Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

More documents

Recommendations

Info

Ekologisk restaurering av vattendrag att observera! De flesta restaureringsåtgärder i denna manual berör kulturmiljövärden, som också omfattas av bevarandemålen i Levande sjöar och vattendrag. Kontakta därför alltid länsstyrelsen för samråd om hur du ska gå tillväga, vilket kunskapsoch planeringsunderlag som behövs inför åtgärden, eventuella erforderliga tillstånd etc. Läs mer om detta i Kapitel 1-4. Figur 7. Placering av död ved i sned vinkel uppströms ger en hölja i mitten av vattendraget. Stocken kan grävas ned i marken och eventuellt säkras med någon större sten. Lägg helst stocken så att den inte helt når ytan vid lågvatten, exponeras den för luft bryts den ned snabbare. Normalt ska man låta vattnet erodera motsatt strand så att en dynamik skapas i vattendraget. På bilden har vi lagt en skyddade bård av större sten som erosionsskydd, något som således endast ska tillgripas vid risk för oönskad erosion. kapitel 5 Erosionsskydd med stenar eller stockar Veden kan förankras i marken 64 Vid de flesta restaureringsarbeten bör man arbeta vid lågflöden. Det kan då vara ett pedagogiskt problem att lägga ut vad som verkar vara överdimensionerade stockar i små vatten, men stockar som är lika med eller längre än vattendragsbredden har naturligtvis större chans att ligga kvar jämfört med mindre stockar. Generellt brukar man vid vattendragsrestaurering ange att död ved endast ska användas där den kan tänkas ligga kvar och dessutom påverka vattenflödet. Lägg inte ut död ved överallt som en rutinåtgärd. Död ved gör speciell nytta som struktur ju mindre naturlig sten som lämnats kvar, ju mer ensartade bottnarna är, nära åplanet där den döda veden kan bidra till att vatten spiller över på åplanet, ovanför öar för att stabilisera stränderna och styra undan vattenströmmen, på platser där vattenströmmen är tillräcklig för att den döda veden ska skapa erosion av bottnarna samt i djupa höljor som ståndplats för fisk. Undvik att lägga ut död ved nära höga strandbrinkar som är utsatta för påtaglig erosion om det finns risk att den döda veden kan öka denna erosion. På samma sätt bör man undvika strandbrinkar till fastigheter eller olika installationer utmed vattendrag. I sjöar bör man vara försiktig nära sjöutlopp, speciellt om det finns olika typer av dämmen. Död ved kan dock naturligtvis ha stor effekt i sjöars strandzon eller i stora lugna vattendrag genom att tjäna Figur 8. Naturens sätt att lägga ut död ved i form av träd som eroderats från den av människan opåverkade strandbrinken utmed Vålån, Jämtland. Erosionen i området är hög och fler träd är på väg ut i ån. Plats: 700659–135486, karta 192 B. Foto: Micael Sundberg, Länsstyrelsen i Jämtland.
som skydd och substrat för organismer. I sådana områden är dock risken alltid stor att utlagd död ved kan uppfattas som liggande i vägen, t.ex. för fritidsbåtar, fiske och bad. Lägg helst inte ut all död ved på en gång. Dela gärna upp åtgärden på ett antal år för att få en mer naturlig succession. Dessutom kan stora mängder levande barr i vattnet på en gång skapa toxiska förhållanden. Nyfälld gran eller tall undviks av fisk och smådjur den första tiden i vattnet pga. toxiska ämnen. Ibland kan det vara fördelaktigt att fälla träden och inte lägga ut dem förrän efter ett år. Detta bör då vara små mängder, annars kommer åtgärden i konflikt med Skogsvårdslagen med tanke på risken för angrepp av granbarkborre. I sjöar rekommenderas att den döda veden läggs i strandzonen på skogklädda sträckor. Förutom att öka habitatkomplexiteten kan död ved utgöra undervattensrev med påväxt av alger, förändrade erosionsmönster och ge skydd för små fiskar. Det finns arter som ofta lägger sin rom i samband med död ved, t.ex. abborre. 5.4.6 problem med utlagd död ved Det är främst markägaren som har ansvaret för skötseln av naturmiljön, även i vattenmiljöer. Undantag kan vara områden med olika typer av områdesskydd eller naturvårdsavtal. Eftersom död ved kan ge problem så är det viktigt att markägaren är informerad och införstådd med åtgärderna. De problem som oftast noteras av kringboende är att den döda veden dämmer vatten, gör att det ser skräpigt ut och hindrar passage. Naturligt förs ofta död ved med strömmarna och det är inte ovanligt med dämmen och brötbildningar. Detta är en naturlig process, men den kan ge alltför stora effekter om mycket död ved kommer i rörelse. Igensättning av vägtrummor är ett annat vanligt problem. Normalt har det dock visat sig att 85 % av den döda ved som läggs ut i restaureringsarbeten stannar på plats (Roni m.fl. 2002), ofta har den då förankrats på olika sätt. Risk finns dock för erosion intill fastigheter och installationer. Dessutom är det ofta risk att den döda veden spolas upp Ekologisk restaurering av vattendrag på stränderna och då inte får sin funktion i vattendraget, men självfallet en viktig funktion i strandzonen. Här är det således en fin balans mellan att bevara de naturliga processerna och att inte orsaka störning på andra naturvärden eller olika installationer och fastigheter. De stora stormarna, Gudrun och Per, i början av 2000-talet har givit stora tillskott av död ved i de sydliga landskapen, inte minst i vattnen (Figur 9). På grund av att man i skogsbruket ensidigt inriktar sig på plantering av gran, som har ett grunt rotsystem, kommer troligen mängden död ved i ytvatten att öka framöver. För de närmaste 80–100 åren kan vi dock räkna med en akut brist på död ved. Framför allt grövre dimensioner är en bristvara i områden med skogsbruk. Figur 9. Mycket död ved på gång till Musån, Ätrans vattensystem, Falkenbergs kommun, efter stormen Gudrun i januari 2005. Per Ingvarsson och Per Nykvist elfiskar lokalen ”B.Nilsson hölja”. Plats: 632178-131511, karta 5 C SV. Foto: Hans Schibli, Länsstyrelsen i Halland. Figur 10. Brötbildning från Pite älv 1978 – året innan flottningen upphörde. 65 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?