Landskapsanalys - Exempelbanken
Landskapsanalys - Exempelbanken
Landskapsanalys - Exempelbanken
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4 Kulturarvets strukturer och tidsdjup<br />
50<br />
Grästorp<br />
Man har övervägt om namnet anspelar på traktens allmänna höjdsträckning,<br />
eller på en specifik ås, varvid föreslagits ortnamnet Tingmark på gränsen<br />
mellan Hällstads och Möne socknar, men om det råder ingen säkerhet.<br />
140 Trakten ger allmänt intryck av böljande skogs- och odlingslandskap.<br />
Häradet var under medeltiden något större än senare, sedan socknen<br />
Dövene delats mellan K Ugrannsocknarna, L L I N G S H D varav några låg i Frökinds härad.<br />
Ännu på 1500-talet fanns ansenliga bokskogar Herrljunga i häradets sydliga delar,<br />
bland annat i allmänningen Gälaveden på gränsen mot Kind. Ting hölls<br />
under medeltiden i de varandra närbelägna socknarna Härna och Tärby,<br />
vilket antyder att övre Viskadalen var häradets centralbygd.<br />
Vårgårda<br />
140 Andersson 1965 s. 129.<br />
Sandared<br />
Viskan Viskan<br />
Fritsla<br />
V E D E N S H D<br />
Vara<br />
Borås<br />
Viskafors<br />
M A R K S H D<br />
Fristad<br />
Gingri<br />
Målsryd<br />
Ätran Ätran<br />
Viskan Viskan<br />
Å S H D<br />
Dalsjöfors<br />
Svenljunga<br />
Täthetsbild visande idag kända lämningar från järnålder i Västergötland.<br />
G Ä S E N E H D<br />
Hökerum<br />
K I N D S H D<br />
Skara<br />
Skövde<br />
Som fast tingstad hade man sedan mitten av 1600-talet Hällstad, med läge<br />
på vattendelaren. Under 1680-talet flyttades tingsstället till Väby, som kvarstod<br />
in i 1900-talet, innan alltsammans flyttades till Borås år 1920. 141<br />
Falköping<br />
Tidaholm<br />
Att märka är att de nämnda socknarna på ett tidigt stadium börjat specialiseras,<br />
så blev forkörning Hällstads och Tärbys profil, medan knallehandel<br />
kännetecknade Härna och Södra Ving, med spåntakstäckning som komplement.<br />
142<br />
F R Ö K I N D S H D<br />
141 Styffe 1911 s. 139-41; Almquist 1954 s. 219-21, 239. Mellan 1696 och 1849<br />
utgjorde Segerstorp n:r 2, Tärby s:n, häradshövdingeboställe för en domsaga som<br />
innefattade flera intilliggande härader (Almquist 1954 s. 238).<br />
142 GIV s. 99.<br />
Timmele<br />
Ulricehamn<br />
Åsunden<br />
Ätran Ätran<br />
R E D VÄ G S H D<br />
Gullered<br />
40<br />
Komosse<br />
Nissan Nissan<br />
Skultorp<br />
Bottnaryd<br />
Gunillaberg<br />
M O H D<br />
26<br />
Mullsjö<br />
Hökensås<br />
Dumme<br />
mosse<br />
Taberg<br />
Lagan Lagan<br />
Hjo<br />
Vättern<br />
Ödeshög<br />
L Y S I N G S H D<br />
I anslutning till Södra Vings märkliga 1100-talskyrka och den Hålaveden märkliga<br />
medeltida borgruinen Vädersholm utbreder sig (i Härna och Södra Vings<br />
socknar, Ulricehamns kommun) två gravfält med stensättningar och en<br />
storhög med runsten. Kyrkan från 1130-talet är en av Sveriges märkligaste.<br />
Äldre Västgötalagen Visingsö anger den legendariske samhällsbyggaren biskop Bengt<br />
som dess upphovsman; sydportalen tillskrivs den så kallade Ottravadsmästaren.<br />
Under sent 1200-tal har den vidare gynnats av den så kallade Vingättens<br />
medlemmar, som antagligen bekostat det gotiska koret – konsolerna<br />
till dess valvribbor utgörs av Gränna fyra eleganta, naturtroget gestaltade manshuvuden.<br />
Enligt Jan Svanberg ger de uttryck för tidens riddarideal, medan<br />
Gripendet<br />
är mera tveksamt om de också porträtterar individer ur Vingätten.<br />
berg<br />
143<br />
Vingättens (tre sjöblad) mest framgångsrike medlem var lagmannen Gustaf<br />
Tunasson som under 1300-talet satt i riksrådet.<br />
Vättern<br />
Alvastra<br />
Tåkern<br />
Som nämnt faller starkt ljus på trakten kring Möne kyrka på grund av det<br />
enastående fynd som gjordes på 1860-talet av en guldhalsring som med<br />
största sannolikhet hade kultisk betydelse och i varje fall utpekar centralitet<br />
i någon form under folkvandringstiden.<br />
32<br />
Ett med ätten förknippat V I S T A herresäte H D var Vädersholm på en ö i den numera<br />
Habo<br />
sänkta sjön Mogden, söder om sjön finns lämningar som kan vara en<br />
äldre sätesgård kallad Fagranäs; på 1370-talet innehades Vädersholm av<br />
den mecklenburgske N O R R A<br />
Skärstad lyckoriddaren Heyne Snakenborg, gift med Gustafs<br />
Tunassons dotter Bengta. Som lojal med kung Albrekt fick han Lommaryd lämna detta<br />
Bankeryd komplex ifrån sig efter slaget vid Falköping år V1389. E D B O H D<br />
Aneby<br />
Huskvarna<br />
Jönköping<br />
T V E T A H D<br />
144 Hela denna miljö<br />
möjliggör fortfarande upplevelsen av hur medeltida aristokrati växte fram<br />
i häradets semiperiferi – med kontinuitet från äldre tider (riksintresse f.d.<br />
P 48). Dessutom omtalas flera medeltida sätesgårdar kring Mogden: redan<br />
nämnd är Hökerum på västra sidan, på norra sidan Säby och lite längre<br />
norrut belägna Hov (jämför ortnamnet Knapagården). Andra medeltida<br />
sätesgårdar i häradet var Fänneslunda i socknen med samma namn, samt<br />
Sundsholm vid södra änden av Tolken. 145<br />
Men det är inte bara högreståndsmiljöer som förtjänar uppmärksammas. Ett<br />
värdefullt landskap med gravfält, fossil åkermark och Gingri tidigare sockencentrum<br />
breder Tenhult även ut sig mot Fristads sockencentrum i Vedens härad<br />
S Ö D R A<br />
(riksintresse P 65); de båda socknarna Forserum är numera förenade till en församling.<br />
V E D B O H D<br />
Rångedala och Toarps socknar utvecklades tidigt till hantverksbygder med<br />
smides- och svarvarbeten som 31specialitet, 40 47 och var centra i den handel som<br />
bedrevs av utliggare före Borås tillkomst. Det gör deras Nässjö sockencentra och<br />
bybebyggelse speciellt intressanta.<br />
Som värdekärnor framstår även sockencentra i Brämhults, Döve (med del av<br />
före detta Börstigs socken i Frökinds härad), Äspereds, Fänneslunda, Grovare,<br />
Hällstads, Härna, Varnum, Kärråkra, Murum, Tärby, Töve (med en del<br />
som tidigare tillhört Södra Vings socken) socknar.<br />
143 Svanberg & Hernfjäll 1991 s. 12.<br />
144 Ekre 1997 s. 49f.<br />
145 Styffe 1911 s. 140f<br />
E4<br />
Svartån Svartån<br />
Hov<br />
Säby<br />
Bjälbo<br />
Svartån<br />
Tranå<br />
Eksjö<br />
B<br />
G Ö<br />
Y
Change language