Landskapsanalys - Exempelbanken

4 Kulturarvets strukturer och tidsdjup
24
4 Kulturarvets strukturer och tidsdjup
Ett Sverigeprojekt
Banans kulturella innebörd
Vättern
Dragningen av den höghastighetsbanan mellan Stockholm och Göteborg
är som nämnt i grunden motiverad av begreppet Sverige. Det mäktigaste
samhällsbildande naturelement vi har att ta ställning till i sammanhanget
är sjön Vättern, den näst största och för samhällsbygget näst viktigaste sjön
i Sverige. Den största sjön är Vänern. Den för Sveriges framväxt viktigaste
är däremot Mälaren, kring vilken rikets centralområde kom att formas.
Vätterns roll blev utmanarens. När ett Svearike först tog form under yngre
järnålder låg dess kärna kring Mälaren. Några motsvarigheter till Birka och
Uppsala finns inte i Vätternområdet. Men när Sverige på 1000-talet drogs in
i Europa, gick utvecklingen fortare i bygderna kring Vättern.
Vättern sammanband två av rikets bördigaste slättbygder och under 1100-
och början av 1200-talen, när interna kommunikationer fortfarande var
viktigast, ledde de utvecklingen. Näs borg på Visingsö blev kungligt huvudsäte
för kontrollen över Götalanden. Skara och Linköping var de snabbast
utvecklade kristna centra, de tidigaste manliga klostren Alvastra, Nydala
och Varnhem grundades av invandrande munkar på olika avstånd från,
men i gruppering runt Vättern, som stora europeiseringscentra, med de
första kvinnoklostren Gudhem och Vreta som parallella företeelser. Bakom
dem stod 1100- och 1200-talens kungaätter, vilka alla räknade ursprung i
Götalanden.
När fjärrhandeln ökade vände bygden sig mot havet. Vätterns betydelse föll
tillbaka, den hade ju till skillnad från Mälaren inget lättexploaterat utlopp.
Men dess bygder fortsatte sakta men säkert växa, i viss mån på resurser
kungaätterna lämnat efter sig. Under senmedeltiden växte Sveriges viktigaste
kloster fram i Bjälboättens gamla Vadstenapalats, som centrum för den
internationella Birgittinorden. Kring sjön fortlevde småstäderna Hjo, Gränna,
(en kort tid) Hästholmen och Askersund, innan ett annat stort nationellt
projekt vid 1800-talets början försåg sjön med seglingsbara förbindelser
till haven i öst och väst. Vättern fick sin yngsta stad Motala, anlagd som ett
teknologicentrum för byggandet av Göta kanal, medan Karlsborgs fästning
byggdes som reservhuvudstad på Västgötasidan, och Jönköping fick möjlighet
att utvecklas till internationell industristad.
Vättern sammanband under 1100- och början av 1200-talen två av rikets bördigaste slättbygder. Näs borg på Visingsö, blev kungligt huvudsäte och hade en mycket strategisk placering för kontrollen över Götalanden.
Foto: Pekka Kärpää