Kvalitetsbristkostnader som begrepp och instrument för att ... - Swerea

59
Swerea IVF-rapport 09001
åtgärder/ändringar ökar med en faktor 10 för varje ny fas projektet går igenom, se
bild 27.
Att i förväg kunna acceptera en ökad utvecklingskostnad, för att senare få
minskade kostnader och därmed låta projekt få en icke utgift, ger alltså en vinst.
Begränsningar med dagens ekonomisystem och ekonomiska modeller gör det inte
möjligt att i förväg kunna uppskatta hur mycket denna icke utgift eller vinst blir.
Med kunskaperna från FMEA och värdeflödesanalys kan man gå vidare med att
identifiera kvalitetsbristkostnader. Målet är att i förväg kunna få kunskap om vilka
fel konstruktionen kan ge upphov till och att uppskatta hur mycket det skulle
kosta att genomföra en åtgärd för att rätta till den felaktiga lösningen. Nästa steg
är att använda denna samlade kunskap till att utvärdera olika koncept mot
varandra.
Frågan är: Vilket koncept skall jag välja? Ett känt eller okänt koncept?
Att välja ett känt koncept innebär att man får med sig sina identifierade eller
oidentifierade, men som ändå finns där, kvalitetsbristkostnader i varje steg.
För att kunna använda sig av denna kunskap måste man i sina ekonomiska
modeller identifiera vissa nyckeltal, som man använder sig av vid konceptutvärdering.
Här är många företag låsta till vilken information deras ekonomisystem
kan ge dem, därför måste kraft läggas på att förändra dessa ekonomimodeller.
Om man vill tillverka sin nya produkt i en befintlig anläggning har man en viss
kostnad som bild 51 nedan visar. Att istället tillverka den nya produkten i en
okänd och nyutvecklad anläggning innebär initialt att man har högre utvecklingskostnader.
Generellt kan sägas att om man inte har gjort någon grundläggande kostnadsidentifiering,
innebär det att man oftast väljer den lösning som kostar minst vid
utvecklingsstadiet. Eftersom man har en del identifierade eller oidentifierad,
kvalitetsbristkostnader som följer med i de olika utvecklings- och produktionsstegen
resulterar detta i en annan kostnadsbild i slutändan, se bild 51.
D/DOKUMENT/GO8001 GÜRCAN ÖZAKSEL, 2008-12-19