Som drabbad av en orkan - Åbo Akademi

Man kan på goda grunder anta att när de närstående drabbas av demens påverkas de anhöriga,
men även andra i omgivningen. 98 Ett tänkbart scenario är en kvinna som vårdar både sina
egna och många gånger även sin mans föräldrar. 99 I det senare fallet tätnar problematiken om
vi betänker den förändring som utvecklas i de nya familjekonstellationer som utvecklas i
skilsmässornas spår. Idag har dramatiska förändringar i familjekonstellationerna slagit sönder
de traditionella familjestrukturerna och förändrat synen på familjebegreppet. 100 Den
psykologiska upplevelsen av vem som är ens familj, ens anhörig eller närstående
sammanfaller troligtvis oftast med, men kan lika troligt helt skilja från, de biologiska band
som traditionellt beskrivs i samband med dessa begrepp och oavsett hur den strukturella
bilden förändras. Bara brist på fantasi hindrar oss från att föreställa oss hur de nya
familjestrukturerna kan komma att se ut i en framtid.
Det är framför allt kvinnor och de därtill lågutbildade som vårdar sina närstående, vilket kan
antas få konsekvenser för deras hälsa. 101 Speciellt då den gruppen är en av dem som redan har
en sämre hälsa i de flesta avseenden. 102 Det är uppenbarligen också så att de anhöriga inte
uppmärksammar symtomen på demens förrän de drabbade är i ett mycket sent stadium och i
behov av vård, vilket kan försämra utgångsläget för de anhöriga och deras möjlighet att nå sin
hälsopotential. 103
De anhöriga är ändå sammanfattningsvis ofta äldre, själv kroniskt sjuka eller arbetar hel- eller
deltid utanför hemmet. 104 Av dessa är alltså överväganden delen kvinnor, och bland dem är
det många som inte får eller tar emot någon samhällshjälp alls. 105 Även om vi vet att det
framför allt är kvinnorna, som är de aktiva vårdarna, så vet vi även att förutom att situationen
för hela familjen, deras sociala kontaktnät och relationerna mellan dem påverkas, så påverkas
också deras vardagsliv. När någon är sjuk berörs hela familjen. De känner sig ofta hjälplösa
och maktlösa i sin situation. Situationen innehåller en paradox, menar Teeland. 106 När vården
flyttar in i det egna boendet flyttar hemkänslan ut. Bostaden blir mer offentlig och mer
institutionslik.
98 Aittamäki et al. 1999, Almberg, 1999, Boman, 1990, Fant, 1988, 1991, Glass, 1993, Grafström, 1994, Isaksson, 1994, Jansson, 2001,
Laitinen,1993, Mossberg-Sand, 2000, Myrra, Vernooij-Dassen, 1996, Rosenthal, 1993, Sällström, 1994.
99 Kvinnan, som vårdare dominerar i de forskningsresultat som utgör underlag för den forskningsöversikt jag genomfört även om uppgifter
från Nacka kommun till viss del reviderar den bilden, se tidigare not.
100 Medan familjen är en mycket gammal företeelse baserad på släktskap är familjekonstellationerna idag inte enkla, tvärtom. Traditionellt
har begreppet familj använts för människor som utgör en s.k. kärnfamilj.
101 Mossberg-Sand, 2000.
102 Folkhälsan är ojämnt fördelad (Skalin, 2000). Det är de med en lägre social position, dit hör de lågutbildade, som har en sämre hälsa i de
flesta avseenden (Socialdepartementet et al. 1999, 2000).
103 Grafström, 1994, Hutchinson, Leger-Krall & Skodol Wilson, 1997.
104 Huston, 1990, Stevens et al. 1993 refererad i Sisk, 1999.
105 Mossberg-Sand, 2000. Av dem som ej bor tillsammans med den de vårdar får 47 av 349 kvinnor ingen samhällshjälp. För den andra
gruppen är siffrorna 30 av 622 (med reservation för siffrorna i tabell 10:2, s. 237). Oavsett könstillhörighet får de som bor tillsammans med
den de vårdar mest hjälp, även om form och innehåll varierar mellan könen. Skilsmässor var dock vanligare när den av sjukdom drabbade
var en kvinna och maken var den som skulle vårda henne.
106 Fem olika – men interrelaterade - aspekter av hemmet granskades av Teeland (2000, 2002). Rehabilitering i hemmet skapar en
ambivalent situation i ett hem, vilket oavsiktligt resulterar i att de äldres bostad blir mer offentlig och mer institutionslik. Situation innehåller
en paradox. Ett hem går till vissa delar förlorad när vården flyttar in och breder ut sig i hemmets vrår.
21