Som drabbad av en orkan - Åbo Akademi

Det abduktiva steget kan liknas vid Gadamers beskrivning av spel och dess villkor. 8 Det är
först genom att ta del i dramat, som de anhöriga framför genom sina utsagor, som det blir
möjligt att tillägna sig deras villkor. 9 I det drama som utspelas överskrids dramat genom att
de anhöriga framställer en meningsfull helhet för mig. Jag ”fullbordar bara det som spelet
redan är.” 10 Denna dynamik, då tolkarens erfarenhet möter och påverkas av textens
erfarenheter, benämner Gadamer verkningshistoria. Det är denna erfarenhetens delaktighet
som ger sanningen evidens. 11 Tolkningsprocessen ska sammantaget förmå framställa de
anhörigas situation så att vi förstår de anhörigas egentliga sätt att vara. 12 Det är verket i sig
själv som ska förstås, likt en estetisk erfarenhet. De heuristiska antagandena utgör en
beskrivning av vårdandets värld såsom den framställs för mig, som en meningsfull helhet.
Tolkningsmodellen i praxis
Det analys- och tolkningsförfarande som åskådliggörs nedan syftar i första hand till att för
läsaren demonstrera den tolknings- och förståelsemodell som används, men även till att
demonstrera faserna i den abduktiva slutledningsprocessen. I denna process drivs forskaren
mot den gestaltning som förmår visa en ny aspekt av verkligheten.
Fenomenen som ska beskrivas, analyseras och tolkas i denna studie är lidande, vård och hälsa
och vad de betyder för de anhöriga, inte fenomenens egenskaper eller hur fenomenen
uppfattas av dem. 13 I den hermeneutiska tolknings- och förståelseprocessen strävar forskaren
efter att beskriva vad som är meningsskapande utifrån variation och gemensamma drag i
materialet. I tolkningsmodellen passeras en förklarande fas i avsikt att rekonstruera sådana
fakta och omständigheter som kan bidra till att synliggöra livsvillkoren för studieobjektet. 14
1. Ett första helhetsintryck får tolkaren genom att läsa igenom texten i dess helhet och
markera det meningsbärande, nedan benämnda generativa, ord och meningar för att försöka se
vad texten i stora drag handlar om. Betydelsen ligger i själva ordet generativ. De ord som är
meningsbärande genererar temata, vilka i sin tur genererar mer övergripande temata för att
avslutningsvis ta form som universella temata. 15 Detta är ett led i en strukturering och ett
mönsterskapande.
8 Gadamer, 1997.
9 Jfr. repliker i ett skådespel.
10 Gadamer, 1997 s. 88.
11 Som sann, inte sannolik (Gadamer, 1997).
12 Gadamer beskriver detsamma i relation till konstverket som ”Konstverkets egentliga sätt att vara består snarare i att bli den erfarenhet,
som förvandlar den som erfar” (1997 s. 60). ”…åskådaren sätts på spelarens plats. Det är för och inför åskådaren, ej spelaren, som spelet
spelas. Det betyder förstås inte, att den spelare, som framställer sin roll, inte skulle kunna erfara innebörden av den helhet vari han spelar.
Åskådaren har bara metodiskt företräde. I och med att spelet riktar sig till honom blir det tydligt att det bär på ett meningsinnehåll, som ska
förstås, och som därför kan skiljas från spelarens förhållningssätt. Egentligen upphävs därmed skillnaden mellan spelare och åskådare. För
båda gäller kravet att sikta till själva spelet i dess meningsinnehåll.” (1997 s. 88). Som tolkare måste man därför delta i den andres livsvärld, i
hennes i-världen-varo, menar Gadamer (1975).
13 Av vilka de senare frågeställningarna hänförs till fenomeologi respektive fenomenografi, se Söderlund, 2003.
14 Här avses inte någon kausal förklaring, utan förklaring används som ett led för att nå hermeneutisk förståelse; att begripa, nå insikt i, den
icke-lingvistiska meningen bl.a. i mänskliga handlingar. Jfr. Gadamer (1975) om nödvändigheten av att lära sig en leks regler för att bättre
förstå lekens innebörd.
15 Jfr. Freires generativa ord (1972) som formas till generativa och universiella temata. Jfr. Söderlund, 1998.
49