Landskapsanalys - Exempelbanken

4 Kulturarvets strukturer och tidsdjup
30
Det urbanisatoriska skådespel som här utspelats ska vi nu försöka följa
genom tre akter som vi kan kalla medeltidsstaden, renässansstaden och den
sammanväxande stadsbygden. Låt oss börja med en prolog som återför oss
till 1200-talets senare del.
Prolog: grundning
Jönköping är den äldsta svenska stad, vars tillkomst man detaljerat kan följa
i bevarade texter. Där fanns en förvaltningsborg år 1278, som detta år belägrades
av de mot Magnus Ladulås upproriska så kallade äkta folkungarna.
Försöket misslyckades och samma år ”drack” kungen ”jul” på Jönköpings
hus i sällskapet ingick Linköpingsbiskopen Henrik, med vilken han gjorde
ett jordbyte. För dennes ägor i Sanna, Jära, Runna, Ljungarum och Ryd nära
Jönköping, gav han jord kring gränsen mellan Njudung och Aspeland, ”i en
synnerligen perifer trakt”, konstaterar Herman Schück. ”För kyrkan måste detta
ha varit ett ytterst oförmånligt byte”. 48 Meningen var väl att anslå dessa jordar
till borgen.
Säkert var det även nu staden tillkom. Aktiviteter hade sannolikt pågått här
sedan länge. Aadel Vestbö-Franzén har pekat på sambandet mellan Visingsö
och järnfyndigheterna i Tabergstrakten. Jönköping ligger på rak linje mellan
de båda platserna. 49 Stadens betydelse låg annars i gränsläget mellan de
båda Götalandskapen. Dit ringlade inte mindre än åtta vägar stjärnformigt
från Östergötland, Västergötland och Småland; eriksgatans återkommande
ritual har redan nämnts. År 1283 etablerades ett Franciskankonvent, ett
tämligen säkert tecken på liv och rörelse. 50 Sedan följde en vacker rad av
privilegier som tydligt anger stadens grundare.
Den 18 maj år 1284 gav Magnus Ladulås från Alsnö hus Jönköpings byborrätt
att årligen hålla två marknader. Kungen uppmanade alla som vill köpa
eller sälja något att besöka dessa marknader. 51 Samma år men okänt datum
förbjöd han från Bjälbo bönder och köpmän i Småland att driva handel och
hålla marknad på landsbygden. Det fick bara ske i torgstaden och ville man
driva yrkesmässig handel måste man bo där. Köpmän från andra städer förbjöds
att handla där utan Jönköpingsbornas samtycke. 52 Tydligt är att något
förmått kungen att ge staden starkare skydd mot konkurrens.
År 1288 kom ett mer omfattande privilegiebrev utfärdat på Visingsö. Borgarna
skulle välja tolv rådmän att styra staden, vilka skulle skydda staden
från eld, fiender ”och annat sådant mer”, genom att tillsätta nattvakter. I samma
brev fick de ”en marknad eller byte”, kanske åsyftas här en veckomarknad, för
det närmaste omlandet. Samtidigt tillsatte kungen en växlare, och förbjöd
hantering av silver utan denne ämbetsmans tillstånd. Redan i kungens testamente
från år 1285 omnämns ett myntverk i Jönköping. Man fick bara
handla för enbart kungens Jönköpingsmynt. 53
48 Schück 1959 s. 289f
49 Genom muntligt meddelande, för vilket jag tackar.
50 Medeltidsstaden 58, T. Areslätt s. 10.
51 PSS I: 3.
52 PSS I: 4.
53 Man känner från Magnus Ladulås tid åtta olika mynt, som alla prytts med bokstaven M i
olika utförande. De antas komma från de åtta myntverk som nämns i testamentet; se
Lagerqvist och Nathorst-Böös 1968 s. 111f; Klackenberg 1992 s. 185.
Slutligen följde ett par bestämmelser om stadens jurisdiktion och en ospecificerad
gåva av de närmast liggande byarna som fäbete. 54
Första akten- medeltidsstad
Detta äldsta Jönköping bredde ut sig mellan Munksjön i öster och Junabäcken
i väster. Kartskisser från 1600-talets början antyder att gatunät, torg
och tomtstruktur varit tämligen regelbundna i de centrala delarna, vilket
ytterligare kunde styrka att Jönköping varit en enhetligt anlagd stad. Om
kungen velat grunda en för tiden modern stad kan vi bara spekulera över,
men ett faktum är att hans förbindelser med Nordtyskland, där regelbundet
byggda städer förekom,blev allt intimare under 1280-talet. Under inbördeskriget
mellan hans söner förstördes Jönköpings hus år 1309. Det finns olika
uppfattningar om var det legat. 55
Sen Albrekt av Mecklenburg kommit till makten anlades Rumlaborg vid
Huskvarnaån, till vilket ett större fögderi knöts. 56 Borgen låg strategiskt på
en udde nära åns utlopp med full kontroll över den norrgående landsvägen,
men tycks ha varit en enkel timmerkonstruktion omgiven av vallar, gravar
och en palissad. Den intogs flera gånger under medeltiden. Miljön är idag
hårt trängd av E4:an och närliggande bebyggelse. Gustav Vasa återförde fögderiet
till Jönköping, där en ny borg byggdes kring det nedlagda franciskankonventets
byggnader, med moderna bastioner och vallgravssystem.
Läget väster om Munksjön var intakt under 1500-talet. Det var den staden
Rantzau beundrade år 1567, trots att den just bränts av försvararna. Samma
sak hände år 1612 under Kalmarkriget, varefter staden blev svår att försvara
i kanonernas tidevarv och flyttades österut till det smala området Sanden
mellan Munksjön–Rocksjön och Vättern. Spåren av den äldsta staden
förstördes till större delen när 1800-talets växande Jönköping på nytt tog
området i anspråk, men den kan sägas leva kvar i Viktor Rydbergs Vapensmeden,
den märkliga roman som koncentrerar 1520-talets alla idékonflikter
till en handfull arketypiska personligheter i och kring staden mellan
Munksjön och Junabäcken.
När läsaren bjuds utblickar från höjderna kring staden och får följa med in
bland husen, är det nämligen ingen frihandsteckning skalden gjort. Som en
av de första hade han undersökt kartmaterialet, och även publicerat sina
rön. Man har dragit fram ett entusiastiskt brev där Rydberg skriver: ”Hvar
kyrkan, hvar det gamla slottet, hvar franciskanklostret legat --- kan nu uppgivas på
alnen, och man kan nu genom de forskningar jag gjort, göra sig hemmastadd snart
sagdt i alla knutar av den gamla medeltidsstaden. Det är ett nyupptäckt Pompeji.”
Hans arbete är uppenbarligen inte utan vetenskapligt värde även om forskningen
funnit problem med de slutsatser han dragit. 57
54 PSS I: 4.
55 Medeltidsstaden 58, T. Areslätt; Hansson 2008 s. 127f.
56 Fritz 1973 s. 94f; Hansson 2008 s. 79–81.
57 Rydberg, 1881; G. Weiler 1952; Medeltidsstaden 58, Jönköping, T. Areslätt s. 82.
Andra akten - renässansstad
Slottet blev kvar när staden i övrigt flyttade tvärs över Munksjön och återges
på bilder från 1600-talet som en ståtlig anläggning. Det skadades allvarligt
på 1730-talet 58 , men ägde i någon mening bestånd in i 1800-talet, då
Rydberg växte upp som son till en slottsvaktmästare. Han har själv skildrat
hur han som gymnasist smög undan för att läsa förströelselitteratur invid
en gammal bastion. 59
Staden hade återuppbyggts på Sanden enligt en till topografin anpassad
renässansplan, väsentligen kring en större och en mindre långgata, Storgatan
och Smedjegatan, båda lätt böjda längsefter Vätterstranden. Väsentligen
var det en trästad, men med flera karaktärsbyggnader – främst Göta hovrätts
palats vid Stora torget och det närbelägna rådhuset, vilka ännu kan
beskådas. Rocksjön anordnades som inre hamn, som nåddes via Munksjöns
kanaliserade utflöde. Intill hamnen uppstod hantverkarkvarteren
Tyska och Svenska maderna. 60
Beslutet år 1634 att förlägga Göta hovrätt till Jönköping är ett bland flera
tecken på att man hyste stora planer för staden. Annat, som att staden skulle
befästas, lämnade aldrig ritborden. 61 Efter Sveriges förvärv av Skånelanden
miste den sin strategiska betydelse. Hovrättens lokalisering hit var då redan
verkställd och fick kvarblivande betydelse, inte minst genom att en krans av
herrgårdar vilkas innehavare inte i första hand levde på jordbruk växte fram
i närområdet. De Jönköpingsorienterade herrgårdarna blev ett första och i
det distinkta landskapet mycket åskådligt tecken på hur det urbana kunde
spränga stadsområdets snäva gränser.
58 Medeltidsstaden 58, T. Areslätt s. 19, 21f
59 Lönnroth och Delblanc 1993 s. 291.
60 B och K 1988 s. 128f; Ahlberg 2005 s. 437-43, kartbilagan s. 29-33.
61 Ahlberg 2005 s. 439-42.
Skiss från omkring år 1611 över det nya tänkta Jönköping som även visar den förstörda stadens borg (f
d franciskankonvent) och kyrka: KrA SFP Jönköping 2.