Landskapsanalys - Exempelbanken
Landskapsanalys - Exempelbanken
Landskapsanalys - Exempelbanken
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4 Kulturarvets strukturer och tidsdjup<br />
34<br />
Där de finns intakta äger sådana miljöer stort värde, som exempel på det<br />
förindustriella samhällets organisering, karaktär och mentalitet. Ofta blev<br />
de i ett senare skede innovationscentra i samhällets förvandling.<br />
Ett exempel: I Väderstads kyrkby, Göstrings härad, på den plats där landsvägen<br />
Linköpin–Mjölby korsar den nordsydliga häradsvägen, ligger enligt<br />
häradskartan från 1870-talet kyrkoherdebostället sida vid sida med häradsfogdens<br />
boställe, och ett avvecklat komministerboställe, allt intill kyrkan<br />
och skolhuset. I närheten har en postanstalt öppnats, ett tegel bruk anlagts,<br />
och i den näraliggande byn Östad finns gästgivargård. Längs häradsvägen<br />
finns åtskilliga småställen. Här håller en tätort på att ta form.<br />
Nu följer en totalhistorisk skiss av de 15–17 härader i Östergötland, Småland<br />
och Västergötland som kan komma att konfronteras med Götalandsbanan.<br />
Vikingstad socken i Valkebo härad, utsnitt ur Häradskartan.<br />
R A P P E S T A D S S N<br />
S J Ö G E S T A D S N<br />
G A M M A L K I L S N<br />
N Y K I L S S N<br />
U L R I K A S N<br />
Sjögestad<br />
Rappestad<br />
Gammalkil<br />
Ledberg<br />
Vikingstad<br />
Ulrika<br />
Valkebo härad i Östergötland, med ingående socknar och<br />
centralplatser/-funktioner. Illustration: Stephan Schumpp.<br />
Nykil<br />
L E D B E R G S S N<br />
R Å K E R E D S<br />
S O C K E N<br />
V I K I N G S T A D S N<br />
N Y K I L S S N<br />
Tingsplats<br />
Sätesgård<br />
Sockencentrum<br />
Kyrkoherdeboställen etc.<br />
I följande kapitel återkommer ofta klassificeringsbenämningarna upplevelselandskap<br />
(ett kulturlandskap som så att säga talar för sig självt), inlevelselandskap<br />
(som fordrar kunskap för att kunna ”läsas”), samt dokumentlandskap<br />
(som bevarar värden punktvis men där helheten gått förlorad). Mer<br />
om metodik och definitioner finns att läsa i kapitel 8.<br />
Lokalhistoria och landskap i fem östgötska härader<br />
Helheten<br />
Götalandsbanans sydvästliga huvudriktning från Linköping mot Jönköping<br />
möter ett landskap som är representativt för hela Östergötland. Ett stycke<br />
av den rika, bördiga slätten, följs av övergångslandet med större skogklädda<br />
partier, varefter bygden steg för steg sammanträngs i snävare ådalar, framför<br />
allt Svartåns dalgång, medan landet som helhet successivt höjer sig.<br />
För att använda de historiska benämningarna består utredningsområdet av<br />
Hanekinds, Valkebo, Vifolka, Göstrings och Lysings härader i Östergötland<br />
Västanstång, det senare en gammal fiskal benämning som erinrar om den<br />
försvunna kungsgården Stång vid Stångån. Häraderna har haft rätt likartade<br />
förutsättningar och de stora dragen har utvecklats parallellt, de kan<br />
därför i vissa stycken beskrivas kollektivt.<br />
Gemensamt för dem är att de från ungefär mitten på slätten sträcker sig<br />
i långsmala, nord–sydliga stråk ner mot länsgränsen respektive Sommen.<br />
Gemensamt för dem är också att de under medeltiden grundade sockenkyrkorna<br />
ligger på slätten och i övergångsbygden, som tycks ha varit fullkoloniserade<br />
sedan yngre järnålder (600–1000 e.Kr.). Folkmängden tycks<br />
ha fortsatt öka fram till 1300-talet, så att östgötabygden spillde över mot<br />
utmarkerna. Där växte rusthållsfrälset fram under sent 1200-tal, och områdets<br />
herrgårdar ligger i många fall fortfarande här.<br />
Ett av skälen till att frälsets sätesgårdar hamnade i övergångsbygder var att<br />
slätten redan var upptagen av bönder. Sigurd Erixon framhåller ett annat,<br />
nämligen att de större höjdskillnaderna i dessa trakter erbjöd ståtligar –<br />
och kanske mest avgörande – var att häradsallmänningarna längst i söder<br />
var den markresurs som till stor del fortfarande var obebyggd. Frälset skaffade<br />
sig tillträde till dessa skogstrakter och utrustade nyodlare att röja för<br />
landbogårdar, där man bedrev boskapsskötsel och direkta utmarksnäringar<br />
i högre grad än jordbruk. Frälseexpansionen var emellertid större Östanstångs<br />
än här (i Kinda härad hade frälset vid medeltidens slut 46 procent<br />
av jorden).<br />
Efter missväxter och pestepidemier, inledda av den världsomspännande<br />
digerdöden 1347–52 reducerades folkmängden uppskattningsvis med<br />
25–50 procent. Från mitten av 1400-talet började trenden åter vända uppåt,<br />
och en ny kolonisationsvåg inleddes. Först från 1571 kan vi följa utveckling<br />
i tillförlitliga källor.<br />
Under tidigmodern tid fram till 1800-talets slut ökade således befolkningen<br />
hela tiden. Mellan åren 1571 och 1751 växte samtliga fem härader med mellan<br />
300 och 400 procent. Under de drygt hundra åren mellan 1751 och<br />
1865, ökade de ”bara”med mellan 170 och 190 procent.
Change language