Nr 2, 2011 - Fastighetstidningen

debatt
Medellivslängden ökar samtidigt som de äldre får ökad köpkraft.
Tre debattörer efterlyser nu ett välfärdsråd med en strategi för hur privata
och offentliga aktörer tillsammans ska bygga och erbjuda välfärdstjänster.
Äldreboendet en slumrande marknad
för bygg- och fastighetsbolag
Det finns idag cirka 1,7 miljoner invånare i Sverige
som är 65 år och äldre. Fram till 2020–2030 kommer
antalet att öka till 2,6 miljoner. När det allmänna
pensionssystemet infördes 1913 var medellivslängden
55 år och pensionsåldern 67. Idag är
den faktiska pensionsåldern 62 år men medellivslängden har
ökat till 79 år för män och 83 år för kvinnor.
Denna kraftfulla förändring i demografin ger en vink om
att en slumrande jättemarknad väntar. Samhällsutvecklingen
har bidragit till att de äldre kommer att ha en god köpkraft
och betalningsvilja. Ett spännande perspektiv där man ställer
sig frågan om hur och i
vilken grad nya tjänster
”
och service koncept
kommer att kunna
utvecklas för att tillmötesgå
de önskemål och
behov denna målgrupp
kommer att ge upphov
till.
Ålderdomshemmen avskaffades med äldrereformen 1992.
Idag finns särskilt boende med cirka 95 000 platser för vårdbehövande
äldre som är biståndsbedömt av den kommunala
omsorgen. Därtill kommer ytterligare 35 000 platser i senioroch
trygghetsboende. Det totala utbudet av äldrebostäder år
2010 är på samma nivå som år 2000. Under motsvarande period
har antalet 65+ ökat med 130 000 personer. Tillskottet av bostäder
anpassade för äldre uppgår för närvarande till cirka 2 500
per år, fördelat på 125 kommuner. Nytillskottet är jämt fördelat
mellan allmännyttan och privata ägare. Ambitionsnivån är mot
bakgrund av den demografiska utmaningen låg.
samHällets insatseR bygger på att de äldre ska bo kvar
hemma så länge som möjligt och få stöd via hemtjänsten. Kommunens
kostnader per vårdtagare i hemtjänsten är enligt SKL
235 000 kronor per år och för särskilt boende runt 550 000
kronor per år.
Vård och omsorg har traditionellt bedrivits och finansierats
offentligt. På senare år har vi sett en trend där allt fler privata
sverige behöver
smarta koncept för
välfärds utveckling.”
verksamhetsutförare engagerats av kommuner och landsting.
Alla genomarbetade utredningar som gjorts under flera
år pekar också på att morgondagens offentliga resurser inte
kommer att räcka för att klara efterfrågan på välfärdstjänster.
Istället måste intäkterna fördelas mellan privata och
offentliga medel där medborgarna själva tar ett större ansvar.
En tydligare samverkan mellan de offentliga aktörerna och
näringslivet krävs för att hitta lösningar. Signaler i den riktningen
har hittills varit få.
Tidigare LO-utredaren Jan Edling har i sin bok ”Agenda
för Sverige” skissat på en framtida tudelad välfärdssektor.
Dels den offentligt finansierade
vården och omsorgen som styrs
politiskt och tilldelas efter
behov, men som mycket väl kan
produceras såväl offentligt som
privat. Dels en framväxande
marknad för boende och olika
slag av tjänster som i huvudsak
betalas av pensionärerna själva, även om viss skattesubvention
kan ske till exempel med hushållsnära tjänster.
FastigHetsägaRna, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare,
SHR och Sveriges Byggindustrier vill att ansvariga
politiker inser behovet av att offentlig sektor krokar arm med
de privata aktörerna för att tillsammans utveckla välfärden.
Ett förslag är att inrätta ett välfärdsråd. Likt ett turistråd
skulle ett välfärdsråd kunna bidra med en samlad strategi för
hur olika aktörer; privata och offentliga, tillsammans ska bygga
och erbjuda välfärdstjänster under åren fram till 2040, då
kurvan för 65+ når sin topp. Arbetet ska fokusera på att identifiera
möjligheter och hinder, skapa nya samarbetsformer kring
service och boende och ta del av internationella erfarenheter.
Sverige behöver smarta koncept för välfärdsutveckling.
irene Fällström, Fastighetsägarna,
göran granhed, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare,
björn Wellhagen, Sveriges Byggindustrier
56 Fastighetstidningen nr 2 mars 2011