Som drabbad av en orkan - Åbo Akademi

omsorg. 4 Därför inrättas också olika stödformer för de anhöriga bland annat så kallade
Anhörigcentra, vilka finansiellt stöds av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen fördelar 100 miljoner
kronor per år under tre år, fram till 2003, till landets kommuner för att i samarbete med
frivilligorganisationer utveckla s.k. Anhörigstöd. Dessa organiseras på olika sätt, t.ex. som i
Gävle där uppdragsgivaren är Omvårdnadsnämnden. 5
De flesta människor strävar helt naturligt efter att hantera sin livssituation så att de ska må så
bra som möjligt och känna välbefinnande. Så sker troligtvis även när den närstående, oftast
maken/makan men även föräldrar, blir allvarligt funktionshindrad, som t.ex. när denne /denna
eller de drabbas av demens och behöver vårdas endera av de anhöriga själva eller av någon
annan. Men i och med att villkoren förändras, förändras deras tillvaro. De anhöriga befinner
sig i en för dem helt ny situation. Det är troligt att de påverkas av den situation som
uppkommit. Detta gör att de anhörigas situation också uppmärksammas idag. 6 Olika projekt
för att få mer kunskap initieras, speciellt i relation till vård och omsorg. Syftet med dessa
projekt är att få fram relevant kunskap så att samhället ska kunna vidta åtgärder och utveckla
metoder för hälsofrämjande och förebyggande insatser för dessa grupper. 7 Omsorg om
människors hälsa är ett legitimt och viktigt mål i samhällsdebatten i och med att hälsofrågor
integrerats i den allmänna samhällspolitiken. 8 De åtgärder som prövats för att förebygga
ohälsa bland de anhöriga omfattar det mesta från medicinsk behandling till omfattande
stödprogram, såsom vård, modifiering av boendemiljö, psykologiskt omhändertagande,
individuell och specialiserad hjälp och service, teknologiskt stöd, allmän och riktad
vårdutbildning till individuella eller till grupper av närstående vårdare. 9
Intresset för de anhörigas situation har fått till följd att problematiken studeras ur olika
perspektiv och på olika nivåer, och publiceras i olika former, från resultat av storskaliga till
resultat av enstaka fallstudier. Detta ska ses mot bakgrund av den svåra situation, som det mot
ovanstående kan antas innebära att i hemmet leva med och vårda en människa, som utvecklar
en demens. Forskningsöversikten nedan uppvisar därför enbart ett axplock av den samlade
4 Spri (1992) beskriver demens som de anhörigas sjukdom medan Sällström (1994) använder begreppet the hidden patient. Pratt, Schmall,
Wright & Hare (1987) använder begreppet the forgotten client. Glass (1993), Laitinen (1993) och Rosenthal (1993) visar på de anhörigas
behov av att få information och av att få känna trygghet, säkerhet, närhet, tröst och stöd.
5 Anhörig 300. 2000. En projektgrupp har tillsammans med projektledare ett gemensamt ansvar att driva projektet enligt handlingsplanens
målsättning. Till projektet finns en styrgrupp utsedd, vilka består av ledamöter från Omvårdnadsnämnden.
6 Folkhälsoinstitutets nyhetsbrev, 1999, Folkhälsoinstitutet och Svenska kommunförbundet, 2000, Socialdepartementet, 1999,
Socialvetenskapliga forskningsrådet, 1999, Vårdalstiftelsen, 1998, World Health Organisation, WHO, 1998.
7 En satsning har, som redan nämnts, skett med stöd till anhöriga över hela landet. Den går under benämningen Anhörig 300.
8 SOU 2000:16, Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan. Statens folkhälsoinstitut, 2003, Regeringens proposition 2002/03:35.
Riksdagen har fastställt 11 målområden. Jones & Meleis (1993) ser på hälsa likvärdigt med empowerment.
9 Omfattande stödprogram har genomförts, bl.a. av Millán-Calenti, Gandoy-Crego, Antelo -Martelo, López-Martinez, Riveiro-López &
Mayán-Santos (2000). Likaså har Jansson, Almberg, Grafström, & Winblad (1998), Jansson (2001) inom ramen för Kungsholmsprojektet
utvecklat den s.k. Cirkelmodellen, med vars hjälp man byggt upp en stödjande verksamhet för anhöriga till personer som drabbats av
demens. Till stödprogram kan även nationella och lokala varianter inom ramen för Anhörig 300 föras. Colombo, Vitali, Molla, Gioia &
Milani (1998) koncentrerar sig på modifiering av boendemiljö. Medan Pot, Deeg, van Dyck & Jonker (1998) fokuserar psykologiskt
omhändertagande. Vid olika centrumbildningar internationellt ges både individuell och specialiserad hjälp och service till anhöriga. Som
exempel nämns här Assisi Height i Rochester, Minnesota, USA (Söderlund, 1996), Addenbrooke´s hospital i Cambridge, England
(Söderlund, 2000). Sverige får i detta sammanhang representeras av Silviahemmet (Skog, 2000), även om mindre centra byggs upp runt om i
Sverige. Wright, Bennet & Gramling (1998) utvecklar istället en telekommunikation med anhörigvårdare till närstående äldre dementa.
Medan Istituto Geriatrico et al. (1998) och Thompson & Briggs (2000) genomför utbildningsinsatser.
10