JO:s ämbetsberättelse 2006/07

M.N:s anmälan som kom in till JO den 13 december 2005 remitterades till
Kronofogdemyndigheten i Karlstad för yttrande. I sitt remissvar anförde
myndigheten, genom regionkronodirektören Tommy Palmqvist, i huvudsak
följande (bifogade handlingar har här utelämnats).
M.N. har i sin anmälan gjort gällande att kronofogdemyndigheten gjort sig
skyldig till oskäligt dröjsmål i samband med handläggningen av hans överklagande,
inkluderande yrkande om inhibition, av myndighetens beslut om
utmätning av hans pension.
M.N:s överklagande inkom till myndigheten den 1 december 2005. Överklagandet
har dagen därpå överlämnats till handläggande jurist, som gjort
bedömningen att överlämnandet till tingsrätten kunde anstå till dess myndigheten
hunnit upprätta ett eget yttrande över överklagandet. Anledningen till
myndighetens ställningstagande var dels att tingsrätten erfarenhetsmässigt
inte ändrar myndighetens beslut på de av M.N. i sitt överklagande angivna
grunderna, dels att Försäkringskassan inte skulle verkställa avdrag i enlighet
med beslutet förrän kring den 19:e i månaden. Myndighetens avsikt var dock
att överlämna överklagandet tillsammans med eget yttrande under vecka 49
(29 november–3 december 2005; JO:s anm.), men av olika anledningar kom
så inte att ske förrän den 13 december 2005.
Tingsrätten lämnade genom beslut den 15 december 2005 M.N:s yrkande
om inhibition utan bifall. Rättens beslut i frågan avkunnades i god tid före det
att verkställighet skulle ske av överklagat beslut. Myndigheten konstaterar att
handläggningstiden innefattat två helger.
I fall där inhibition begärts eftersträvar myndigheten särskilt skyndsam
handläggning. I detta ärende blev handläggningstiden längre än normalt, men
myndigheten anser med hänsyn till omständigheterna inte att den varit oskäligt
lång.
Kronofogdemyndigheten översände, som komplettering till sitt remissvar,
kopia av Örebro tingsrätts slutliga beslut i saken.
M.N. yttrade sig över remissvaret.
I sitt beslut den 21 april 2006 anförde JO Nordenfelt följande såvitt avser
frågan om hur kronofogdemyndigheten hade handlagt M.N:s överklagande
med begäran om inhibition.
Av 18 kap. 10 § utsökningsbalken följer att kronofogdemyndigheten, om
ett inkommet överklagande inte avvisas, så snart som möjligt skall översända
överklagandet och övriga handlingar i målet till tingsrätten. Kronofogdemyndigheten
skall därvid, enligt 17 kap. 3 § utsökningsförordningen (1981:981),
bifoga ett eget yttrande om det inte kan anses obehövligt.
Överklagandetidens utgång skall inte avvaktas innan överklagandet översänds
till tingsrätten. Det har emellertid förutsatts att kronofogdemyndigheten
kan dröja något med insändandet om det behövs med hänsyn till ifrågasatt
självrättelse. Har klaganden begärt inhibition, bör dock kronofogdemyndigheten
genast sända handlingarna till tingsrätten, såvida inte förhållandena är
sådana att ytterligare verkställighetsåtgärd tills vidare inte är aktuell. (Walin
m.fl., Utsökningsbalken, En kommentar, 3 uppl. s. 673).
Dåvarande justitieombudsmannen Jan Pennlöv har i ett tidigare beslut
framhållit att överklagande och yttrande normalt skall översändas till tingsrätten
inom en till två veckor från det att överklagandet kom in (JO 2000/01
2006/07:JO1
161