4 Kulturarvets strukturer och tidsdjup 52 Från huvudstadsperspektiv skrev Olof Rudbeck den yngste en komisk hjältedikt om det hoffmanska ”oväsendet”, som trycktes år 1776 under titeln Boråsiade, och därefter kom i flera upplagor. Handlingen är till mest men enligt Nordisk Familjebok präglas dikten av ”ledig versifikation och den kontrast, som det episka maskineriet med gudar och gudinnor bildar mot själva ämnet”. 151 Även om man vid den tiden inte kommit längre än till så kallade förlagsindustri i Sjuhäradsbygdens vävarbälte, är det möjligt att dessa händelser i någon mening speglar de motsättningar som utmärker den tidiga industrialismen. Knallebygderna var beroende av de hemtillverkade varornas avsättning och 1765–66 var kritiska tider, präglade av spekulationsanda. Den riksdag Hoffman skulle deltagit i blev även utan hans medverkan tumultartad, när de radikala yngre mössorna tog makten från det egenmäktiga hattpartiet. 152 En annan aspekt på Sjuhäradsbygdens industrihistoria har lyfts fram av ett forskarlag vid Göteborgs universitet: att arbetarrörelsen hade mycket svårt att göra sig gällande vid dessa textilfabriker. Arbetarna kom direkt från ett strängt religiöst bondesamhälle där föreställningar om arbetets höghet och den enskildes ansvarskänsla var centrala. Det har setts som en komponent i den specifika västsvenska mentalitet man velat lyfta fram. 153 Hotbilden – möjligheter och utmaningar Problemen i närheten av Borås liknar dem som gäller in- och utfarten ur Linköping och Jönköping. Kinds härad-helheten Om Götalandsbanan av någon anledning inte skulle komma att angöra Ulricehamn kunde norra delen av Kinds härad möjligen komma ifråga för linjedragningen mellan Jönköping och Borås. Detta är dock en spekulation i förändrade förutsättningar varför behandlingen här görs tämligen summarisk. Det i så fall aktuella området är socknarna Dalstorp, Dannike, Finnekumla, Grönahög, Gällstad, Hillared, Hulared, Ljungsarp, Ljushylt, Länghem, Marbäck, Mossebo, Månstad, Nittorp, Sexdrega, Tranemo, Tvärred, Södra Åsarp, Ullasjö och Ölsremma, med andra ord drygt hälften av häradets 36 socknar. Trakten är kuperad och höglänt, men genombruten av Ätrans och biflödenas ådalar. Idag är främst dalsidorna uppodlade, men kvarlevor finns av höglandets småskaliga jordbruk, hårt trängda av det industriella skogsbruket. Häradet hade från mitten av 1600-talet tingsställe i Svenljunga. 154 151 NF s.v. Rudbeck 4. 152 Jfr Strindberg, A(xel) 1978 s. 95 ”1760-talet var ju en orolig tid. Bankrutter noterades titt och tätt; inom affärslivet blomstrade allsköns ohederlighet, och såväl samtida tidskrifts- som skönlitteratur tjäna som vittnesbörd om en allmänt spridd korruption. Efter mössornas seger kommo ju vid deras stora räfst de underligaste saker i dagen.” 153 Ahlberger & Malmstedt 1993; Winberg 2000 s. 31-70. 154 Almquist 1954 s. 211. I nära samspel med det stora riksintresset Ätrans dalgång, ligger den medeltida sätesgården Torpa i Kinda härad (och numera Tranemo kommun), med ett av de två medeltida stenhus som överlevt till vår tid, det omges av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i odlingslandskap av äldre typ (riksintresse f.d. P 53). Av stort värde är även miljön kring Openstans borg, Södra Åsarps socken (riksintresse f.d. P 67). Tåstarp, Tranemo socken, är en rik fornlämningsmiljö med gravanläggningar från olika tider (riksintresse f.d. P 52); Tyggestorp, Tranemo socken är en upplevelsemiljö avseende förhistorisk järnframställning (riksintresse f.d. P 54); Dalstorp gamla kyrkplats (riksintresse f.d. P 55); det ålderdomliga odlingslandskapet i Månstad (riksintresse f.d. P 56). Mellan åren 1705 och 1876 var Ånarp i Ullasjö socken anslaget häradshövdingeboställe den domsaga som omfattade Kind och Redvägs härader. 155 I Gölingstorps by, Nittorps socken ovanför Jälmåns dalgång i nordöstra Kind finns en samlad miljö som väl illustrerar agrarlandskapets förändring under senare delen av 1800-talet: fina exempel på hur man vid denna tid förvaltade den regionala byggnadstraditionen i Norrgården och den mitt emot belägna Näbbagårde. Mellan dem löper den gamla färdvägen från Jönköping ner mot Opensten. Näbbagården var gästgiveri och i anslutning till näringslivets liberalisering etablerades här en marknadsplats på 1860talet. Dess heltimrade bodlänga är fortfarande i behåll. 156 Dokumentlandskapet Fornlämningsbilden Norra Kind är rikt på fornlämningar, med bondestenålderns hällkistor och bronsålderns högt liggande rösen som karaktärsmarkörer. Järnåldersgravfälten demonstrerar den nuvarande bebyggelsens ursprungsområden. Flera platser för lågteknisk järnframställning är kända. Enligt arbetet Gårdar i Västergötland (år 2004) är Ätradalen ”ett av landets i särklass rikaste områden vad gäller fossila odlingslandskap från förhistorisk tid och medeltid”. Bestånden innefattar stora arealer röjningsrösen, exempelvis vid Röstorp, och många lokaler med stensträngar, terrasskanter och bandparceller i anslutning till kvarstående gårdar, som i Läggared, Hillareds socken och Rösered, Månstads socken. Bebyggelsebilden Den agrara bebyggelse består till stor del av ensamgårdar, vilka ibland samlas till löst grupperade byar; några större byar återfinns i höjdlägen vid dalgångarna. Byggnadsskicket var in i sen tid mycket ålderdomligt och ännu kan man träffa på högloftstugor, framkammarstugor i två våningar, långloftstugor, loftbodar, kallmurade gråstenskällare av 1700- och tidig 1800-talskaraktär. I anslutning till höglandets gårdar finns hävdade stråk av dessa århundradens odlingslandskap, med röjningsrösen, småtegar, fägator, diken, mossodlingar och stenmurssystem. 157 155 Almquist 1954 s. 237. 156 GIV s. 182-85. 157 I huvudsak efter GIV s. 168-79. Marks härad - helheten Karaktären i detta härad motsvarar den som beskrevs för Veden. Endast de nordligaste socknarna Kinnarumma och Seglora i Marks omfattande härad kan komma att beröras av Götalandsbanan. Och inte ens det är särskilt sannolikt. Beskrivningen blir därför summarisk även här. Segloras kulturhistoriska berömmelse sammanhänger med att dess välbevarade 1700-talskyrka av timmer med spånklätt tak flyttades till Skansen 1916, sedan den tagits ur bruk. Det har sitt vetenskapliga värde att man är varsam med den miljö den tidigare tillhört. Dokumentlandskapet Fornlämningsbilden Hällkistor återfinns mellan Öresjöarna och Tolken. Rösen och stensättningar i krönlägen. Flera järnåldersgravfält, av yngre järnålderstyp invid byar och gårdar i nedre Viskadalen. De redan berörda borgarna Öresten och Kinnaborg utgör betydelsebärande lämningar av den stora historien. Åtskilliga välbevarade småskaliga odlingslandskap, med en rikedom på stenmurar. Eklandskap finns här och var, bland annat vid Örestens borg. Bebyggelsebilden I Mark finns åtskillig bevarad äldre bebyggelse där västsvensk tradition blivit utmanad söderifrån. Den agrara bebyggelsen präglas av 1800-talets tillskott, och dess karaktärsmiljöer är de herrgårdsliknande förläggargårdarna. Gäsene härad - helheten Det är osannolikt att bansträckningen kommer att överhuvudtaget beröra häradet, som därför bara ska omnämnas i korthet. Det gamla bygdenamnet Gäsene är bildat av fågelbenämningen ”gås” och namnelementet ”vin” som betyder betesmark. 158 Har inte undergått någon förändring sedan 1400-talet, men var tidvis förenat med Vedens härad. Tingsplatsen låg från 1600-talets mitt vid Ljung. 159 Ett problematiskt kulturarv Häradet var känt för sin stora fattigdom. Vid Tånga hed och Remmene och ner mot Fristad i Vedens härad finns betydande rester av den landskapstyp som på 1700- och 1800-talet kallades Svältorna. Trakten var av ålder inriktad på boskapsskötsel, med ett komplementärt årderbruk. Det hårda betestrycket gav upphov till skoglösa ljunghedar. Svältorna hör till det problematiska kulturarvet, och det kan kanske förklara att mycket av denna naturtyp tidigt beskogades. Kring stormossarna i Skölvene, Hällestad och Börstig finns karakteristiska madladulandskap bevarade. 160 158 SEO s.v. Gäsene. 159 Styffe 1911 s. 218, 221. 160 GIV s. 98f. ”Jernvägar framkalla alltid en anda af framåtskridande”.
Den förut nämnda unga engelska som 1863 befor den splitt nya stambanan från Göteborg till Stockholm fick ”omkring sex mil från Göteborg” en stor, avlägsen hed utpekad för sig av sin kunnige reskamrat. ”Der ligga Svältorna”, förklarade han, ”och de göra skäl för namnet, ty jorden giver knappt ett grönt strå till näring åt de stackars kreaturen. Så har likväl ej i alla tider varit förhållandet: sköna ekskogar växte där fordom och, tack vare jernvägen, börjar man nu åter plantera kring närmaste station, för att göra naturen – som vi säga i England – litet comfortable. Jernvägar framkalla alltid en anda af framåtskridande, av förbättringar, och detta är skälet hvarför jag förfäktar dem”. 161 Med dessa ord, yttrade på förmodligen brusten engelska av en textilfabrikör från Gävle för snart 150 år sen 162 , kan det passa att sluta. 161 Howitt 1867 s. 13. 162 Per Murén var inte bara en anhängare av Nils Ericsons planer. Hans egen insats för tillkomsten av den första stora enskilda järnvägen, Gefle-Dala järnväg, var utslagsgivande. Karlström 1974 s. 94f. 4 Kulturarvets strukturer och tidsdjup 53
Change language