Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

More documents

Recommendations

Info

Ekologisk restaurering av vattendrag Tabell 1. Andel lokaler (%) som hyste olika fiskarter vid elfiskeundersökningar avsatt mot mängden död ved per 100 m vattendragslängd. Samtliga förändringar inom respektive art statistiskt belagda (Anova; p24 m 25 % 2 2,1 0 0 0 50 % 6 6,4 4,6 3,6 0 75 % 12,5 15 12 11,1 5 95 % 43,9 47,3 39,5 35,7 22,3 58
eller något lägre, än medianvärdena för svenska skogvattendrag som framgår av Tabell 4. Att de är något lägre beror, som nämnts, på att veden bryts ned fortare på land. 5.4.3 Var och hur mycket behövs det? I landmiljön har mängden död ved reducerats med mer än 90 % jämfört med det ursprungliga tillstånd som arter anpassat sig till (Siitonen 2001, Angelstam m.fl. 2004). Även mängden av död ved i svenska skogsvatten är låg i en internationell jämförelse (Dahlström 2005). På samma sätt som i landmiljön borde bristen på död ved ha en storskaligt negativ effekt på skogsvattendragens dynamik, mångformighet och resultera i lägre förekomst och täthet av öring i skogslandskapet (Näslund 1999). Än värre är troligen situationen i jordbruksområden där skoglig kantzon oftast saknas utmed ytvatten. Därmed är mängden död ved i vattendrag drastiskt reducerad jämfört med innan jordbruksetableringen. Dahlström & Nilsson (2004) studerade ett av skogsbruket opåverkat vattendrag (biflöde till Ammerån) med en medelbredd på fåran på 3,2 m (vid bräddfullt tillstånd). I det undersökta relativt opåverkade vattendraget låg det ungefär en brötbildning var 33:e meter. Antalet bitar av död ved var 53 per 100 m vattendragslängd. Bitarnas medellängd var 2,6 m (medeldiameter 15 cm). Bitarnas längd var således i paritet med vattendragets bredd. I amerikanska studier har man funnit 3–70 bitar död ved per 100 m vattendrag med opåverkad skog (data från Bergquist 1999 ur Tabell 2). I 15 vattendrag med bredder i huvudsak under 12 m var mängden död ved korrelerad till vattendragets lutning, ju högre lutning desto färre bitar låg kvar. Sambandet var logaritmiskt med ca 20 bitar vid 0 % lutning, 7 bitar vid 1 % och 2 bitar vid 5 %. Bilby (1988) har visat ett liknande förhållande mellan vattendragsbredd och antal bitar död ved per 100 m. Vid vattendragsbredder på 5 m var antalet bitar ca 70 för att sjunka till 25 bitar vid 10 m och ca 10 bitar över 20 m. Räknat som antalet bitar per 100 m 2 bottenyta har det noterats 30–1 700 bitar i Ekologisk restaurering av vattendrag opåverkade skogsvattendrag i Nordamerika (Bilby & Ward 1989, Murphy & Koski 1989, Fausch & Northcote 1992, Ralph m.fl. 1994, Flebbe & Dolloff 1995). Detta kan jämföras med uppgifterna i Figur 3. Dessa data kan inte direkt översättas till svenska förhållanden, men kan ge en fingervisning om mängderna. Degerman m.fl. 2005 slöt sig utifrån biotopkarteringar till att bristen av död ved i vattendrag är lika omfattande som i skogslandskapet. Vattensträckor i Småland med gammelskog på någon av stränderna hade 12,1–23,1 (95 %-konfidensintervall) bitar död ved per 100 m strand när vattendraget var upp till 6 m brett. Fanns det en obrukad kantzon på någon av stränderna förekom lika höga mängder död ved (12,8–22,2 bitar per 100 m strand). I bredare vattendrag minskade mängden död ved och var i vattendrag som var minst 10 m breda i medeltal 5,2 bitar. Sedan finns det stora regionala och lokala skillnader. Naturligtvis var det så i naturtillståndet att vattendrag eller sjöar med branta strandsluttningar fick större tillförsel av död ved än vatten i flacka omgivningar, men samtidigt spolades död ved i branta vattendrag naturligt undan. För produktiv skogsmark har man föreslagit olika nivåer på den mängd hård död ved som krävs för att nå god ekologisk status hos terrester fauna och flora (de Jong & Almstedt 2005). Man har rekommenderat minst 10 m 3 /ha. Om vi åter antar att ett vattendrag är 10 m brett och att en sträcka på 1 000 m studeras (dvs. totalt en hektar) så skulle död ved i dimensionen diametern 30 cm och av 10 m längd innebära en volym av 0,33 m 3 . Det skulle således finnas ca 3 sådana stammar på 100 m. Antas dimensionerna på veden till 5 m bitar med diametern 15 cm blir antalet bitar per 100 m ca 19. Sammantaget kan konstateras att forskningen idag inte kan säga hur mycket död ved som är nödvändig för att vidmakthålla de arter och processer som beror av död ved i vatten. För centraleuropeiska vattendrag har man angett att 2 bitar per 100 m är en nedre gräns, men att betydligt mer krävs för att återskapa naturliga förhållanden (Kail & Hering 2005). Palone och Todd (1997) anger att skogsvattendrag idealt ska ha ca 5–12 bitar död ved per 100 m strand. 59 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 102 and 103: Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?