kriserna på olika<br />
håll i världen hade rätt liten inverkan<br />
på de finländska bankernas<br />
verksamhet. Även finländska banker<br />
hade fordringar exempelvis på<br />
Turkiet, men en betydande del av<br />
dem var lågriskposter bl.a. på<br />
grund av statsgarantier. Japans och<br />
Argentinas problem syntes i relativt<br />
liten utsträckning och huvudsakligen<br />
indirekt i de finländska<br />
bankernas verksamhet.<br />
Värdepappersmarknaden<br />
Aktiekurserna som börjat falla<br />
2000 fortsatte <strong>ned</strong>åt under största<br />
delen av året. I EU-länderna och<br />
Tokyo var börskurserna som lägst<br />
under några dagar efter terrorattackerna<br />
och i New York strax<br />
efter att börsen öppnat på nytt.<br />
Exempelvis Dow Jones breda index<br />
Euro Stoxx nådde den 21 september<br />
sitt lägsta värde som låg 39,7 %<br />
under värdet vid utgången av 2000.<br />
Mrd. euro Procentenheter<br />
70<br />
6,5<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
Figur 30.<br />
Depositionsbankernas utlåning och totalmarginal<br />
10<br />
0<br />
1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01<br />
1. Utlåning till företag (vänster skala)<br />
2. Utlåning till hushåll (vänster skala)<br />
3. Övrig utlåning i mark och euro (vänster skala)<br />
4. Utlåning i utländsk valuta (vänster skala)<br />
5. Totalmarginal 1 1<br />
3,5<br />
(höger skala)<br />
3,0<br />
1<br />
Skillnaden mellan medelräntorna på utlåning och inlåning i mark.<br />
Fr.o.m. 1999 utlåning och inlåning i euro.<br />
Källa: Finlands Bank.<br />
Kurserna hann inte före årets slut<br />
återgå till nivån ett år tidigare.<br />
Sammanlagt sjönk det breda<br />
Euro Stoxx-indexet under året med<br />
20,2 % (figur 31).<br />
Kursutvecklingen var rätt oenhetlig<br />
i olika branscher. I början av<br />
året bibehöll aktierna i bolag inom<br />
de traditionella branscherna sitt<br />
värde relativt väl, medan IT-bolagens<br />
aktier drabbades av kursfall.<br />
I slutet av året var kursuppgången<br />
däremot kraftigast inom informations-<br />
och kommunikationsteknik.<br />
Aktieomsättningen på Helsingforsbörsen<br />
var fortsatt livlig. Den<br />
uppgick till sammanlagt 203 miljarder<br />
euro. Detta var något mindre<br />
än 2000 (227 miljarder euro), men<br />
klart mer än 1999 (105 miljarder<br />
euro). Nokiaaktiens andel av den<br />
totala aktieomsättningen under året<br />
Årsberättelse 2002 39<br />
5<br />
Index 4.1.2000 = 100<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
4 3<br />
2<br />
Figur 31.<br />
Aktiekursernas utveckling<br />
20<br />
2000 2001<br />
1. HEX-portföljindex<br />
2. HEX-generalindex<br />
3. Dow Jones industriaktieindex på New York-börsen<br />
4. Dow Jones Euro Stoxx-index<br />
Källor: Helsingfors Börs och Bloomberg.<br />
1<br />
3<br />
2<br />
4<br />
6,0<br />
5,5<br />
5,0<br />
4,5<br />
4,0
Change language