Som drabbad av en orkan - Åbo Akademi

också den moraliska förpliktelsen mot de närstående som viktig. 81 För de anhöriga i
föreliggande studie innebär hälsa att tillåtas få leva, vilket kan ses i relation till Willmans
resultat. 82 Mot den bakgrunden framträder ännu en hälsorisk då de anhöriga ofta är äldre och
deras, liksom övrigas situation präglas av en känsla av bundenhet och beroende. 83
När de anhörigas önskningar respekteras och uppfylls skapas det trygghet och därmed finns
förutsättningar för att en känsla av harmoni ska kunna infinna sig. 84 Då harmoni kan
associeras med en inre balans och frid, är det också eftersträvansvärt att de anhörigas begär
efter delaktighet och förening med andra respekteras, för att de ska få möjlighet att nå helhet
och välbefinnande. 85 Även om de anhöriga hade objektiva hälsoproblem upplevde de sig då
som friska. Att däremot inte tillåtas vara delaktig om än enbart i periferin är kränkande och
påverkar människors livskraft. 86 De anhörigas upplevelse av delaktighet relateras till det
ansande inslaget i vården. 87 De anhöriga som tillåts att vara delaktiga, eller som får tröst, hjälp
och stöd i vården av de närstående, når den vardande-dimension där upplevelse av mening
med och i lidandet och mening med och i livet återfinns. 88 Det är de som tillskriver
anhörigsituationen mening av harmoni. 89
Mossberg-Sand menar att avgörande för upplevelsen av glädje och tillfredsställelse är om den
anhörige får uppskattning eller inte. 90 Ännu en tänkbar förklaring kan, utgående från denna
studies resultat, vara den egna känslan av att fullfölja ett etiskt krav, såsom nedlagt i
människans ämbete. 91 I dessa fall väljer den anhörige att själv vårda sin anhörige. 92 Dessa ser
inga andra alternativ. De ekonomiska villkoren är inte avgörande. Tvärtom synes den
moraliska förpliktelsen ofta vara avgörande, likaså kärleken till den närstående. 93 Därmed inte
sagt att de skulle klara sig utan stöd. Tvärtom, framträder detta i samtliga fall, men tydligast i
fallstudien. 94 Det är först i känslan av gemenskap där anhörigas lidande lindras som hälsans
meningssammanhang; en hälsans gemenskap kan beskrivas.
De anhöriga som deltar i anhöriggrupper får en ny roll i ett nytt sammanhang. Det ger både
förankring i och struktur på tillvaron, liksom stöd, utrymme och tid för att tala om sitt lidande
81 Grafström, 1994, Sällström, 1994.
82 I Willmans studie (1996) beskriver de tillfrågade hälsa som att livet ska kännas meningsfullt.
83 Svensson beskriver situationen med rubriken ”Hur skall anhöriga orka?” (1994), ett uttryck även andra anhöriga använder (Johansson
1991). Le Navenec & Vonhof (1996) beskriver i sin bok, vilken är baserad på hennes djupintervjuer med 39 canadensiska familjer,
familjernas en dag i taget strategi för att kunna hantera sin situation.
84 Jfr. Aittamäki et al. 1999, Almberg et al. 1999, Andershed, 1998, Aspelin, 1996, Jansson et al. 1998, Jansson, 2001, Glass, 1993, Laitinen
, 1993, Rosenthal, 1993, Strandberg, 2002. Detta gäller även för patienter, se Eriksson, 1988, Söderlund, 1998, Wilde, 1997, Youri, 1991.
85 Jfr. Duncan & Morgan, 1994, Ekeström & Schubert, 1997, Söderlund, 1998.
86 Jfr. Eriksson, 1993, 1994, Fredriksson, 2003, Öhlén, 2001.
87 Jfr. Wärnås studie (2002) där arbetares hälsa starkt relaterade till deras upplevelse av stolthet i arbetet.
88 Flera studier, se Aittamäki et al. 1999 , visar att anhöriga önskar att både naturliga och professionella vårdare delar deras situation, liksom
att de finner mening i vårdandet genom gemenskap. Laitinen (1993) och Rosenthal (1993) visar på anhörigas behov av att få känna trygghet,
säkerhet, närhet, tröst och stöd. Jfr. även Barbosa da Silva & Persson, 1991.
89Jfr. Grafström, 1994.
90 Mossberg-Sand, 2000.
91 Jfr. Eriksson, 2001, Edlund, 2002.
92 Se fallstudien, samt den unga kvinna, som väljer att bo med sin far, för att få den tid han har kvar innan han blir helt dement, tillsammans
med honom.
93 Jfr. Johansson & Fahlström, 1993, Sällström, 1994.
94 Jfr. Waerness, 1987.
143