Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
5 8<br />
5.8.1 Vägar i landskapet<br />
<strong>Ekologisk</strong> <strong>restaurering</strong> <strong>av</strong> <strong>vattendrag</strong><br />
Väg- och järnvägspassager<br />
Erik Degerman<br />
Vattendrag är komplexa system som innehåller<br />
och transporterar energi, vatten,<br />
organismer, näringsämnen, död ved och<br />
sediment. Mänskliga ingrepp i den delikata<br />
balans som utformats genom århundraden<br />
får konsekvenser. Idag har vi i medeltal<br />
0,9 km väg per kvadratkilometer yta i Sverige.<br />
Hela 1,5 % <strong>av</strong> den svenska landarealen<br />
upptas <strong>av</strong> infrastruktur i form <strong>av</strong> vägar och<br />
järnvägar (Seiler & Folkesson1998). Undantaget<br />
fjällområdet är få områden belägna<br />
mer än 800 m från närmaste väg. Detta<br />
innebär att våra sötvatten ideligen korsas<br />
eller berörs <strong>av</strong> vägar. I en studie <strong>av</strong> 55 kust<strong>vattendrag</strong><br />
i Sverige fann Degerman m.fl.<br />
(2005) att vägkorsningar låg på ett medel<strong>av</strong>stånd<br />
<strong>av</strong> 2,2 km <strong>vattendrag</strong>ssträcka.<br />
I Västerbotten visade inventeringar också<br />
ca 2 km mellan varje vägpassage (Grahn &<br />
Öberg 1996). Länets naturliga <strong>vattendrag</strong><br />
korsas <strong>av</strong> 20 000 – 35 000 vägar (Norberg &<br />
Ahlström 2007)!<br />
Generellt har det visat sig att mängden<br />
och diversiteten <strong>av</strong> fisk (Thompson & Lee<br />
2000, Sharma & Hilborn 2001, Paulsen &<br />
Fisher 2001), akvatiska fåglar (Whited m.fl.<br />
2000) och amfibier (Houlahan & Findlay<br />
2003) ofta minskar med ökad vägdensitet<br />
(km väg/km 2 ) i <strong>av</strong>rinningsområdet.<br />
Man kan urskilja sju huvudtyper <strong>av</strong><br />
potentiell negativ påverkan från vägar/järnvägar<br />
på akvatisk fauna i sötvatten:<br />
1. Fragmentering <strong>av</strong> det terrestra och akvatiska<br />
landskapet (Nelson m.fl. 1992, Warren<br />
& Pardew 1998, Morita & Yokota 2002).<br />
2. Ökad erosion/sedimenttransport (Gunn &<br />
Sein 2000, Roni m.fl. 2002, Steadman m.fl.<br />
2004).<br />
3. Risk för enstaka tillförsel <strong>av</strong> toxiska<br />
ämnen vid olyckor.<br />
4. Tillförsel <strong>av</strong> salter och andra föroreningar<br />
via vägdagvatten (ex. Willander & Willén<br />
1996, Ramstack m.fl. 2004).<br />
5. Ökad <strong>av</strong>rinning, lägre lågflöden och högre<br />
högflöden på grund <strong>av</strong> diken och hårdytor<br />
(Jones & Grant 1996, Madej 2001).<br />
6. Förlust <strong>av</strong> död ved, då den inte passerar<br />
vägtrumman.<br />
7. Ökad åtkomlighet (ökat fisketryck)<br />
(Gunn & Sein 2000).<br />
Påverkan 6–7 torde vara <strong>av</strong> lokal karaktär<br />
(men kumulativa effekter kan finnas).<br />
Däremot kan påverkan genom fragmentering<br />
(1) och ökad erosion (2) påverka hela<br />
<strong>av</strong>rinningsområdet. Bedömningen är att<br />
dessa två faktorer är de viktigaste utifrån<br />
ett vattenlandskapsperspektiv.<br />
Sveriges vägnät<br />
Sveriges vägnät består <strong>av</strong> ca 98 000 km<br />
statliga vägar, 37 000 km kommunala<br />
gator och ca 280 000 km enskilda vägar<br />
(var<strong>av</strong> 210 000 km skogsbilväg). Detta<br />
innebär ett totalt vägnät på 415 000 km,<br />
vilket är i paritet med längden <strong>vattendrag</strong>.<br />
Fakta från Vägverket (http://www.vv.se/)<br />
135 kapitel 5
Change language