Landskapsanalys - Exempelbanken

More documents

Recommendations

Info

3 Landskapets ekologi 18 De stora myrarna – vildmarken i södra Sverige Väster om Vättern finns ett par av förstudieområdets största, skyddade områden, Komosse och Dumme mosse. Utöver dessa finns ytterligare ett antal stora myrkomplex mellan Jönköping och Ulricehamn, se karta Funktionellt habitat myrmarker. Myrarna representerar en naturtyp som i väldigt liten grad påverkats av människan, vilket gör dem unika. Dessutom är de stora och kan därmed hysa störningskänsliga och ytkrävande arter. Typexempel är fågelarter som ljungpipare, grönbena och storspov. Komosse är en av Europas finaste kvarvarande våtmarker och till skillnad från Dumme mosse ostörd av infrastruktur. Med sina 47 kvadratkilometer är den en av Sydsveriges största sammanhängande myrar. Dumme mosse är närmare 30 kvadratkilometer stort och mycket varierat myrkomplex. • Myrarna klassas till följd av sin storlek som funktionella landskap i sig. Dumme mosse delas av riksväg 40 och kring riksvägen klassas mossen som känslig. • Särskilt känsliga arter och artgrupper är vadarfåglar, myrvegetation och myrlevande insekter samt större däggdjur. De aspekter dessa arter är känsliga för är fragmentering, störning, hydrologisk störning och barriäreffekter. FAKTARUTA: LJUNGPIPARE OCH STORSPOV Ljungpiparen är en vadare som dels lever på öppen mark i fjällen men också på öppna myrmarker i södra Sverige. Myrmarker och öppna mossar utgör även en viktig häckningsmiljö för storspoven. Båda arterna kräver stora sammanhängande områden öppen mark med mossar och myrar för att trivas. Först vid arealer på mer än 90 hektar öppen myrmark återfinns fåglarna regelbundet häckande. Fragmentering av sådan mark, utgör ett stort hot mot dessa arter. Den stora, orörda Komosse hyser exempelvis 80 par ljungpipare. Fåglarnas krav på stora arealer har använts för att analysera fram ekologiskt viktiga myrar på landskapsnivå, se karta Funktionellt habitat myrmarker.
Funktionellt habitat myrmarker Lidköping Grästorp Fritsla Vänern Sandared Vara Fristad S kala Viskafors 1:500 000 (A 4) Sammanhängande öppen myrmark >100 ha Öppna myrmarker Förstudieområde 0 5 10 20 30 km S kala 1:500 000 (A 4) Borås Ängs- och betesmarker Svenljunga Skara Ulricehamn Götene Funktionella system av ädellövskog (>400ha) System 1 (434 ha) System 2 (561 ha) System 3 (565 ha) System 4 (995 ha) Herrljunga Möjligt spridningsområde Vårgårda Förstudieområde 5 2 , 5 0 5 1 0 K m S kala 1:200 000 (A 4) Värdetrakter för ängs- och hagmarker Andel av landskapet som utgörs av värdefulla ängs- och betesmarker - Låg andel - Mycket hög andel Dalsjöfors Förstudieområde 0 5 10 20 30 km Värdetrakter mosaiklandskap Natura 2000 Riksintresse naturvård Åsunden 40 Falköping Komosse Skultorp Skövde Mullsjö Dumme mosse Habo Taberg Tibro Värdetrakter för skogsmiljöer 26 Hökensås Bankeryd Jönköping Hjo Andel av landskapet som utgörs av värdefulla skogsmiljöer Tidaholm - Låg andel Nyckelbiotoper 0 5 10 20 30 km S kala 1:500 000 (A 4) - Mycket hög andel Förstudieområde Vättern Tenhult Gränna Karlsborg Forserum 31/40/47 Vättern Ödeshög Nässjö Tåkern E4 Hålaveden Aneby Vadstena 32 Eksjö Motala Tranås Skänninge Boxholm Borensberg Boren Mjölby Ö Lägern Solgen Mantorp Sommen Vikingstad Ljungsbro Malmslätt Roxen Linköping Kisa Mariannelund Sturefors 3 Landskapets ekologi 19
Page 1 and 2: Förstudie Götalandsbanan delen Li
Page 3 and 4: Innehåll 1 Bakgrund ..............
Page 5 and 6: 1 Bakgrund 5
Page 7 and 8: Vätternsänkan har karaktären av
Page 9 and 10: 2 Landskapets övergripande karakt
Page 11 and 12: Grästorp Fritsla Vårgårda Sandar
Page 13 and 14: Östergötland Helheten Förstudieo
Page 15 and 16: 100 ha er (>400ha) er Grästorp S k
Page 17: Grästorp Fritsla Vänern S kala 1:
Page 21 and 22: Funktionellt habitat myrmarker För
Page 23 and 24: Grästorp Värdetrakter för ängs-
Page 25 and 26: Götalanden Arbetsnamnet för högh
Page 27 and 28: Denna handel kan inte ha varit helt
Page 29 and 30: Den senmedeltida stenstaden Som nä
Page 31 and 32: Tredje akten - flerkärnigt stadsla
Page 33 and 34: Men Borås svarade på näringsrefo
Page 35 and 36: Vifolka var hela tiden det tätast
Page 37 and 38: ttern d stad Gingri Hjo Herrljunga
Page 39 and 40: Dessutom fanns i häradet även Vä
Page 41 and 42: tran tran ran ran a amn amn Götene
Page 43 and 44: Möjligt är väl också att fornbo
Page 45 and 46: I övergångszonen finner vi en bet
Page 47 and 48: Gunillaberg visar sig alltså vara
Page 49 and 50: Ätrans dalgång är ett starkt upp
Page 51 and 52: Dokumentlandskapet Fornlämningsbil
Page 53 and 54: Den förut nämnda unga engelska so
Page 55 and 56: Förstudieområdet berör flera byg
Page 57 and 58: Intill Malmslätt finns Kärna moss
Page 59 and 60: Östra Vätternbranten och Sommen -
Page 61 and 62: Vätternsänkan och Jönköping Det
Page 63 and 64: Sprickdalar och höjder kring Nissa
Page 65 and 66: 5 Karaktärsanalys - tolv landskaps
Page 67 and 68: Troliga krav på stängsel/avskärm
Page 69 and 70:
6 Götalandsbanan i landskapet - ho
Page 71 and 72:
Grästorp Vårgårda Sandared Viska
Page 73 and 74:
8. Höglandet norr om Nässjö Ett
Page 75 and 76:
Noggranna undersökningar av berget
Page 77 and 78:
Landskapets känslighet ur biologis
Page 79 and 80:
8 Metodik 79
Page 81 and 82:
Lagerqvist, L.O. & E. Nathorst-Bö
show all

Landskapsanalys - Exempelbanken

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?