Landskapsanalys - Exempelbanken

6 Götalandsbanan i landskapet - hot och möjligheter
68
I synnerhet kan effekterna bli påtagliga om dödligheten inte slår slumpmässigt
mellan åldersklasser eller kön. Det innebär också att negativa effekter
av mänsklig påverkan kan ta lång tid att upptäcka, och att återhämtningen
efter sådan påverkan går långsamt såvida inte stammen kan förstärkas
genom invandring. Även detta pekar på vikten av att viltet kan röra sig fritt i
landskapet. På den positiva sidan kan framhållas att den relativt långa livslängd
som de flesta viltarter uppvisar ger dem en god förmåga att ”härda ut”
kortvariga störningar. Flera av arterna har också historiskt varit bra på att
anpassa sig till förändringar i sin omvärld, och de lär sig relativt snabbt att
hitta nya vägar i landskapet.
Störningseffekter
Störningseffekter raderar inte ut hela livsmiljöer utan gör dem mindre ekologiskt
funktionella. För järnvägen rör det sig bl.a. om buller och förändringar
i hydrologi. Att trafikbuller från vägar påverkar fågelfaunan är känt
sedan tidigare men däremot är det mer okänt hur järnvägar påverkar. Därför
grundar sig resonemangen från vägstudier. I Holland hade 60 procent av
fågelarterna lägre tätheter i närheten av vägar. I genomsnitt var fågeltätheten
en tredjedel lägre i den påverkade zonen intill vägarna. Trafikbuller verkar
vara en bidragande orsak till att sjungande fåglar undviker vägar. Redan
kring 35 dB började tätheterna hos vissa fågelarter att minska. Generellt
tycks det finnas ett tröskelvärde kring 45–50 dB då effekterna är tydligt
negativa. Hydrologiska förändringar rör främst våtmarker, sjöar och vattendrag
men även andra naturtyper kan komma ifråga vid exempelvis tunnelbyggen.
Järnvägar och vägar ger barriäreffekter som kan leda till att olika djur populationer isoleras ifrån varandra.
Illustration: Calluna AB
Fragmentering
Fragmentering är den sammanlagda effekten på landskapsnivå av förlust
av livsmiljö, barriäreffekter och störning. När naturlandskapets livsmiljöer
minskar på grund av infrastruktur, bebyggelse, jord- och skogsbruk bryts
landskapet upp i allt mindre bitar, det fragmenteras. Det är välkänt att artrikedomen
minskar med minskande area och med ökande isolering mellan
varje livsmiljö. Den här minskningen i artrikedom sker dock inte linjärt
med minskande livsmiljöer. Simuleringar av landskap har visat att det finns
viktiga tröskelvärden i fragmenteringsprocessen när livsmiljöerna minskar.
Stora sammanhängande livsmiljöer försvinner när mängden livsmiljö minskar
till cirka 60 procent av den ursprungliga ytan. Mellan 60 och 50 procent
av ursprunglig livsmiljö minskar den maximala storleken på fragmenten
mycket snabbt. Isolering av fragmenten är dock inte stor i ett landskap med
mer än 40 procent av den ursprungliga miljön. När mängden understiger 20
procent ökar dock avståndet mellan fragmenten exponentiellt, det vill säga
en liten ytterligare minskning av livsmiljön ökar avståndet mellan fragmenten
mångdubbelt mer än den lilla minskningen.
Hydrologiska förändringar som uppstår vid anläggande av en järnväg kan orsaka störning på de omkringliggande
livsmiljöerna. Hydrologiska förändringar rör främst våtmarker, sjöar och vattendrag men
även andra naturtyper kan komma ifråga vid exempelvis tunnelbyggen. Illustration: Calluna AB
Fragmentering är den sammanlagda effekten på landskapsnivå av habitatförlust, barriäreffekter och
störning. Illustration: Calluna AB
Buller från tågtrafik påverkar fågelfaunan och leder till betydligt lägre fågeltäthet i den påverkade zonen
intill järnvägen. Illustration: Calluna AB