Landskapsanalys - Exempelbanken

5 Karaktärsanalys - tolv landskapskaraktärer
64
Sjuhäradsbygden
– böljande skogs- och odlingslandskap
I landskapet med sprickdalarna öster om Vättern är avståndet mellan höjderna
i medeltal under 2 kilometer och dalgångarna är smala. I denna del
av sjuhäradsbygden är avståndet mellan höjderna ofta över 3 kilometer och
dalgångarna breda. Skillnaden i höjd mellan dalgångar och höjder är ofta
mellan 50 och 100 meter. Dessa topografiska förhållanden ger landskapet
sin böljande form. Ätrans, Viskans och Häljaredsåns dalgångar är djupa
sprickdalar som går från nordnordost till sydsydväst. I övriga dalgångar
finns en del åar och små sjöar mellan de bergen. Den mesta bebyggelsen
finns i dalgångarna, kring den odlade marken eller vattendragen. En särskild
karaktär är småindustrierna som finns i nästan varje liten by.
Odlingslandskapet påminner en del om Hålaveden och Sommenbygden
men gårdar och hagmarker ligger glesare. Den enda delen som har lite högre
koncentration av hagmarker är trakten kring Gullered. I ett landskapsekologiskt
perspektiv hänger denna samman med Falbygden genom den riksintressanta
Ätrans dalgång och ännu längre upp i de västgötska odlingsbygderna.
I trakten kring Ulricehamn och Borås är inslaget av odlingsmark och ädellövträd
större än i höglandet längre öster ut. Ädellövskogarna består av
både ek och bokskogar med inslag av både lind, ask och lönn. Den största
koncentrationen finns kring Viskans dalgång och kring sjön Åsunden är
ek förekomsten påtaglig. Inslaget av ädellöv kring Ulricehamn och Borås har
delar av sin förklaring i ett något mildare klimat, men också i de kalkrika
jordar som inlandsisen fört med sig söderut från västgötaslätten. Ett omfattande
stråk av hagmarker löper från Gulleredstrakten i nordlig riktning upp
till Falbygden. I Viskans källflöden finns stora arealer av ädellövskog med
betydande andel ek och bok.
I Sjuhäradsbygden har människor bott länge och bedrivit odling och bete
från cirka 2000 f.Kr. Ätrans och Viskans dalgångar har alltid varit viktiga
kommunikationsleder mellan Halland och Falbygden. Vid Timmele möts
de två vägarna, vilket än idag återspeglas i de talrika hålvägarna i området.
Under bronsåldern anlades stora högar som monumentala prestigemarkörer
(hitta annat ord?), bland annat på öar i Åsunden och längs med vattendelaren.
Åsunden och Ätrans dalgång norr om Ulricehamn utgör ett tydligt
upplevelselandskap kring den mångtusenåriga samfärdselleden. Det gäller
även för länken mellan Viskans dalgång i Fristad via Gingri och Hökerum
till Timmele, en trakt full av spännande historia.
Trakten innehåller också områden av riksintresse för kulturmiljövården.
Kring Åsunden finns också ett omskrivet herrgårdslandskap av betydligt
senare datum. Sjön är också förknippad med händelser av storpolitisk betydelse.
På Åsundens is stod vintern år 1520 det ödesdigra slag under vilket
Sten Sture d.y. blev dödligt sårad och vägen mot Stockholm öppnades för
Kristian II. Det var den danske kung som i Sverige kallas Kristian tyrann
och låg bakom Stockholms blodbad.
Sprickdalslandskapet har många inslag av ädellövskogar, som här vid Målsryd. Foto: Pekka Kärppä.