Landskapsanalys - Exempelbanken

Dokumentlandskapet
Fornlämningsbilden Rösen av bronsålderstyp är rikligt förekommande i
krönlägen, liksom vid Mogden (Södra Vings s:n), stensättningar och gravfält
är av järnålderstyp. Runstenar och flera befästa medeltida sätesgårdar i övre
Viskadalen, markerar att häradets historiska kärnområde utvecklats i samspel
med Västergötlands storbygder.
Bebyggelsebilden Ås och det västerut belägna Gäsene härader framstår
som gränsområde mellan sydligt och västligt byggnadsskick. Med tillgång
till ädellövträd har man i områdets nordliga delar byggt i ek med skiftesverksteknik.
Ovanligt mycket finns kvar av ett byggnadsbestånd med rötter
i 1600- och 1700-tal: framkammarstugor, enkelstugor med sidokammare
och låga ryggåsstugor. Efter skiftena tog de västliga influenserna överhanden;
det västsvenska dubbelhuset gjorde entré. En typisk gård i Ås och
angränsande trakter har en syrenomgärdad mangård, salsbyggnad från sent
1800-tal med bostadsflygel, fägårdslänga med lagård, stall med överbyggd
skulle till vilken en murad körbro leder, loge, lada, magasin, brygghus, vagnbod,
vårdträd, gräsrundel, hävstångsbrunn (exemplet Dållebo, Övergården,
Varnums s:n). Påfallande är en sen nybyggnadsoffensiv från 1910-talet fram
till andra världskriget. 146
Hotbilden – möjligheter och utmaningar
Liksom norra delen av Redväg utgör Ås en känslig, svårhanterad trakt med
höga kulturvärden. Notervärt är det stråk av kulturvärden som följer Viskan
från Mogden mot Boråstrakten. Bansträckningen bör i görligaste mån
undvika detta. Utrymme synes finnas söder därom. En eventuell linjedragning
genom Ås måste ägnas närmare studium.
Vedens härad – struktur och värdekärnor
Häradets namn har antagits beteckna en skogrik trakt, dess invånare ”skogsborna”
eller en bestämd tingsplats. 147 Det hade så långt tillbaka vi kan se
ungefär samma utsträckning som i modern tid. Dess naturliga huvudbygd
var Viskans dalgång, idag ett utpräglat industrilandskap med tätorter som
pärlor på en tråd. I övrigt dominerar produktionsskog medan jordbruket
sedan århundraden spelar en underordnad roll. I äldre tider bedrevs hemhantverk
och kommers på de magra gårdarna. Kring år 1800 började man
tillverka tyg av importerad bomull, enligt det så kallade förlagssystemet
(därmed kunde man ersätta importen av färdiga textilier). Förläggarna köpte
råvara i Göteborg och lämnade ut den till väverskor i traktens backstugor.
En del förläggare började därefter tillverkning i mer fabriksmässiga former;
en pionjär var Sven Eriksson som år 1834 anlade väveri i Rydboholm, något
som blev inledningen till en snabb industrialisering av Sjuhäradsbygdens
västra del, tillsammans med andra förläggare grundade han därpå ett spinneri
i Rydal.
Produktionen fann avsättning genom Västgötaknallarna, intill dess näringsfriheten
1864 och bristen på bomullsråvara genom inbördeskriget i Nordamerika
ställde dem inför djup kris. 148
146 GIV s. 99f, 102.
147 Andersson 1965 s. 132f.
148 Läsa landskap s. 80f, L Palmqvist; Östblom, Hjelm & Helmfrid 2004 s. 82-85.
Krisen innebar slutet på förlagssystemet och drev på industrialiseringen av
Viskadalen, vars ortnamn återfinns i många av den svenska textilproduktionens
varumärken.
Från 1490-talet känns tingsplatsen Longhem (Längjum?). Vedens tingsplats
var från 1600-talets mitt Åslätt. På 1680-talet flyttades tingsstället till Borgstena
och därifrån in till Borås år 1835. Påtorp vid sjön Ärtingen var stamgods
för den vid medeltidens slut framträdande ätten Gylta.
Även Röll nordväst om Öresjö var en senmedeltida sätesgård. Sockencentra
i Borgstena, Bredared, Fristad, Sandhult under vilket Hedareds medeltida
socken, senare ”kapell”, lyder, Tämta och Vänga socknar.
Viskans dalgång har varit en viktig förbindelselänk mellan Västgöta slätten och kusten. Vägstråket från
Timmele (vid Ätran), via Hökerum till Gingri är rik på lämningar från olika tidsepoker. Gingri med
Öresjö i bakgrunden. Foto: Pekka Kärppä.
Ett speciellt inslag i den byggda miljön utgör förläggargård arna. Deras kärnområde
är Viskadalen och Häggåns dalgång med tyngdpunkten i Marks
härad. De drevs av traktens mer besuttna bönder, som tidigt blev ett slags
industrialister. Förläggargårdarnas typiska utseende är mangårdsbyggnad i
två eller två och en halv våningar i detaljrik träpanelarkitektur med enkel
planlösning och jämnt placerade fönsteraxlar, samt stora flygelbyggnader.
Dokumentlandskapet
Fornlämningsbilden Järnåldersgravfält finner man vid äldre bebyggelselägen.
Vedens härad är inget jordbruksintensivt område, men just därför
bevarar det förhållandevis många fossila rester, däribland odlingsrösen av
svårbestämd ålder alltifrån det allra äldsta någorlunda bofasta jordbruket
ända in i medeltiden; dessutom finns lämningar av det entydigt bofasta
jordbruket från järnåldern och framåt i form av stensträngar, terrasserade
åkrar och bandparceller. Därtill kommer fullt av spår av äldre tiders utmarksnäringar.
Bebyggelsebilden I dalstråken längs vattendragen bildades byar under
medeltidens lopp. På höglandet dominerar ensamgårdar. Trots den dynamiska
utvecklingen i Viskans dalgång återstår ännu bevarade exempel på
hur den förindustriella bebyggelsen sett ut: framkammarstugor, långloftsstugor,
högloftsstugor och tvåvåningsstugor från tidigt 1800-tal. Ett karaktärsdrag
för äldre manbyggnader i området bildar de så kallade nyckelhålskônkarna
(förstubroar). Äldre ekonomibyggnader är ofta heltimrade.
De ålderdomligaste av dem samspelar med mycket välbevarade rester av
de senare århundradenas småbruk med stenmurar, odlingsrösen, hamlade
träd (exempelvid. Upptröst och Älmås). 149
Under det sena 1900-talet drabbades den svenska textil industrin av en
djupgående strukturell kris, varigenom många av traktens företag blev
utslagna från marknaden, och nedlagda textilfabriker utgör numera ett delvis
svårhanterligt kulturarv.
Processer och frågor i landskapet
Samspelet mellan Borås stad och de omliggande socknarna kunde uppenbarligen
vara spänningsfyllt.
År 1766 utbröt ett folkupplopp i Vedens härad, med utlöpare åt Mark och
Bollebygd. Det leddes av Sven Hoffman från Torpa, lantsocknen vid Borås,
som blivit utsedd till riksdagsman men blivit avvisad av myndigheterna.
Tillbaka i Västergötland samlade han flera hundra åhörare i ”en gammal kyrkoruin
i Fristad” (Gingri?), där han höll brandtal om hur riksdagsherrarna
kringskurit den bondevänlige kungen och ledde därefter ett spontant
”fälttåg” mot Borås, som dock kom av sig på tredje dagen. Hoffman blev
tillfångatagen i Borås, eventuellt av sina egna, och avrättades sedermera i
Stockholm, vid sidan av några medhjälpare. 150
149 GIV s. 153.
150 Den av historiker föga uppmärksammade episoden skildras lite skiftande. Enligt Adolfsson
2007 s. 72-74 hade den lokale häradshövdingen vägrat utfärda nödvändiga handlingar för
att Hoffman skulle få tillträde till riksdagen. Enligt NF s.v. Hofman, Sven var han en
”bondeadvokat” som svartlistats av Göta hovrätt.
4 Kulturarvets strukturer och tidsdjup
51