Vårdprogram för prostatacancer - Regionalt cancercentrum syd

More documents

Recommendations

Info

Vårdprogram för prostatacancer, 2008 Behandlingsalternativ vid högrisktumörer: - Kurativt syftande behandling är aktuell vid förväntad kvarvarande livstid över omkring 10 år och ska kunna erbjudas inom 3 veckor från behandlingsbeslut. Patienter med högrisktumörer som skulle kunna vara aktuella för kurativt syftande behandling ska diskuteras vid behandlingskonferens, helst multidisciplinär sådan. - Exspektans med eventuell senare hormonbehandling vid påtaglig progress rekommenderas vid klart under 10 års förväntad kvarvarande livstid. Aktiv monitorering rekommenderas inte. - Strålbehandling: För patienter med högrisktumörer rekommenderas i första hand kombinerad behandling med HDR brachyterapi och extern strålbehandling, men enbart extern strålbehandling kan övervägas. Neoadjuvant och adjuvant hormonell behandling ges i samband med strålbehandling. - Radikal prostatektomi: För väl selekterade patienter är primär kirurgisk behandling ett gott behandlingsalternativ, men de ska vara medvetna om att risken är stor för att de behöver kompletterande behandling (14). Operation eller strålbehandling? Några randomiserade studier som jämför olika kurativt syftande behandlingar finns inte, men kohortstudier talar för likvärdig behandlingseffekt (15). Det är därför ofta biverkningsprofilen som får styra val av behandlingsmetod. Patientens egna synpunkter väger tungt. - Följande tillstånd talar för operation och mot strålbehandling: Betydande infravesikal obstruktion, stor prostatavolym beroende på benign prostatahyperplasi, anorektala sjukdomar som t ex ulcerös kolit och Crohns sjukdom, proximal uretrastriktur (även om åtgärdad), neuromuskulär funktionsstörning i nedre urinvägar. Även för patienter med förväntad kvarvarande livslängd klart överstigande 20 år är operation att föredra framför strålbehandling. - Följande tillstånd talar för strålbehandling och mot operation: Utbredd cancer (särskilt apikalt), anestesirisk (t ex lung- och hjärtsjukdom, extrem bukfetma), medfödd koagulopati. Referenser 1. Chodak GW, Thisted RA, Gerberg GS et al. Results of conservative management of clinically localized prostate cancer. N Engl J Med 330;242-8,1994. 2. Albertsen PC, Hanley JA, Fine Judith. 20-year outcomes following conservative management of clinically localized prostate cancer. JAMA 293;2095- 2101,2005. 3. Lu-Yao GL, Yao SL. Population-based study of long-term survival in patients with clinically localised prostate cancer. Lancet 349;906-10,1997. 4. Aus G, Hugosson J, Norlén J. Long-term survival and mortality in prostate cance treated with noncurative intent. Journal of Urology 154;460-5,1995. 5. Johansson J-E, Andrén O, Andersson S-O, Dickman PW, Holmberg L, Magnuson A, Adami H-O. Natural history of early, localized prostate cancer. JAMA 291;2713-9, 2004. 6. Allaf, M.E., G.S. Palapattu, B.J. Trock, H.B. Carter and P.C. Walsh, Anatomical extent of lymph node dissection: impact on men with clinically localized prostate cancer. J Urol, 2004. 172(5 Pt 1): p. 1840-4. 7. Bader, P., F.C. Burkhard, R. Markwalder and U.E. Studer, Disease progression and survival of patients with positive lymph nodes after radical prostatectomy. Is there a chance of cure? J Urol, 2003. 169(3): p. 849-54. 8. Kattan MW, Eastham JA, Stapleton AM, Wheeler TM, Scardino PT. A preoperative nomogram for disease recurrence following radical prostatectomy for prostate cancer. Natl Cancer Inst. 1998 May 20;90 (10): 766-71. 9. Adolfsson, J., B. Tribukait and S. Levitt, The 20-Yr outcome in patients with well- or moderately differentiated clinically localized prostate cancer diagnosed in the pre-PSA era: the prognostic value of tumour ploidy and comorbidity. Eur Urol, 2007. 52(4): p. 1028-35. 10. Otto, S.J., F.H. Schroder and H.J. de Koning, Risk of cardiovascular mortality in prostate cancer patients in the Rotterdam randomized screening trial. J Clin Oncol, 2006. 24(25): p. 4184-9. 11. Bill-Axelson A, et al. Scandinavian Prostate Cancer Group Study no 4. N Engl J Med 352;1977-84,2005. 12. Peeters ST, et al. Dose-response in radiotherapy for localized prostate cancer: results of the Dutch multicenter randomized phase III trial comparing 68 Gy of radiotherapy with 78 Gy. J Clin Oncol, 2006. 24:1990. 13. Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för prostatacancersjukvård. 2007. 14. van Poppel, H. and S. Joniau, An analysis of radical prostatectomy in advanced stage and high-grade prostate cancer. Eur Urol, 2008. 53:253-9. 15. American Urological Association, Guideline for the Management of Clinically Localized Prostate Cancer: 2007 Update. 28
Vårdprogram för prostatacancer, 2008 12.2 Metoder för kurativt syftande behandling a. Radikal prostatektomi Radikal prostatektomi utförs i Södra sjukvårdsregionen antingen med öppen retropubisk teknik eller som robotassisterad laparoskopisk transabdominell prostatektomi. Fördelar med den senare metoden är minskad blodförlust, kortare vårdtid, mindre smärta efter ingreppet och kortare katetertid, det senare på grund av fortlöpande suturteknik som ger tätare anastomos med bättre hållfasthet. På sikt är förhoppningen att de sena bieffekterna ska kunna minskas till följd av bildförstoring och ökad precision. Operationstiderna är jämförbara med dem vid öppen teknik. Nackdelar är högre kostnad och brist på taktil återkoppling. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska robotassisterad prostatektomi endast bedrivas inom ramen för forsknings- och utvecklingsprojekt. Operatörens vana och fallenhet är av större betydelse för resultatet än operationsmetoden. Detta ingrepp ska därför endast utföras av ett begränsat antal operatörer vid enheter som utför mer än 50 sådana ingrepp per år. Varje operatör bör utföra minst 20 ingrepp årligen. Pelvin lymfkörtelutrymning: Syftet med lymfkörtelutrymning i samband med radikal prostatektomi är att få information om tumörutbredning, vilket är av värde för att bedöma prognos och behov av adjuvant behandling. Det terapeutiska värdet är oklart. Hittills har utrymning av enbart fossa obturatoria varit standard i Sverige. Flera studier visar emellertid att en mer utvidgad lymfkörtelutrymning, omfattande vävnad i fossa obturatoria samt kring vasa iliaca interna och externa upp till uretärens passage över arteria iliaca communis, ökar antalet påvisade lymfkörtlar med metastaser [1]. Uppemot hälften av patienterna med lymfkörtelmetastaser har sådana enbart utanför fossa obturatoria [1]. Risken för komplikationer är något högre vid den utvidgade utrymningen, i synnerhet under inlärningsfasen. Därför rekommenderas att endast vissa urologer utför dessa ingrepp. Vid laparoskopisk utrymning är risken för lymfocele lägre än vid öppen kirurgi, eftersom man opererar transperitonealt. Fryssnitt av lymfkörtlar rekommenderas inte, såvida patienten inte har stor risk för spridning och man finner malignitetsmisstänkta körtlar. Om man planerar att avbryta operationen utan att genomföra prostatektomin på grund av vid fryssnitt påvisad lymfkörtelmetastasering, ska detta ha diskuterats med patienten före operationen. Biverkningar: Flertalet patienter får urinläckage när katetern avlägsnats efter en till två veckor. En minskning av urinläckaget ses första året efter operationen. Omkring 10–20 procent får bestående urinläckage vid ansträngning i någon grad (oftast lindrig). Risken för bestående svårt urinläckage är ett par procent. Det förefaller inte vara någon skillnad mellan de båda operationsmetoderna i detta avseende. Risken för bestående urinläckage är högre för äldre patienter (över omkring 70 år) och för dem med funktionsrubbning i nedre urinvägar. De nerver som styr erektionsförmågan löper tätt på prostatakapseln. Nerverna skadas därför ofta vid operationen, även om man utför ett så kallat nervsparande ingrepp. Samtliga patienter får räkna med att erektionsförmågan försämras direkt efter operationen. Funktionen kan därefter förbättras under ett par år. Ålder, erektionsförmåga före ingreppet och operationsmetod har betydelse för möjligheten till återhämtning. Omkring tre fjärdedelar av män under 65 år med god preoperativ erektionsförmåga kan genomföra samlag, med eller utan peroral behandling, inom ett år efter ett bilateralt nervsparande ingrepp. De resultat som rapporterats från olika enheter varierar emellertid betydligt. Såväl tumörkaraktäristika som patientens erektionsförmåga och ålder påverkar beslutet om nervsparande operationsteknik ska användas eller inte, vilket ska diskuteras med patienten före operation och dokumenteras i operationsberättelsen. Flertalet patienter kan erbjudas åtminstone unilateralt nervsparande operation. Vid hög risk för extrakapsulär cancerväxt (pT3) rekommenderas utvidgad resektion av periprostatisk vävnad, omfattande neurovaskulära bunten, för att minska risken för kvarvarande cancer efter operationen. Om detta 29
Page 1 and 2: Vårdprogram för prostatacancer 20
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Vårdprogram
Page 5 and 6: Vårdprogram för prostatacancer, 2
Page 11 and 12: 8. Naturalförlopp Vårdprogram fö
Page 13 and 14: Gleasons originalteckning presenter
Page 27: Vårdprogram för prostatacancer, 2
Page 61 and 62: 23. Kvalitetsindikatorer Vårdprogr
Page 69: Vårdprogram för prostatacancer, 2

Vårdprogram för prostatacancer - Regionalt cancercentrum syd

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?