Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

More documents

Recommendations

Info

Ekologisk restaurering av vattendrag kulturmiljövärden Det är viktigt att tänka på att bevara det öppna jordbrukslandskapet och att bevara landskapsbilden. För att gynna t.ex. änder och vadarfåglar är det inte alltid nödvändigt att plantera träd och buskar utmed vattendraget, speciellt inte om det är smala vattendrag som skuggas av höga strandbrinkar. Öppna obrukade kantzoner ger dock inte alla fördelar som beskogade kantzoner, t.ex. blir det mindre beskuggning och tillförsel av död ved. I Tyskland har man arbetat med att beskugga jordbruksvattendrag med trädplantering och på så sätt sluppit att vattendragen växer igen (jämför Figur 2). Beskuggning är således lämpligt när man vill skydda värdefulla vatten så att de ej behöver dikesrensas. Försök i Himleån i Halland har också visat att detta fungerar i svenska förhållanden. Det är viktigt att anlägga fler demonstrationsprojekt för att visa på nyttan med beskuggade kantzoner. Kan dikesrensningar undvikas genom denna åtgärd är mycket vunnet. arbetsgång Arbetsgång vid avsättning och etablering av kantzoner: • inventering och beskrivning av rådande förhållanden • klassificering av markförhållanden • klassificering av naturvärde, kulturmiljövärden och vattendragstyp • ekologisk landskapsplanering avrinningsområdesvis • identifiering av markägare och kontakter • naturvårdsavtal, inlösen av mark eller frivilliga åtaganden • genomförande av åtgärder • skötsel av avsatta kantzoner • uppföljning. De åtgärder som krävs, naturlig utveckling, skötsel eller plantering av ny kantzon, måste förankras hos markägare och lokalboende. Många markägare åtar sig frivilligt att låta kantzoner få utvecklas. I vissa fall blir det dock så omfattande och kostsamma åtgärder att det kan behöva upprättas ett naturvårds-/nyttjanderättsavtal (se Kapitel 4). kapitel 5 42 Figur 7. Räcker verkligen denna kantzon med tanke på den sluttande branten ned mot sjön? För en markägare blir det stora värden som inte brukas om inte timret får skördas. Observera att hygget skötts bra utan körskador och med lämnade högstubbar och dungar på fuktiga ställen. Gävleborgs län år 2006. Figur 8. Ett äldre hygge hela vägen ned mot sjön i samma område som Figur 7. Gävleborgs län år 2006. Om det är bara denna smala remsa som saknar kantzon/ skyddszon blir påverkan förmodligen liten, men inte om större och bredare hyggesytor tas upp intill sjön. Figur 9. Kantzon kring en bäck mindre än 1 meter bred i Västerbotten. Med så sluttande omgivningar är denna kantzon inte nog för att ta hand om sediment. Den ger dessutom ringa skugga till bäcken som rinner i mitten av trädbården då man inte gjort zonen bredare på sydsidan. Några positiva effekter på områdets mikroklimat lär inte heller finnas. Undersökningar pågår för att utreda den vattenkemiska effekten av denna skyddszon.
5.3.4 utformning av kantzoner generella rekommendationer för kantzonernas utförande i vatten med höga naturvärden Med kantzon avses normalt obrukad naturlig mark utmed ytvatten och våtmark. Kantzonen kan dock i vissa fall även omfatta en skötselzon med begränsat uttag av träd och skörd av fånggrödor. Nedan ges råd om kantzonernas utformning vid skydd av värdefulla ytvatten och strandmiljöer. Observera dock att detta ska ses som generella rekommendationer. När det ges strikta förslag om t.ex. en kantzon på 20 m innebär det inte att kantzonen ska vara exakt 20 m utmed vattendraget. Istället kan 20 m ses som ett rimligt medelvärde på kantzonens bredd, som kanske i ett visst objekt varierar mellan 7 och 33 m. allmänna ekologiska rekommendationer för bredd och utformning • vid mindre vattendrag (
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 62 and 63: forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65: arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67: forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69: forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?