Som drabbad av en orkan - Åbo Akademi

Lidande beskrivs av forskare på flera nivåer, "att ha lidande", "att vara i lidande" och "att
varda i lidande". 36 "Att ha ett lidande", innebär att vara driven och styrd av yttre
omständigheter; människan flyr från sitt lidande eller så försöker hon bortförklara det, t.ex.
alkoholistens beroende av alkohol bortförklaras på olika sätt. "Att vara i lidande" innebär att
söka efter något mer än man redan har, människan söker t.ex. tillfredsställelse av olika behov.
"Att varda i lidande" är en kamp, en kamp mellan hopp och hopplöshet, mellan liv och död.
Eriksson lyfter fram patienters sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande, vilka kan
beskrivas på lidandets samtliga nivåer, görande, varande och vardande. 37 Sjukdomslidandet på
en görandenivå kännetecknas av att patienten försöker bortförklara sina symtom medan han
på varandenivån upplever otillfredsställelse och därför försöker tillfredsställa sina behov. 38 På
vardande nivån aktualiseras sjukdomslidandet genom krav på förändringar i livet p.g.a.
sjukdomen. 39 Vårdlidande på görandenivån orsakas av vården som system och vårdaren som
person medan vårdlidande på varandenivån utgörs av upplevelser av osäkerhet och
otrygghet. 40 Vårdlidande på vardandenivån innefattar bl.a. kränkning av patientens värdighet.
Livslidande berör människans existens. 41 På görandenivån innefattar det bl.a. att inte kunna
känna ett egenvärde av att t.ex. prestera det man är van att göra. 42 På varandenivån handlar det
om att inte kunna leva upp till egna förväntningar och på vardandenivån aktualiseras
existentiella frågor om liv och död, meningen i och med livet. 43 Patienter som på olika sätt
uttrycker att de känner sig objektifierade och alienerade tillförs t.ex. ett livslidande på
vardandenivån, eftersom ett sådant bemötande gör att de känner sig kränkta. 44 Gemensamt för
många patienter är dock att upplevelser av lidande är så svåra att det är svårt, ibland omöjligt,
att uttrycka dem. 45
Vård
Redan de grekiska filosoferna som levde före vår tideräknings början, frågade sig vad hälsa
och god vård var och hur dessa förhöll sig till varandra. 46 Alltsedan dess används begreppet
vård i många olika sammanhang. Ur en tidigare analys av begreppet vård framkommer att
vårdandet i grunden är något naturligt mänskligt i syfte att dela och att hela - även om
vårdandet kan anta olika former. 47 Man bör dock notera att vårdarbete inte alltid
36 Arman, 2003, Eriksson, 1993, 1994, Eriksson, Bondas-Salonen, Herberts, Lindholm & Matilainen, 1995, Lindholm, 1998, Rehnsfeldt,
1999, Söderlund, 1998, Wiklund, 2000. Se vidare kapitel 4.
37 Eriksson, 1993, 1994.
38 Eriksson, 1993, 1994, Söderlund, 1998, Wiklund, 2000, 2003.
39 Eriksson, 1993, 1994, Rehnsfeldt, 1999, Söderlund, 1998, Wiklund, 2000, 2003.
40 Eriksson, 1993, 1994, Söderlund, 1998, Wiklund, 2000, 2003.
41 Ibid.
42 Ibid.
43 Ibid.
44 Söderlund, 1998.
45 Arman, 2003, Eriksson, 1993, 1994, Rehnsfeldt, 1999, Söderlund, 1998, Wiklund, 2000, 2003, Younger, 1995.
46 Marc-Wogau, 1983. Platon (ca 428/427-348/347 f. Kr.), Aristoteles (384-322 f. Kr.) och Hippokrates (460-ca 370 f. Kr.), varav den
senare traditionellt uppfattas som läkekonstens fader.
47 "Vårdandet innebär delande. Delandet innebär att vara delaktig, att vara med, delta." (Eriksson, 1987a, s. 38). I den betydelsen är vårdaren
delaktig i samma helhet som patienten och/eller som i föreliggande studie; den anhörige. Jfr. det latinska ordet communicare, att dela, som
innebär att göra gemensam (Söderlund, 1998). Denna delaktighet begränsas inte av närvaron av någon konkret men väl till rum och tid, här
och nu, skriver Eriksson (1987). Vårdandet som helhet är mångfacetterat, konstaterar Eriksson. Om man utgår från att vårdande inte kan
reduceras, vare sig till vårdarbetets olika moment eller till olika kompetensområden blir det möjligt att se vårdande som en integrerad helhet,
14