Landskapsanalys - Exempelbanken

Denna handel kan inte ha varit helt obetydlig, eftersom Jönköpingsborna
år 1517 i bägge hamnstäderna gjordes ”fria och kvitta från all tull och avgift … på
kronans eller städernas vägnar”. 24 En vägsträckning från Bogesund mot Hägna,
Ljung och vidare mot Lödöse bör ha utvecklats under medeltiden, även om
den inte finns med i standardverket om medeltidens vägnät. Från Unnaryd
gick en tvärsgående vägsträckning mot Öresten och Älvsborgs slott, vid
Göta älvs mynning, vars betydelse bör ha ökat när Göteborgs föregångare
mot slutet av 1400-talet flyttades till mynningsområdet. 25
Till gränslandens infrastruktur hörde även många befästningsanläggningar.
Äldst hör vi talas om ett Kinda hus, vid Ätran i Östra Frölunda socken, som
belägrades av danska stridskrafter under det svenska inbördeskriget mellan
kung Birger och hans bröder Erik och Valdemar år1307. Det var en påtaglig
gränsfästning, och återkom som sådan på 1450-talet under benämningen
Kindaholm, när Karl Knutsson sökte rycka Sverige ur Kalmarunionen. Men
år 1366 blev Mark och Kind ockuperade av danska stridskrafter som byggde
nya borgar, Öresten i S. Åsarps socken i Mark och Opensten i Kind. De var
anlagda längre från gränsen och tjänade tydligen som förvaltningsborgar
för respektive områden både under ockupationen och den följande Kalmarunionen.
De blev sen centra för varsitt borgfögderi. I början av 1400talet
fanns även ett gårdsfögderi benämnt Hökerum i Ås härad. 26
Järnvägarna
Högenergitransporternas framväxt - ångmaskinen
Omkring år 1800 inleddes en revolution av transportväsendet, när man
för första gången i världshistorien började mekanisera framdrivandet av
kommunikationsmedel. Det började med insikten att den under 1700-talet
utvecklade ång maskinen dög till mer än att pumpa vatten ur gruvor och
driva spinnmaskiner, den kunde sätta fart på hela fartyg, och på 1820-talet
hade man fått klart för sig i England att ångmaskinen kunde dra tåg på räls.
Sverige var tidigt förtroget med ångmaskinen, gruvdrift var ryggraden i landets
ekonomi, och det var relativt tidigt med att skaffa hjulångare 27 , men
bland de sista i Europa att införa järnvägar. 28 Den senkomna satsningen på
kanaler är förstås en förklaring, men man trodde inte heller på nyttan av ett
järnvägsnät, folket var för litet och fattigt, det vi producerade kunde skeppas
på båt, hävdade skeptikerna. Motståndet var i hög grad kulturellt. Men vid
mitten av 1840-talet slog det om. Den nya kungen Oskar I var progressiv
och det märktes över hela samhället.
Man prövade först att locka engelskt kapital till svenska järnvägsbyggen
och övervägde en hybridlösning där järn vägar skulle kombineras med vattenvägar.
Det första konkreta projektet var en järnväg Örebro–Hult, senare
Köping–Hult som skulle binda samman de stora svealändska sjöarna med
Vänern och Göta kanalsystemet.
24 Schück 1934.
25 Schück 1934.
26 Schück 1934.
27 Schück 1934.
28 Schück 1934.
Järnvägsfrågan kommer till Sverige, de första byggena
I början av 1850-talet hade ledande instanser tänkt om. Sverige borde ha
järnvägar och stambanorna borde, inte minst av militära skäl, vara i statens
ägo. Riksdagen beslöt bygga stambanor mellan Stockolm och Göteborg,
respektive Stockholm–Malmö på hösten år 1854. Uppdraget gick till Nils
Ericson, överste vid flottans mekaniska kår. Han fick befogenheter av Oskar
I som saknar motstycke: ”full makt och myndighet att efter eget beprövande och på
eget ansvar ordna alla hit hörande arbeten.”
Västra och Södra stambanorna började byggas våren år 1855. Hösten år 1862
öppnades västra stambanan i sin helhet för trafik och hösten år 1864 skedde
detsamma med Södra stambanan,som via Nässjö och Jönköping länkades
till den västra vid Fal köping. Under tiden hade regering och riksdag frågat
sig vad Sverige på sikt skulle ha för järnvägar och vilka överordnade syften
de skulle tjäna. Den slutsats som blev förhärskande var att Sverige skulle ha
fem stambanor, som borde dras genom bygder som saknade vattenvägar,
vilka bara skulle korsas eller beröras vid viktiga knutpunkter.
Järnvägsnätet i södra Sverige år 1876 efter utbyggnad av stambanorna. Källa: Atlas över Sverige 1953,
Svenska sällskapet för antropologi och geografi
Så tillkom Östra stambanan från Katrineholm till Norrköping år 1866 och
vidare till Nässjö år 1874. Den blev ett viktigt komplement till de redan
byggda banorna. Resan mellan Stockholm och Malmö kunde kortas med
ytterligare tio timmar. Laxå–Charlottenberg (norska gränsen) och Stockholm–Storvik
kompletterade det ursprungliga stambanenätet. 29 Det hade
byggts ut på 20 år, till jämförelsevis enorma kostnader, men i en nationell
entusiasm som förde Sverige in i en ny tidsålder.
En resa Göteborg–Stockholm på 1860-talet
Miss Howitt, en ung engelska kom i oktober år 1863 till Sverige för att
besöka sin idol Fredrika Bremer. Hon har skildrat sin resa mellan Göteborg
och Stockholm på den alldeles nya järnvägen. Eskorterad av en engelskspråkig
riksdagsman och bomullsfabrikant från Gävle, av allt att döma Per
Murén, en av grundarna till Gefle manufakturbolag, som år 1852 startat textilproduktion
med engelsk arbetskraft. 30
29 Schück 1934.
30 Howitt 1867 s. 10-18.
Järnvägsnätet i södra Sverige år 1956 då järnvägsnätet var som mest utbyggt. Källa: Atlas över Sverige
1953, Svenska sällskapet för antropologi och geografi
4 Kulturarvets strukturer och tidsdjup
27