Som drabbad av en orkan - Åbo Akademi

det att de förstår. 30 Allt vårt vetande bygger på vår förståelse, vilken i sin tur gör att vi kan
förstå andras värld. För Gadamer innebär förståelse - att nå sanningen. Med det avser
Gadamer att en text gör anspråk på att uttrycka en dold sanning, texten är således
meningsbärande. Genom att tillämpa en tolkningsprocess blir det möjligt att synliggöra den
mening som är dold. Förståelse innebär i denna studie att nå insikt i den mening anhöriga
tillskriver vad det innebär att vara anhörig. Här avses att förstå den icke-lingvistiska meningen
hos en text. 31 Det är det som vår förförståelse visar upp eller möjliggör för oss att se. Den är
den förståelse som kan ge tillträde till den djupa innebörden, som människor tillskriver
konkreta livssituationer. Hermeneutikern nygestaltar människors tillvaro, d.v.s. formar ett
mönster som förmår åskådliggöra människors tillvaro på ett annat sätt än tidigare.
Min förståelse förändras allteftersom min förförståelse förändras. I det deduktiva ledet, se
figur 1 sidan 34, fastställs siktet. Det utgör min utvidgade horisont mot vilken de anhörigas
tillvaro kan förstås, som en upplevelseförståelse. Det blir då möjligt att nå förståelse för de
anhörigas existens, d.v.s. deras i-världen-varo och att upptäcka när lidande, vård och hälsa
tillskrivs en mening ur de anhörigas perspektiv, vilket genererar studiens abduktiva teser.
I deduktionsledet tolkas resultatet i relation till tidigare vetande. Det de anhöriga upplever blir
förstått mot författarens tolkningsram. 32 Det är först genom apagogisk slutledning; som
innebär utnyttjande av existerande kunskap, det kan bli möjligt att finna det mönster som har
ett förklaringsvärde för vad som händer i vården. 33 Därnäst sker en mönstertolkning, d.v.s. det
skede där empirin teoriladdas, vilket prövas utgående från en fallstudie. 34 Den syntetiserande
abstrahering som följer tar sin utgångspunkt i existerande kunskap. 35 Den kunskap som på
detta sätt kan nås är i relation till denna studie; så här kan det vara att vara anhörig, så här kan
det upplevas och så här kan man se på vård ur ett anhörigperspektiv. Det kan även bli möjligt
att förstå det som är vårdande. Tillvägagångssättet inbegriper genom upptäckten av nya
mönster kunskapsintresset förståelse, i betydelse av ett praktiskt kunskapsintresse, utgående
från min önskan att påverka vårdares tänkande och förhoppningsvis också därmed deras
förhållningssätt i mötet med anhöriga. 36
Datainsamlingsmetod
Valet av intervju som datainsamlingsmetod tar sin utgångspunkt i att människors existentiella
livsvillkor inte låter sig reduceras till ifyllandet av strukturerade enkätfrågor utan strävar till
ett samtalets frågande öppenhet. 37 De 27 intervjuer som har genomförts kan karaktäriseras
30 Gadamer, 1975, Heidegger, 1927/1993.
31 Jfr. Barbosa da Silva & Andersson, 1983.
32 Se kapitel 6.
33 Jfr. meta-abduktion, abduktion eller retroduktion i betydelsen abduktiv logik; det nav kring vilket den vetenskapliga processen
framskrider. Eriksson & Lindström (1997) diskuterar abduktionen som en möjlig väg att utveckla vårdvetenskapens epistemologi. De
beskriver meta-abduktionen som den förnämsta formen av abduktion, den som radikalt förändrar en kontext inom ett ämnesområde och det
som möjliggör helt nya perspektiv.
34 Jfr. Eriksson & Lindström, 1997.
35 Se kapitel 6.
36 Jfr. Habermas, 1990. Habermas beskriver naturvetenskaparnas tekniska kunskapsintresse och deras strävan att behärska och förändra
naturen genom teknisk manipulation, vilket ses som en motsats till det humanvetenskapliga kunskapsintresset som strävar efter förståelse av
förhållande människor emellan.
37 Jfr. Ödman, 1996a.
52