Landskapsanalys - Exempelbanken

4 Kulturarvets strukturer och tidsdjup
40
Bronsåldershögar finns vid Brudkullen och Åsby kulle, liksom vid Disevids
och Tjugby kullar i Hedatrakten, med närbelägna gravfält av järnålderstyp
vid Jussberg, Isberga och Häggestad. Sveriges längsta och märkligaste runinskrift,
Rökstenen finner man i närheten. Dess magistrala men svårtolkade
text låter ana att ett hövdingasäte med utblickar åt Kontinentaleuropas
centra legat här på 800-talet.
Trakten hade konstitutiv betydelse för Sveriges statsbildningsprocess under
yngre järnålder och tidig medeltid, med spår efter härifrån stammande
kunga- och stormannaätter, men berättar också om den agrara stordrift
som här utvecklades efter laga skiftet, där arrenderings- och sammanläggningsföretag,
sänkningsförsöken i Tåkern, liksom de många innovationsprojekten
mycket tydligt speglar det kapitalistiska jordbrukets inbrytning i
Sverige under 1800-talet (riksintresse E 1–7).
Upplevelselandskap i dalen kring Åsboån, här gården Grönlund. Notera den vackra valvbron i förgrunden. Foto: Bengt Schibbye.
Hotbilden – möjligheter och utmaningar
En slutsats som kan dras av genomgången av häradernas historiska struktur
är hur rikt inlevelselandskapet på Östgöta slätten trotts allt är. Till detta
kommer att den berättelse detta landskap ruvar på är så stark – den handlar
i långa stycken om hur Sverige blev till.
Det måste särskilt understrykas att det för äldre svensk historia viktiga
inlevelselandskap som fortfarande, en smula sammanklämt, bevaras kring
det expansiva Linköping kommer att ställa projektören av Götalandsbanan
inför stora utmaningar. En utväg norr och väster om staden kommer i konflikt
med tunga kulturmiljövärden. Även i övriga riktningar möter svårigheter
och vägen ut ur staden måste utan tvekan föregås av detaljstudier.
Likaså skulle en linjedragning genom slättdelen av de två västligaste häraderna
inte kunna ske utan svåra kontroverser med kulturmiljön. Det stora
riksintresset kring Omberg–Tåkern är en tydlig markering; men även det
feodala sambandet mellan furstesätet Bjälbo och den gamla småstaden
Skänninge är av största betydelse. Att stora vägar redan dragits genom det
känsliga landskapet längs med Vättern ger inte någon fribiljett; snarare
skulle en sådan dragning utmana till diskussion om vad ett sådant landskap
tål. Här gäller det att hitta den väg som kan samsas med landskapets
historiska dimension. Möjligt är att den kan återfinnas i en tämligen rak
sydvästlig riktning.
Om man inte vill korsa Sommen måste man in i Göstrings övergångsbygd,
och där kommer nya utmaningar: stensträngssystemen, med boplatslämningar
och gravar, vilka liksom Åsbodalen ligger som ett band på tvärs över
den känsliga trakt där banan måste fram. Här liksom vid stadspassagerna
måste ytterligare studier till.
Lokalhistoria och landskap i Norra Småland
Norra Småland består av Vista, Norra och Södra Vedbo, Tveta och Mo förutvarande
härader. Vista och Tveta utbreder sig längs Vättern och ingår liksom
Mo härads norra del i Jönköpings kommun. De båda Vedbohäraderna
delas mellan Tranås, Nässjö och Eksjö kommuner. Här kommer framför allt
Norra Vedbo i fråga.
En översikt av de fyra häradernas befolkningsutveckling under tidigmodern
tid fram till den tidpunkt mot slutet av 1800-talet då landsbygden
invånartal var som störst visar följ ande:
Tabell 2. Se faktaruta demografiskt tidsdjup sidan 35
År: 1571 1751 1865
Vista hd
307, 44 km²
5 (4) socknar
Norra Vedbo hd
996, 83 km²
11 (11) socknar
Tveta hd
904, 85 km²
15 (14) socknar
Mo hd
8 (11) socknar
1943 5922 8742
3702 10481 17382
2910 10124 17175
936 2838 6074
I norra Småland var folkökningen omkring 300 procent mellan åren1571
och 1751, åtföljd av en tillväxt i intervallet 147/214 procent mellan det
senare årtalet och år 1865. Den var med andra ord svagare än i Östergötland
under det äldre skedet, men i vissa trakter starkare under det yngre.
Den övergripande tendensen är dock den samma, även om bilden inte är
lika entydig här.