Landskapsanalys - Exempelbanken
Landskapsanalys - Exempelbanken
Landskapsanalys - Exempelbanken
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ätrans dalgång är ett starkt upplevelselandskap kring en mångtusenårig<br />
samfärdselled mellan Västergötland och Halland. I Dalen, Silarp och Övre<br />
Vång finns talrika rösen, hällkistor från sten- och bronsålder, samt järnåldersgravfält,<br />
jämte Blidsbergs, Brunns, Böne, Dalums, Humla, Kölaby, Timmele<br />
med den medeltida socknen V. Vångs, Marbäcks och Gällstad sockencentra.<br />
Blidsberg är en odlingsbygd med tätt fornlämningsbestånd, i Kölaby<br />
ligger tio gravfält kring det med kristendomen etablerade sockencentret. I<br />
Marbäck–Gällstad på östra sidan finns ytterligare kulturhistoriskt värdefull<br />
odlingsbygd med bland annat Källebacka och Bäckagården som betydelsebärare.<br />
I sin sydliga del tillhör denna centralbygd Kinds härad (riksintresse<br />
f.d. P 49).<br />
Åsundens strandtopografi med Ulricehamns stadskärna är av särskilt värde<br />
som scenen för en avgörande drabbning i Nordens historia. Den 19 januari<br />
1520 drog en dansk armé fram över Åsundens is, där den möttes av en<br />
svensk. Under striden ådrog sig rådskonstitutionalismens ledare Sten Sture<br />
den yngre skador som senare tog hans liv. Därmed öppnades vägen för Kristiern<br />
II in mot Sveriges kärnbygder, en väg som ledde till Stockholms blodbad<br />
senare på året. När Sveriges ledarskikt hade topphuggits fanns utrymme<br />
för en oprövad ung ledare, en av de få som fanns kvar, Gustaf Eriksson Vasa.<br />
Han skulle efter bara några år föra Sverige ur den nordiska unionen, ur<br />
katolicismen och in i absolut monarki med merkantilistiska förtecken. Sjön<br />
och de höga berg som omger sundet gör det fortfarande lätt att föreställa sig<br />
det dramatiska förloppet denna vinterdag. Miljön har samma dignitet – och<br />
ingår i samma ”berättelse”, som Vasaminnena i Dalarna. Namnet Skotteken<br />
har bevarat minnet i folkfantasin, och en år1914 rest sten med inskription<br />
har permanentat det.<br />
Höga värden förknippas även med Vinstorpa (Vinsarp) som ursprungligen<br />
låg i Böne socken (nu: Gammelgården). Egendomen kan följas från år 1323,<br />
då en Sigge Djäkn köpte den. Hans ättling Ingrid Karlsdotter gifte sig med<br />
Udd Matsson, som hade Redvägs härad med staden Bogesund i förläning.<br />
Från dem utgick den så kallade Vinstorpaätten. Deras son Bengt Uddson,<br />
som var häradshövding i Redvägs år 1412 och ännu år 1424, förvärvade<br />
gods i Dalums socken på motsatta sidan av Vinstorpasjön, som han kallade<br />
Nya Winzatorp, nu: Vinsarp. Här finns delar av ett medeltida stenhus bevarat.<br />
Ättlingarna ingick i det under unionstiden framvuxna gränsfrälset och<br />
deltog intensivt i 1400- och det tidiga 1500-talets dansk-svenska konflikter,<br />
vilket givit Vinsarp en brokig historia. 137 (riksintresse f.d. P 49.)<br />
Andra värdekärnor är Gullereds sockencentrum (vars församling inkorporerat<br />
Tissereds medeltida socken) med värdefull bybebyggelse i anslutning<br />
till betydande ålderdomligt odlingslandskap (Riksintresse f.d. 49). Utöver<br />
de utpekade riksintressena utgör även övriga sockencentra kulturhistoriska<br />
värdekoncentrat: Norra Åsarps, Bjättlunda (vars socken inkluderar en del av<br />
Timmele socken), Fifflereds, Hössna (vars församling inkorporerat Kinnareds<br />
medeltida socken), Knätte, Kölingareds (vars församling inkorporerat<br />
Ingareds medeltida socken), Liareds (vars församling inkorporerat Igelsreds<br />
medeltida socken, men som ”fordom” tillhört Frökinds härad), Smula (som<br />
också ”tydligen” delvis hörde till Frökinds härad), Solberga, Strängsered<br />
samt Vists sockencentra.<br />
1997:Almquist 1954 s. 237.<br />
137 Styffe 1911 s. 136; ÄSF I:1 s. 95, 102-05.<br />
Dokumentlandskapet<br />
Fornlämningsbilden Lämningar från sten-, brons- och järnålder finns<br />
rikligt i Ätradalen, samt längs med vattendelaren. Stora stenrösen av bronsålderstyp<br />
framträder som monumentala prestigemarkörer för släkter eller<br />
stammar i hela norra Sjuhäradsbygden. Det största gravröset är Björnarp<br />
i Blidsbergs socken, andra finns på Trollö i Åsunden, i Knätte med mera.<br />
Karaktärslämningar är de talrika hålvägssystemen som förekommer särskilt<br />
rikligt i Timmeletrakten, ”ridvägen” utmärks dessutom av broplatser, vad,<br />
runstenar och flera medeltida borglämningar. Fossila odlingslandskap med<br />
Vänern<br />
Götene<br />
stort tidsdjup är också karakteristiska för trakten, järnålder, medeltid och<br />
fortfarande i våra dagar hävdade ålderdomliga tegsystem, med stenmurar,<br />
röjningsrösen, diken och fägator, samt ängs- och hagmark; särpräglade är<br />
de dikade madåkrarna i Hössna med omnejd.<br />
Bebyggelsebilden Övre Ätradalsbygden innefattar såväl mellan- som<br />
Skara<br />
skogsbygd ovanför högsta kustlinjen. Dalgången kring Ätran omges av<br />
högre terräng med mossar och sjöar. Trakten är utomordentligt bördig och<br />
dagens odlingsbygd sträcker sig upp längs dalsidorna mot höjdkrönen.<br />
Åtskilliga bykärnor återfinns i gamla lägen på höjderna. Här möts öst- och<br />
västsvenska byggnadstraditioner, exempelvis kan parstugor uppträda i säll-<br />
Vara<br />
skap med framkammarstugor och gammaldags timrade ekonomibyggnader.<br />
Man byggde i två våningar både före och efter laga skiftet, då det västsvenska<br />
dubbelhuset kom att bli dominerande. Anmärkningsvärd är en nybyggnadsdrive<br />
cirka åren1915–35, där ladugårdar med brutna tak, stora skullar<br />
Falköping<br />
och murade körbroar tillkom. I anslutning till betydande före detta mossodlingar<br />
återstår fortfarande åtskilliga madlador i Hössnatrakten.<br />
Grästorp<br />
Processer och frågor i landskapet<br />
Herrljunga<br />
Staden Bogesund tycks ha tillkommit på 1300-talet men utan att dominera<br />
häradet, vars egentliga tyngdpunkt verkar ha legat uppe vid Timmele och<br />
upp Vårgårda mot gränsen till Ås härad. Häradet har därigenom fått en något onaturlig<br />
konfiguration.<br />
Sandared<br />
Viskan Viskan<br />
Fritsla<br />
Viskafors<br />
Borås<br />
Fristad<br />
Gingri<br />
Målsryd<br />
Ätran Ätran<br />
Viskan Viskan<br />
Dalsjöfors<br />
Svenljunga<br />
Lidköping<br />
Hökerum<br />
Timmele<br />
Ulricehamn<br />
Åsunden<br />
Täthetsbild visande idag kända lämningar från Stenålder i Västergötland.<br />
Ätran Ätran<br />
Gullered<br />
Komosse<br />
Nissan Nissan<br />
Vadstena<br />
till känna i landskapet, Tibro vilket understryker det unika i ätten Brahes anord-<br />
Skövde ningar på och kring Visingsö.<br />
Skara<br />
Vättern<br />
Skövde<br />
Skänninge<br />
Grästorp Hotbilden – möjligheter och utmaningar<br />
Hov Bjälbo<br />
Skultorp<br />
Tåkern<br />
Skultorp<br />
Bottnaryd<br />
Gunillaberg<br />
Mullsjö<br />
Stråket Viskan-Mogden-Timmele tycks i själva verket utpeka en centralbygd<br />
i gränstrakterna mellan Ås och Redvägs härader, vilket antyder att<br />
det funnits en mer vidsträckt äldre bygdelagsgruppering. Ett tecken på<br />
äldre centralitet utgör den närbelägna Södra Vings märkliga 1100-talskyrka,<br />
förknippad med samhällsbyggaren biskop Bengt och med en under<br />
1200-och1300-talen inflytelserik frälsesläkt (Vingätten). På drottning Margaretas<br />
tid blev orten faktiskt formellt centrum för en större trakt när ett<br />
gårdsfögderi lokaliserades till Hökerum vid Mogdens strand. 138 Även Bogesundstrakten<br />
blev på 1560-talet förlänad som grevskap av Erik XIV; inne-<br />
Motala<br />
Vänern<br />
Lidköping<br />
Götene<br />
havare blev Gustav Johansson Tre Rosor Karlsborg och det upprätthölls tills ätten dog<br />
ut på svärdssidan på 1610-talet. Grevskapet återupplivades år 1651 och tilldelades<br />
riksrådet Fredrik Stenbock, men drogs definitivt in år 1680. 139 Det<br />
kan konstateras att grevskapet Bogesund inte på något påtagligt sätt ger sig<br />
Götalandsbanan har att korsa de längs Ätradalen och Mogden–Tolkenområdet<br />
koncentrerade kulturvärdena. Kanske är en passage nära Åsundens<br />
nordända möjlig, medan Hjo en dragning längre norrut<br />
Vara<br />
Alvastra skulle skapa stora svå-<br />
righeter. Möjligt är att en gång söder om Åsunden skulle vara lättast framkomlig<br />
från kulturmiljösynpunkt.<br />
Tidaholm<br />
Hökensås Vårgårda<br />
138 Fritz 1973 s. 71-73.<br />
139 Winberg 1997 s. 83.<br />
Vättern<br />
Habo<br />
Taberg<br />
Bankeryd<br />
Målsryd Tenhult<br />
Gränna<br />
Forserum<br />
Ödeshög<br />
Ås härad – struktur och värdekärnor<br />
Falköping<br />
Ås härad sträckte sig från Falköpingsslättens övergångsbygd i nordost ner<br />
mot Borås utkanter i sydväst. I norr är landskapet kring några av Lidans<br />
källflöden böljande och småkulligt men stiger i mittpartiet Hålaveden till höglandster-<br />
räng, för att på nytt sänka sig mot Viskans dalgång och det ändå rätt kupe-<br />
Herrljunga<br />
rade Borås.<br />
Dumme<br />
mosse<br />
Sandared<br />
Viskan Viskan<br />
Fritsla<br />
Borås<br />
Lagan Lagan<br />
Visingsö<br />
Skärstad<br />
Fristad<br />
Gingri<br />
Huskvarna<br />
Jönköping<br />
Viskafors<br />
Ätran Ätran<br />
Viskan Viskan<br />
Dalsjöfors<br />
Svenljunga<br />
Hökerum<br />
Timmele<br />
Ulricehamn<br />
Åsunden<br />
Nässjö<br />
Täthetsbild visande idag kända lämningar från bronsålder i Västergötland.<br />
Ätran Ätran<br />
Svartån Svartån<br />
Lommaryd<br />
Gripenberg<br />
Aneby<br />
Gullered<br />
Säby<br />
Komosse<br />
Svartån<br />
Tranås<br />
Eksjö<br />
Nissan Nissan<br />
Svartån Svartån<br />
Borensberg<br />
Boren<br />
Mjölby<br />
Åsboån Åsboån<br />
Tidaholm<br />
Boxholm<br />
Bottnaryd<br />
Gunillaberg<br />
Mullsjö<br />
Ö Lägern<br />
Dumme<br />
mosse<br />
Solgen<br />
V Harg<br />
Hökensås<br />
Mantorp<br />
Lillån Lillån<br />
Sommen<br />
Habo<br />
Taberg<br />
4 Kulturarvets strukturer och tidsdjup<br />
Svartån Svartån<br />
Tibro<br />
Lillån<br />
Bankeryd<br />
49<br />
Lj<br />
M<br />
Vikingst<br />
Kapellån Kapellån<br />
Vättern<br />
H<br />
Jönköping<br />
Lagan Lagan
Change language