Landskapsanalys - Exempelbanken

More documents

Recommendations

Info

7 Slutsatser och rekommendationer 74 10. Höglandet med de stora mossarna Landskapet som helhet är fragmenterat. De orörda mossarna (till exempel Komosse) är funktionella medan de redan störda mossarna (till exempel delar av Dumme mosse) är känsliga för ytterligare störning. Mossemiljöerna är känsliga för fragmentering och störning, både avseende buller och hydrologi. I området finns också risk för barriäreffekt på nationell nivå gällande stora däggdjurs rörelser mellan mellersta och södra Sverige. Det historiska landskapet är ett dokumentlandskap. En liten varningsklocka är att kända fynd och lämningar ger indikationer på jägarstenålder, vilket kan innebära att till exempel tidiga standlinjer och mossar kan visa sig innehålla värdefulla och känsliga lämningar. Studier för att utreda detta rekommenderas. Byggnadstekniskt innebär detta karaktärsområde få problem då mossarnas djup troligtvis inte överstiger 10 meter och då grävs ur till fast botten. 11. Sprickdalar och höjder kring Nissan Området är ett fragmenterat landskap. Genom området i nord-sydlig riktning (bland annat längs Stråken och Nissan) går ett storskaligt stråk, för stora däggdjurs vandringar mellan mellersta och södra Sverige. Järnvägen innebär därför en risk för barriäreffekt på nationell nivå. Åtgärder för att minimera detta måste arbetas in i kommande skeden. Historiskt är området i stort ett dokumentlandskap, men fläckvis även ett upplevelselandskap. Dokumentlandskapet avser den äldre historien med spår av avfolkning, återbefolkning och spåren av att området genom alla tider varit en transportsträcka. Exempel på upplevelselandskapet är Gunillaberg och dess samband med Bottnaryd, delar vilka är känsliga för både direkt ”träff” och barriärverkan dem emellan. En lokalisering mellan Gunillaberg och Bottnaryd bör undvikas. En tänkt Götalandsbana måste här passera tvärs de branta höjderna och sprickdalarna, vilket kommer att ge upphov till ett flertal tunnlar och broar i den starkt kuperade terrängen. 12. Sjuhäradsbygden Naturlandskapet närmast Borås och i Ätrans dalgång söder om Åsunden samt stråket från Målsryd upp till Hökerum är känsliga. Riskerna med en järnväg i detta landskap är både direkta intrång och barriäreffekter. Om järnvägen lokaliseras där de sammanbindande länkarna i ädellövskogssystemet är som smalast kan detta ge negativa effekter på systemet i sin helhet. Det koncentrerade odlingslandskapet kring Gullered är känsligt både för barriäreffekter och fragmentering. Ju längre norrut i området järnvägen lokaliseras desto större blir barriäreffekten – detta för att odlingslandskapets koppling upp mot västgötaslätten är mycket viktig. Sjuhäradsbygden är kulturhistoriskt sett ett område som är märkligt tomt på utpekade kulturmiljöer som till exempel riksintresseområden. Mitt i denna ”tomhet” ligger Borås som i sig är en mycket kulturhistoriskt intressant ort. Trots frånvaron av utpekade kulturmiljöer är området att betrakta som ett upplevelselandskap, där upplevelsevärdena framförallt är kopplade till den industri- och handelshistoriska utvecklingen från 1700-talet och framåt. Andra upplevelsevärden inom området är kopplade till det äldre jordbrukslandskapet mellan Gingri och Hökerum. I dessa delar är det punktobjekt i landskapet i kombination med omgivande odlingsmarker som är det väsentliga att värna. Järnvägen kan här orsaka en barriäreffekt på de upplevbara sambanden. En fördjupad kulturhistorisk studie av odlingslandskapet samt Borås omgivningar för göras de landskapets kulturhistoria bör göras för att hitta en lokalisering som minimerar barriäreffekter och undviker direkta träffar. Vätternsänkan norr om Tenhult. Foto: Pekka Kärppä Detta landskap har en skala som är svår att hantera vid en järnvägsdragning. Topgrafin är storkuperad, men inte tillräckligt storkuperad och flack för att järnvägen skall kunna följa topografin. Detta innebär att järnvägen kommer att ge antingen höga/långa skärningar och långa broar alternativt långa tunnlar och höga bankar. Järnvägen skär också tvärs över landskapets huvudriktningar och skall tvära ådalarna vid stadspassagerna av Ulricehamn och Borås. För att nå ett stationsläge i Ulricehamn krävs tunnlar genom de omgivande bergen, precis som i Jönköping.
Noggranna undersökningar av bergets sprickzoner rekommenderas. Ett stationsläge vid befintliga E4:ans läge genom Ulricehamn kan tillföra värden till orten genom ”upprensning” av en idag ganska ”stökig” lågindustrimiljö. Isälvssedimenten i Borås kan innehålla mycket vatten, vilket gör det svårare att bygga en järnväg under staden. Även här krävs noggranna studier för att inte riskera höga kostnader och allvarliga konsekvenser. Sjuhäradsbygdens topografi är svår. En väg kan delvis följa terrängens former, men järnvägen är alltför stel. Broar eller bankar blir ofta följden. Foto: Kasper Dudzik 7 Slutsatser och rekommendationer 75
Page 1 and 2:
Förstudie Götalandsbanan delen Li
Page 3 and 4:
Innehåll 1 Bakgrund ..............
Page 5 and 6:
1 Bakgrund 5
Page 7 and 8:
Vätternsänkan har karaktären av
Page 9 and 10:
2 Landskapets övergripande karakt
Page 11 and 12:
Grästorp Fritsla Vårgårda Sandar
Page 13 and 14:
Östergötland Helheten Förstudieo
Page 15 and 16:
100 ha er (>400ha) er Grästorp S k
Page 17 and 18:
Grästorp Fritsla Vänern S kala 1:
Page 19 and 20:
Funktionellt habitat myrmarker Lidk
Page 21 and 22:
Funktionellt habitat myrmarker För
Page 23 and 24: Grästorp Värdetrakter för ängs-
Page 25 and 26: Götalanden Arbetsnamnet för högh
Page 27 and 28: Denna handel kan inte ha varit helt
Page 29 and 30: Den senmedeltida stenstaden Som nä
Page 31 and 32: Tredje akten - flerkärnigt stadsla
Page 33 and 34: Men Borås svarade på näringsrefo
Page 35 and 36: Vifolka var hela tiden det tätast
Page 37 and 38: ttern d stad Gingri Hjo Herrljunga
Page 39 and 40: Dessutom fanns i häradet även Vä
Page 41 and 42: tran tran ran ran a amn amn Götene
Page 43 and 44: Möjligt är väl också att fornbo
Page 45 and 46: I övergångszonen finner vi en bet
Page 47 and 48: Gunillaberg visar sig alltså vara
Page 49 and 50: Ätrans dalgång är ett starkt upp
Page 51 and 52: Dokumentlandskapet Fornlämningsbil
Page 53 and 54: Den förut nämnda unga engelska so
Page 55 and 56: Förstudieområdet berör flera byg
Page 57 and 58: Intill Malmslätt finns Kärna moss
Page 59 and 60: Östra Vätternbranten och Sommen -
Page 61 and 62: Vätternsänkan och Jönköping Det
Page 63 and 64: Sprickdalar och höjder kring Nissa
Page 65 and 66: 5 Karaktärsanalys - tolv landskaps
Page 67 and 68: Troliga krav på stängsel/avskärm
Page 69 and 70: 6 Götalandsbanan i landskapet - ho
Page 71 and 72: Grästorp Vårgårda Sandared Viska
Page 73: 8. Höglandet norr om Nässjö Ett
Page 77 and 78: Landskapets känslighet ur biologis
Page 79 and 80: 8 Metodik 79
Page 81 and 82: Lagerqvist, L.O. & E. Nathorst-Bö
show all

Landskapsanalys - Exempelbanken

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?