Kvalitetsbristkostnader som begrepp och instrument för att ... - Swerea
Kvalitetsbristkostnader som begrepp och instrument för att ... - Swerea
Kvalitetsbristkostnader som begrepp och instrument för att ... - Swerea
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Resultat<br />
57<br />
<strong>Swerea</strong> IVF-rapport 09001<br />
I den här <strong>för</strong>studien har <strong>Swerea</strong> IVF <strong>och</strong> <strong>Swerea</strong> SWECAST <strong>för</strong>sökt hjälpa<br />
gjuterierna <strong>att</strong> uppsk<strong>att</strong>a sina dolda kvalitetbristkostnader. På grund av <strong>för</strong>studiens<br />
begränsningar, har inget exakt vetenskapligt resultat kunnat presenteras.<br />
Förstudien konstaterar <strong>att</strong> <strong>för</strong>etagen har svårt <strong>att</strong> identifiera sina synliga <strong>och</strong> dolda<br />
kvalitetsbristkostnader. Mest problem har man med identifiering av sina dolda<br />
kostnader. Många <strong>för</strong>etag har bra inrapporteringssystem <strong>för</strong> synliga kvalitetsbristkostnader<br />
men har svårare <strong>att</strong> fånga upp de dolda. Ekonomisystemens <strong>och</strong> de<br />
ekonomiska modellernas begränsningar gör det svårt <strong>att</strong> spåra dessa kostnader. På<br />
grund av ekonomisystemens begränsningar har det också noterats <strong>att</strong> <strong>för</strong>etagen<br />
inte gör efterkalkylering på produktnivå, vilket skulle visa den rätta kostnaden <strong>för</strong><br />
hur mycket det kostar <strong>att</strong> tillverka en produkt.<br />
Man kan konstatera <strong>att</strong> många <strong>för</strong>etag, trots <strong>att</strong> de har bra dokumentation av sina<br />
synliga kvalitetsbristkostnader ändå väljer <strong>att</strong> inte göra några åtgärder <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
eliminera dessa kostnader. Företagen konstaterar <strong>att</strong> deras kvalitetsbristkostnader<br />
är 10-40 % av <strong>för</strong>etagets omsättning. Optimalt vore om <strong>för</strong>etagen använde dessa<br />
inrapporterade kostnader till åtgärder <strong>som</strong> eliminerar kvalitetsbristkostnadens<br />
uppkomst. Istället väljer <strong>för</strong>etagen <strong>att</strong> lägga sina kvalitetsbristkostnader, <strong>som</strong><br />
overheadkostnad <strong>och</strong> slätar eller slår ihop dem med andra mätetal/kostnader <strong>och</strong><br />
på så sätt blir de svåra <strong>att</strong> identifiera. Denna <strong>för</strong>enkling, <strong>som</strong> <strong>för</strong>etagen väljer <strong>att</strong><br />
göra, med<strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>för</strong>ståelsen <strong>och</strong> kopplingsmekanismen mellan kvalitetsbristkostnader<br />
<strong>och</strong> ekonomisystem uteblir.<br />
Många <strong>för</strong>etag har även svårt <strong>att</strong> identifiera vilka deras kvalitetsbristkostnader är.<br />
Största problemet med kvalitetsbristkostnader är <strong>att</strong> <strong>för</strong>etagsledningen inte<br />
använder/utnyttjar informationen, om de faktiska kostnaderna, till åtgärder <strong>och</strong><br />
<strong>för</strong>bättringar.<br />
Företagen sitter på mycket kunskap om produkt <strong>och</strong> processutveckling men kan<br />
inte använda resultatet i ekonomisystemen <strong>för</strong> <strong>att</strong> få fram en bättre processtyrning<br />
<strong>och</strong> välja rätt koncept vid ny produktlansering. Genom ständiga <strong>för</strong>bättringar,<br />
riskmedvetenhet <strong>och</strong> riskidentifiering vore det önskvärt <strong>att</strong> man i <strong>för</strong>väg kunde<br />
uppsk<strong>att</strong>a hur mycket ett val av ett specifikt koncept kommer <strong>att</strong> kosta <strong>för</strong>etaget.<br />
På detta sätt vill man frontloada sina kostnader. Denna frontloadning innebär <strong>att</strong><br />
man tar en större kostnad initialt i utvecklingsprocessen men minskar kostnaderna<br />
i serieproduktionen <strong>och</strong> på så sätt får en större vinst.<br />
Många <strong>för</strong>etag har en genomtänkt produktionsprocess <strong>och</strong> har väl identifierade<br />
berednings- <strong>och</strong> utvecklingsplaner, se bild 49. I många fall är det ekonomiavdelningen<br />
<strong>som</strong> styr hur mycket en produkt får kosta vid nykonstruktion.<br />
D/DOKUMENT/GO8001 GÜRCAN ÖZAKSEL, 2008-12-19