19.09.2013 Views

Landskapsanalys - Exempelbanken

Landskapsanalys - Exempelbanken

Landskapsanalys - Exempelbanken

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

4 Kulturarvets strukturer och tidsdjup<br />

34<br />

Där de finns intakta äger sådana miljöer stort värde, som exempel på det<br />

förindustriella samhällets organisering, karaktär och mentalitet. Ofta blev<br />

de i ett senare skede innovationscentra i samhällets förvandling.<br />

Ett exempel: I Väderstads kyrkby, Göstrings härad, på den plats där landsvägen<br />

Linköpin–Mjölby korsar den nordsydliga häradsvägen, ligger enligt<br />

häradskartan från 1870-talet kyrkoherdebostället sida vid sida med häradsfogdens<br />

boställe, och ett avvecklat komministerboställe, allt intill kyrkan<br />

och skolhuset. I närheten har en postanstalt öppnats, ett tegel bruk anlagts,<br />

och i den näraliggande byn Östad finns gästgivargård. Längs häradsvägen<br />

finns åtskilliga småställen. Här håller en tätort på att ta form.<br />

Nu följer en totalhistorisk skiss av de 15–17 härader i Östergötland, Småland<br />

och Västergötland som kan komma att konfronteras med Götalandsbanan.<br />

Vikingstad socken i Valkebo härad, utsnitt ur Häradskartan.<br />

R A P P E S T A D S S N<br />

S J Ö G E S T A D S N<br />

G A M M A L K I L S N<br />

N Y K I L S S N<br />

U L R I K A S N<br />

Sjögestad<br />

Rappestad<br />

Gammalkil<br />

Ledberg<br />

Vikingstad<br />

Ulrika<br />

Valkebo härad i Östergötland, med ingående socknar och<br />

centralplatser/-funktioner. Illustration: Stephan Schumpp.<br />

Nykil<br />

L E D B E R G S S N<br />

R Å K E R E D S<br />

S O C K E N<br />

V I K I N G S T A D S N<br />

N Y K I L S S N<br />

Tingsplats<br />

Sätesgård<br />

Sockencentrum<br />

Kyrkoherdeboställen etc.<br />

I följande kapitel återkommer ofta klassificeringsbenämningarna upplevelselandskap<br />

(ett kulturlandskap som så att säga talar för sig självt), inlevelselandskap<br />

(som fordrar kunskap för att kunna ”läsas”), samt dokumentlandskap<br />

(som bevarar värden punktvis men där helheten gått förlorad). Mer<br />

om metodik och definitioner finns att läsa i kapitel 8.<br />

Lokalhistoria och landskap i fem östgötska härader<br />

Helheten<br />

Götalandsbanans sydvästliga huvudriktning från Linköping mot Jönköping<br />

möter ett landskap som är representativt för hela Östergötland. Ett stycke<br />

av den rika, bördiga slätten, följs av övergångslandet med större skogklädda<br />

partier, varefter bygden steg för steg sammanträngs i snävare ådalar, framför<br />

allt Svartåns dalgång, medan landet som helhet successivt höjer sig.<br />

För att använda de historiska benämningarna består utredningsområdet av<br />

Hanekinds, Valkebo, Vifolka, Göstrings och Lysings härader i Östergötland<br />

Västanstång, det senare en gammal fiskal benämning som erinrar om den<br />

försvunna kungsgården Stång vid Stångån. Häraderna har haft rätt likartade<br />

förutsättningar och de stora dragen har utvecklats parallellt, de kan<br />

därför i vissa stycken beskrivas kollektivt.<br />

Gemensamt för dem är att de från ungefär mitten på slätten sträcker sig<br />

i långsmala, nord–sydliga stråk ner mot länsgränsen respektive Sommen.<br />

Gemensamt för dem är också att de under medeltiden grundade sockenkyrkorna<br />

ligger på slätten och i övergångsbygden, som tycks ha varit fullkoloniserade<br />

sedan yngre järnålder (600–1000 e.Kr.). Folkmängden tycks<br />

ha fortsatt öka fram till 1300-talet, så att östgötabygden spillde över mot<br />

utmarkerna. Där växte rusthållsfrälset fram under sent 1200-tal, och områdets<br />

herrgårdar ligger i många fall fortfarande här.<br />

Ett av skälen till att frälsets sätesgårdar hamnade i övergångsbygder var att<br />

slätten redan var upptagen av bönder. Sigurd Erixon framhåller ett annat,<br />

nämligen att de större höjdskillnaderna i dessa trakter erbjöd ståtligar –<br />

och kanske mest avgörande – var att häradsallmänningarna längst i söder<br />

var den markresurs som till stor del fortfarande var obebyggd. Frälset skaffade<br />

sig tillträde till dessa skogstrakter och utrustade nyodlare att röja för<br />

landbogårdar, där man bedrev boskapsskötsel och direkta utmarksnäringar<br />

i högre grad än jordbruk. Frälseexpansionen var emellertid större Östanstångs<br />

än här (i Kinda härad hade frälset vid medeltidens slut 46 procent<br />

av jorden).<br />

Efter missväxter och pestepidemier, inledda av den världsomspännande<br />

digerdöden 1347–52 reducerades folkmängden uppskattningsvis med<br />

25–50 procent. Från mitten av 1400-talet började trenden åter vända uppåt,<br />

och en ny kolonisationsvåg inleddes. Först från 1571 kan vi följa utveckling<br />

i tillförlitliga källor.<br />

Under tidigmodern tid fram till 1800-talets slut ökade således befolkningen<br />

hela tiden. Mellan åren 1571 och 1751 växte samtliga fem härader med mellan<br />

300 och 400 procent. Under de drygt hundra åren mellan 1751 och<br />

1865, ökade de ”bara”med mellan 170 och 190 procent.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!