Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
vänds mekanisk rensning behöver grinden<br />
inte luta, eller åtminstone kan mycket svag<br />
lutning användas (Figur 24). Rensningsrobotarna<br />
kan gå med vissa tidsintervall<br />
eller känna <strong>av</strong> när vattennivån förändras<br />
nedom gallret och då börja arbeta. Tänk på<br />
att fingrindarna bör placeras så att fisk inte<br />
leds in i kraftverkskanaler. De kan ha svårt<br />
att hitta ut och ta en annan väg nedströms.<br />
Speciellt små fiskar kan sakna möjlighet<br />
att simma mot flödet.<br />
Det finns tillfällen då man bedömt att<br />
styrning <strong>av</strong> smolt med fingrindar ut till<br />
olika typer <strong>av</strong> passager inte givit lägre dödlighet<br />
än passage genom turbiner (Struthers<br />
1993). Detta är platsspecifikt och bör<br />
inte väljas utan noggranna undersökningar.<br />
Utvandrande utlekt laxfisk löper inte<br />
stor risk att falla offer för rovfisk på utvägen.<br />
De kan därigenom samt sin större simförmåga,<br />
jämfört med utvandrande smolt,<br />
ägna mer tid åt att söka <strong>av</strong> vandringsmöjligheterna<br />
vid ett hinder. De kan ofta ledas<br />
förbi hindret genom ett omlöp eller enkelt<br />
utskov i dammen, t.ex. via de isutskov som<br />
finns på flera dammar. De utlekta laxfiskarna<br />
kan styras undan med ganska grova galler.<br />
I Skottland används ett galler<strong>av</strong>stånd<br />
på 50 mm. Detta galler tjänar samtidigt syftet<br />
att det hindrar skräp från att dras ned i<br />
turbinerna (Struthers 1993). Utlekt laxfisk<br />
kan dock vara i dålig kondition och kan därför<br />
fastna på gallret om vattenhastigheten<br />
är för hög och gallervinkeln för tvär.<br />
Studier i USA har visat att även andra<br />
djurgrupper än fisk kan nyttja olika typer<br />
<strong>av</strong> fiskvägar för nedströmsvandring. I<br />
Alamitos fisktrappa, Kalifornien, såg man<br />
att grodor, sköldpaddor och änder vandrade<br />
nedströms, men däremot ej uppströms (Porcella<br />
& Nishijima 2006).<br />
Utomlands finns ytterligare andra mer<br />
eller mindre komplicerade mekaniska system<br />
för att hålla undan fisk från att komma<br />
med i vattenintag, t.ex. vid kraftverk,<br />
vattenverk och bevattningsanläggningar.<br />
Typiska exempel är roterande nättrummor<br />
som släpper igenom vatten, men ej fisk och<br />
skräp. Genom rotationen hålls de rena från<br />
att sättas igen.<br />
Man kan också leda fisken bort från vattenintag<br />
med beteendepåverkande spärrar.<br />
Generellt är dessa inte lika effektiva på<br />
alla arter och storlekar som fingrindar, men<br />
de används i förhoppningen att kombinera<br />
<strong>Ekologisk</strong> <strong>restaurering</strong> <strong>av</strong> <strong>vattendrag</strong><br />
god förbipassage utan kraftverksförluster.<br />
Olika typer <strong>av</strong> el-, ultraljud-, ljus- och bubbelridåer<br />
har testats, men med varierande<br />
framgång. Just för utvandrande ål kan<br />
dock ljusspärrar vara ganska effektiva då<br />
ål undviker att vandra vid ljusa förhållanden.<br />
Andra arter, t.ex. smolt <strong>av</strong> laxfisk,<br />
kan attraheras <strong>av</strong> ljuset, men vandrar<br />
ofta inte förbi förrän ljuset släcks. När det<br />
gäller bubbelridåer undviks de först <strong>av</strong><br />
fisk, men efter ett tag törs fisken vandra<br />
igenom. Elspärrar (2–8 Hz, pulslängd 5 ms,<br />
300–900 V) är ofta alltför art- och platsspecifika<br />
för att fungera väl. För enskilda<br />
arter vid en given situation kan de dock<br />
vara effektiva. Ultraljudspärrar har ofta<br />
starkt varierande effektivitet beroende på<br />
art och tillfälle. Vissa undersökningar har<br />
visat på <strong>av</strong>saknad <strong>av</strong> effekt på laxsmolt,<br />
medan andra givit upp till 88 % effektivitet.<br />
Möjligen kan sådana användas för att styra<br />
ålen till utvandringsrännor.<br />
Den typ <strong>av</strong> beteendespärrar som verkar<br />
mest lovande är louversystem. De består<br />
<strong>av</strong> en rad stålplattor som genom sina<br />
vibrationer skrämmer och leder bort fisken<br />
(Figur 26). Vanligen kan 50–80 % <strong>av</strong> utvandrande<br />
smolt styras undan, och det verkar<br />
fungera på de flesta arter. Dessa plattor<br />
som hänger ned kan utformas på olika sätt<br />
och vi hänvisar till speciallitteratur.<br />
Mest effektiva blir louversystemen om<br />
det är mindre än 50 mm mellan plattorna.<br />
Dessutom bör systemet omfatta hela djupet<br />
om annat än smolt ska styras undan. Som<br />
framgått <strong>av</strong> ovan kräver alla sådana här<br />
system tillsyn. Systemet måste t.ex. monteras<br />
ned vintertid.<br />
När väl fisken letts till en lämplig passage<br />
bör denna utformas så att fisken inte<br />
skadas. Det bör inte vara stora fall och<br />
helst bör passagen vara ett in- eller omlöp.<br />
Det anses viktigt att denna passage har en<br />
vattenhastighet som är relativt större än<br />
vattenhastigheten i huvudströmmen för att<br />
locka in fisken. Skillnaden i hastighet får<br />
dock inte vara för stor då det får fisken att<br />
tveka.<br />
I många <strong>av</strong> våra vatten är risken för korrosion<br />
ganska hög. Det rekommenderas<br />
att offeranoder används kring fingrindar<br />
och louversystem.<br />
125 kapitel 5