Som drabbad av en orkan - Åbo Akademi

egentliga eller autentiska existens samt resultatets användbarhet. 19 I analysarbetet framstår de
anhörigas värld, när den tolkas mot min utvidgade förståelsehorisont endera som ett
utanförskapets tillvaro, som en tillvaro i ett ingenmansland eller som en gemenskapens
tillvaro. ”Inför denna värld inser vi: så är det.” 20 Det är först när man kan nå denna typ av
upplevelseförståelse det blir möjligt att förstå de anhörigas livsvillkor.
Validitet tillämpad på kvalitativ forskning är en fråga om forskningens trovärdighet och
reliabilitet medan forskningens giltighet, mera fokuserar dess applicerbarhet. För
hermeneutikern är det gestaltens förmåga att nybeskriva de anhörigas i-världen-varo - deras
tillvaro, som ger besked om giltighet. Utgående från abduktion som vetenskaplig
slutledningsform granskas trovärdigheten utifrån premissen om det sanningslika. 21 Är det
rimligt att utgående från de anhörigas perspektiv gestalta vård – som att få vara i en atmosfär
av gemenskap, likt den vårdande gemenskap som utgör vårdandets meningssammanhang? 22
Det abduktiva tillvägagångssättet torde i större utsträckning än andra slutledningsformer ställa
krav på argumentation, som det vetenskapliga resonemangets logiska prövning. Där prövas
hur de teoretiska och begreppsliga definitionerna logiskt förhåller sig till varandra. Är det
trovärdigt att metaforiskt gestalta de anhörigas tillvaro - som drabbad av en orkan, utgående
från den meningsstruktur som synliggör hur de anhöriga endera befinner sig i utanförskapets
kaotiska tillvaro eller i gemenskapens harmoniska atmosfär eller i ingenmanslandets fristad?
Bildar tolkningen den gestalt som gör ”att något redan känt blir känt på nytt” och fattas till
sitt väsen? 23 Svaret blir vägledande avseende tolkningens kvalitativa aspekter. Huruvida olika
delar av data stöder tolkningen, är den fråga som riktar uppmärksamheten mot
homogenitetskriteriet, varför den empiriska modellens betydelsefält granskas dels utgående
från den induktiva slutledningen, dels från den deduktiva. Förmår den empiriska modellens
betydelsefält fånga den komplexitet de anhörigas utsagor ger uttryck för? Är det möjligt att i
de anhörigas utsagor om vård identifiera vårdandets attribut? Ett jakande svar på denna nivå
gör att skälen för att betrakta tolkningen som rimlig ökar.
Vidare granskas förhållandet mellan de teoretiska konstruktionerna och den empiriska
modellens betydelsefält. Hur koherenta är de teoretiska konstruktionerna och den empiriska
modellens betydelsefält i förhållande till det datamaterial som forskaren utgått från? Hur är
forskarens kännedom om vetenskapsområdet, dennas teoretiska insikt i, kunskap om och
kompetens inom forskningsområdet? Trovärdigheten bestyrker forskaren genom att redovisa
sin förståelse för den kultur denna studerar, sitt perspektiv och sin förmåga att tillägna sig och
behärska språkbruket, vilket utelämnar forskaren, både till läsarens och till forskarsamhällets
bedömning. Ett sätt att demonstrera trovärdigheten i hermeneutiska projekt kan vara att
redovisa sin förförståelse, vilket naturligtvis kan diskuteras. Ett annat är att återge citat ur
anhörigas utsagor, så att deras upplevelser av vård, genom en dialog med den text som baseras
på utsagorna, även kan framställas för läsaren av denna avhandling. Detta gör det
19 Sanning ska här jämställas med förståelse i det avseende som innebär att försöka förstå så mycket som möjligt. Därför strävar denna
studie efter den syntes som gör vårdandets värld synligt på ett annat sätt än tidigare.
20 Gadamer, 1997 s 92.
21 Eriksson et al. 1999, Eriksson et al. 2001.
22 Jfr. bl.a. Eriksson, 1994, 2001, Eriksson et al. 2001, Lindholm & Eriksson, 1993, Fredriksson, 2003, Morse & Carter, 1996, Söderlund,
1998, Wiklund, 2000, Younger, 1995, Öhlén, 2001.
23 "Igenkänningens fulla innebörd förstår man inte om man däri endast uppfattar att något redan känt blir känt på nytt, d.v.s. att det redan
igenkända känns igen. Igenkänningens glädje består snarare i att man känner igen mer, än det man redan kände. Som i en illumination, ut ur
omständigheternas alla betingade tillfälligheter och skiftningar, träder det redan kända fram med igenkänningen och fattas till sitt väsen. Man
inser något." (Gadamer, 1997 s. 93) (Min kursivering.)
134