Landskapsanalys - Exempelbanken
Landskapsanalys - Exempelbanken
Landskapsanalys - Exempelbanken
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ttern<br />
d<br />
stad<br />
Gingri<br />
Hjo<br />
Herrljunga<br />
Huskvarna<br />
ing<br />
Målsryd Tenhult<br />
Visingsö<br />
Skärstad<br />
Viskan Viskan<br />
Dalsjöfors<br />
Lidköping<br />
Karlsborg<br />
Gränna<br />
Forserum<br />
Järnålder Från järnåldern berättar kontinuerligt använda gravfält om den<br />
ännu fortlevande bygdens struktur. I övergångsbygden bevaras omfattande<br />
stensträngssystem som upplevbara spår av äldre järnålderns jordbruk. De<br />
var hägnader kring åker och äng i moränbackarnas lätta och självdränerande<br />
jordar, som bildade fägator för boskapen mellan gården och betesmarkerna<br />
i skogen.<br />
Från yngre järnåldern (600–1050 e.Kr.) tätnar tecknen på organisering av<br />
ett större samhälle, storhögar, gravfält och runstenar vittnar om en förtätad<br />
bygd med internationella utblickar. 91 På kartan visas hur häraderna formats<br />
kring järnåldersbygderna.<br />
Bebyggelsen Som nämnt, förnyades agrarbebyggelsen i stor utsträckning<br />
under 1800-talet. Där skiftena inte föranledde utflyttningar sparades en del<br />
äldre hus, varför en del bykärnor har tidsdjup ner i 1700-talet, men sällan<br />
längre annat än genom fornminnen. Jordbrukets mekanisering har accelererat<br />
under hela 1900-talet, stordrift och monokultur har satts i system på<br />
därtill ägnade slättbygder, medan randbygdernas Borensberg odlingssystem i allt högre<br />
Motala Boren<br />
grad beskogats. Götene Det har från kulturmiljösynpunkt resulterat i att mycket<br />
av odlingsbygden nu är inlevelselandskap eller rena dokumentlandskap,<br />
medan agrara upplevelselandskap blivit ganska sällsynta, där de finns<br />
handlar det ofta om mer perifert liggande trakter.<br />
91 Selinge 1985.<br />
Hökerum<br />
Skara<br />
Vättern<br />
Alvastra<br />
Ödeshög<br />
Timmele<br />
Tåkern<br />
Falköping<br />
Hålaveden<br />
Svartån Svartån<br />
Lommaryd<br />
Gripenberg<br />
Vadstena<br />
Hov<br />
Säby<br />
Bjälbo<br />
Svartån<br />
Tranås<br />
Skultorp<br />
Skövde<br />
Skänninge<br />
Svartån Svartån<br />
Mjölby<br />
Åsboån Åsboån<br />
V Harg<br />
Tidaholm<br />
Boxholm<br />
Mullsjö<br />
Mantorp<br />
Lillån Lillån<br />
Sommen<br />
Habo<br />
Svartån Svartån<br />
Tibro<br />
Lillån<br />
Vikingstad<br />
Kapellån Kapellån<br />
Motala<br />
Ljungsbro<br />
Karlsborg<br />
Roxen<br />
92 Styffe 1911 s. 253; SEO s.v. Kind, Kinda.<br />
93 Andersson 1965 s. 350f; A. Ericsson 2005 s. 188f.<br />
Linköping<br />
Vadstena<br />
Malmslätt<br />
Aneby<br />
Gullered<br />
Ö Lägern<br />
Ulricehamn<br />
Dumme<br />
Huskvarna<br />
Jönköping<br />
mosse<br />
Bottnaryd<br />
Täthetsbild visande idag kända lämningar från stenålder i undersökningsområdet öster om Vättern.<br />
Åsunden<br />
Ätran Ätran<br />
Komosse<br />
Gunillaberg<br />
Hökensås<br />
Taberg<br />
Vättern<br />
Bankeryd<br />
Hjo<br />
Tenhult<br />
Visingsö<br />
Skärstad<br />
Sturefors<br />
Kisa<br />
Linghem<br />
Gränna<br />
Forserum<br />
Hanekinds härad – struktur och värdekärnor<br />
Närmast Linköping ligger Hanekinds härad inklämt mellan Stångån,<br />
Svartån och sjön Rängen. Namnleden -kind antas syfta på ett släktområde<br />
eller klanområde, kanske för en grupp som trodde sig härstamma från en<br />
viss Hane. Namnet på dess äldsta kända tingsställe Hanögha (år 1390) antas<br />
bildat från ett ursprungligt Hanes högar, nu Haninge i S:t Lars socken. 92<br />
I historisk tid har tinget främst hållits i Slaka sockencentrum, där en minnessten<br />
över detta är rest; enstaka gånger förekommer Haninge och Tinnerö<br />
som tingsplatser. Vid slutet av medeltiden var sätesgården Slestad under<br />
något århundrade häradshövdingarnas boställe. 93<br />
Gemensamt för de sju socknarna Slaka, Kaga, Skeda, Kärna, S:t Lars, Landeryd<br />
och Vist är att deras kyrkor daterar sig från 1100-talet eller 1200-talets<br />
början, men bara den vid Svartåns utlopp i Roxen belägna Kaga bevarar sin<br />
medeltida karaktär och innehåller bekanta romanska och gotiska kalkmålningar.<br />
Övriga kyrkor är ombyggda till oigenkännlighet under 1700- och<br />
tidigt 1800-tal, även om nedre tornvåningen och Borensberg något väggparti ibland<br />
Boren<br />
bevarats. Det anförda gäller även S:t Lars i centrala Linköping.<br />
Vättern<br />
Alvastra<br />
Ödeshög<br />
Tåkern<br />
Hålaveden<br />
Svartån Svartån<br />
Lommaryd<br />
Gripenberg<br />
Aneby<br />
Hov<br />
Säby<br />
Bjälbo<br />
Svartån<br />
Tranås<br />
Skänninge<br />
Svartån Svartån<br />
Boxholm<br />
Mjölby<br />
Åsboån Åsboån<br />
Ö Lägern<br />
V Harg<br />
Mantorp<br />
Lillån Lillån<br />
Sommen<br />
Svartån Svartån<br />
Lillån<br />
Vikingstad<br />
Kapellån Kapellån<br />
Ljungsbro<br />
Linköping<br />
Malmslätt<br />
Täthetsbild visande idag kända lämningar från bronsålder i undersökningsområdet öster om Vättern..<br />
Roxen<br />
Sturefors<br />
Kisa<br />
Häradet innehåller många platser med upplevelsevärden, som på olika<br />
sätt illustrerar hur denna trakt blev centralbygd i Östergötland, men det<br />
är uppenbart att samspelet mellan dem försvåras av Linköpings sentida<br />
expansion. 94<br />
En utfart i sydvästlig riktning stöter på Slaka sockencentrum med den<br />
gamla tingsplatsen; kyrkan behöll sitt medeltida torn vid ombyggnaden på<br />
1700-talet, och här finns tre generationer skolhus; miljön sluter dessutom<br />
an till Lambohovs herrgård, med enhetligt 1700-talsbestånd av byggnader<br />
(Jean Eric Rhen) på ett dominerande parti av Slakaåsen, samt till ett järnåldersgravfält<br />
(riksintresse E 31). I denna riktning utbreder sig även Tinnerö<br />
eklandskap, med kilometerlånga stensträngssystem från äldre järnålder. 95<br />
Norrut möter Kaga kyrkby med dess märkliga kyrka, antagligen uppförd<br />
som gårdskyrka och förknippad med kung Sverker I och hans ättlingar (riksintresse<br />
E 34). I Kaga socken finns därutöver stora ”kungshögar” vid Sättuna<br />
och Allguvi (400–600 e.Kr.). Bägge dessa gårdar hade ägts av kung Valdemar<br />
Birgersson, som emellertid skänkte dem till domkyrkan i två omgångar<br />
för att läggas till grund för var sitt kanonikat. Miljön kring Svartåns utlopp<br />
samverkar dessutom med det på andra sidan högt belägna Vreta kloster –<br />
Knivinge (riksintresse E35).<br />
Kärna socken var sedan medeltiden nära knuten till Linköpings domkyrka,<br />
och var biskopsprebende åren 1558–1917. Socknen innesluter ett av Sveriges<br />
största järnåldersgravfält vid Tift, med omkring 600 synliga gravar, en<br />
provkarta på äldre och yngre järnålderns gravtyper, runda och fyrsidiga<br />
stensättningar, domarringar, treuddar, högar och sannolikt även kammargravar<br />
(riksintresse E 33).<br />
Linghem<br />
Byn Sörby i Landeryds socken bevarar en tomtindelning som karterades<br />
år 1691 och är bebyggd med tvillingstugor i två våningar från sent 1700-tal,<br />
samt ekonomibyggnader från senare sekel, dessutom finns flera järnåldersgravfält<br />
i området (riksintresse E 30). I Vist, medeltidens Husaby Vist, ligger<br />
storslagna herrgårdslandskap kring slotten Bjärka–Säby och Sturefors,<br />
med byggnader från åren 1600–1800-tal (riksintresse E 27 och 29), dock<br />
sannolikt för långt österut för att komma ifråga för en kanske kommande<br />
Götalandsbana.<br />
Vists kyrka är modern, uppförd sedan den gamla kyrkan brunnit år 1961.<br />
Vid Ladhungalundbro senare Kapellsbro i Vists socken fanns under senmedeltid<br />
ett kapell. 96 Kärna socken var nära knuten till Linköpings domkyrka<br />
sedan medeltiden, och utgjorde biskopsprebende åren 1558–1917.<br />
Det anförda gäller även S:t Lars i centrala Linköping.<br />
94 Tagesson 2002 s. 50-73; Kaliff 1999.<br />
95 A. Ericsson 2005 s. 175-77.<br />
96 För uppgifter om kyrkors byggnadshistoria har jag här och i det följande använt<br />
uppslagsverket Våra kyrkor 1990..<br />
4 Kulturarvets strukturer och tidsdjup<br />
37
Change language