JO:s ämbetsberättelse 2006/07

holm Kronoberg den 25 september 2003 avslagit Kriminalvårdsmyndigheten
Stockholm Söders begäran om omplacering av H.H., var denne kvar i häktet
Huddinge till den 11 oktober 2003 då han frigavs villkorligt.
Jag beslutade att inom ramen för ett initiativärende utreda frågan enligt
vilket beslut H.H. var placerad i häktet efter den 25 september 2003 och om
författningsstödet för ett sådant beslut.
Utredning
Sedan Kriminalvårdsstyrelsen anmodats att inkomma med utredning och
yttrande i de aktuella frågorna inkom styrelsen med ett remissvar till vilket
hade fogats ett yttrande av Kriminalvårdsmyndigheten Stockholm Söder.
I det till Kriminalvårdsstyrelsens remissvar fogade yttrandet anförde Kriminalvårdsmyndigheten
Stockholm Söder, genom kriminalvårdschefen Carina
Mann, bl.a. att anstalten Asptuna hade att bevaka besluten angående H.H:s
placering, att anstalten efter placeringsenhetens beslut den 25 september 2003
hade att välja mellan att återföra H.H. till anstalten eller att lämna in en ny
ansökan om ändrad anstaltsplacering och fatta ett nytt beslut om tillfällig
placering enligt 11 § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m., och att
H.H. inte återfördes till anstalten eftersom han bedömdes ta skada av placeringen
där. Kriminalvårdsmyndigheten Stockholm Söder beklagade det inträffade
och anförde vidare att det borde ha fattats ett nytt beslut enligt 11 § lagen
om beräkning av strafftid m.m. och att en ny ansökan som närmare beskrev
grunderna för den önskade omplaceringen borde ha lämnats in till placeringsenheten.
Kriminalvårdsstyrelsen, genom överdirektören Anne Holm Gulati, anförde
för egen del följande.
Som framgår av kriminalvårdsmyndighetens yttrande fanns det inte något
författningsstöd för placeringen av H.H. i häkte efter den 25 september 2003
och det saknades också ett uttryckligt beslut om den placeringen.
Det av kriminalvårdsmyndigheten anhängiggjorda ärendet om förflyttning
av H.H. avslutades i och med beslutet om avslag i det ärendet. Grunden för
häktesplaceringen upphörde därmed. H.H. borde då omgående ha återförts till
anstalten Asptuna som kriminalvårdsmyndigheten anger som den första möjligheten
i sitt yttrande.
Emellertid uppkommer frågan om den andra av kriminalvårdsmyndigheten
angivna möjligheten dvs. att låta H.H. med stöd av 11 § lagen (1974:202) om
beräkning av strafftid m.m. (StidL) kvarstanna i häktet i avvaktan på en ny
ansökan om anstaltsplacering.
Enligt 11 § StidL får den som skall förpassas till kriminalvårdsanstalt för
att undergå påföljd i anslutning härtill tillfälligt förvaras i allmänt häkte eller
polisarrest i avvaktan på beslut om anstaltsplacering eller om det behövs med
hänsyn till transportförhållandena. Bestämmelsen tar sikte på tiden omedelbart
innan den dömde, sedan domen blivit verkställbar, införs i anstalt för
verkställighet av domen. I förarbetena till bestämmelsen har framhållits att
sådan tillfällig förvaring i häkte inte bör pågå längre än någon eller några
dagar (prop. 1974:20 s. 77 och prop. 1975/76:90 s. 75). Bestämmelsen har
därutöver i praxis, utan egentligt stöd i lagtext eller förarbeten, kommit att
tillämpas vid transport av intagna mellan olika anstalter. Justitieombudsmannen
(JO) har i ett beslut den 31 mars 1988 angående en sådan tillämpning
uttalat följande. En sådan utvidgad tillämpning synes vara allmänt godtagen
(se prop. 1980/81:1 s. 23 f.). Den torde dock förutsätta att frågan om en änd-
2006/07:JO1
89