Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
trösklar<br />
Trösklar kan användas för att öka variationen<br />
i djup och vattenhastighet. Trösklarna<br />
skapar en hölja nedströms, ju högre tröskel<br />
desto djupare hölja. Trösklar kan hjälpa till<br />
att stabilisera områden med hög sand- eller<br />
grusdrift, vattnets energi bromsas och styrs.<br />
Internationellt är trösklar troligen den vanligaste<br />
biotopåtgärden i alluviala <strong>vattendrag</strong>,<br />
just för att minska storskalig erosion<br />
<strong>av</strong> bottnar och samla grövre substrat till<br />
lekområden för fisk. Som noterats anser vi<br />
dock inte att trösklar är lika viktiga strukturer<br />
i icke-alluviala <strong>vattendrag</strong>.<br />
Återigen påminns om att i <strong>vattendrag</strong>s<strong>av</strong>snitt<br />
som optimeras för produktion <strong>av</strong><br />
smolt, dvs. utvandringsfärdiga laxfiskungar,<br />
strävar man ofta inte efter att få djupa<br />
höljor eller höga trösklar. Detta för att inte<br />
skapa lugnvatten som gynnar rovfisk som<br />
gädda. Låga trösklar som samlar leksubstrat<br />
och skapar ståndplatser för ungar är<br />
dock bra.<br />
Helst bör trösklar som täcker hela <strong>vattendrag</strong>ets<br />
bredd bara anläggas på raka<br />
partier. Lägger man trösklar i meanderbågar<br />
riskeras att erosionen i kurvans ytterkant<br />
accelererar och till slut kan kurvan<br />
ha vidgats – och tröskeln har inte längre<br />
effekt. Strukturer som skapar höljor bör<br />
anläggas med ca 5–7 <strong>vattendrag</strong>sbredders<br />
mellanrum.<br />
<strong>Ekologisk</strong> <strong>restaurering</strong> <strong>av</strong> <strong>vattendrag</strong><br />
Risken att en tröskel undermineras är<br />
stor, speciellt om den sticker upp högt över<br />
bottnen. I jordbruks<strong>vattendrag</strong> kan enkla<br />
trösklar göras <strong>av</strong> tvärliggande stockar som<br />
förankras i <strong>vattendrag</strong>ets stränder (Figur<br />
10). Förankringen bör vara 1–2 m in i<br />
stranden, eller 1/3 <strong>av</strong> <strong>vattendrag</strong>ets bredd<br />
på vardera sidan (Wesche 1985). Vill man<br />
vara säker på att undvika erosion <strong>av</strong> stränder<br />
kring tröskeln och därmed säkerställa<br />
dess funktion för lång tid kan stränderna<br />
kläs med sten, gärna en <strong>vattendrag</strong>sbredd<br />
nedströms. Tänk på att trösklarna kan bli<br />
vandringshinder vid lågvatten. Lämpligen<br />
V-skärs trösklarna för att säkerställa fiskvandring.<br />
grävning <strong>av</strong> höljor<br />
Man kan artificiellt skapa de höljor man<br />
vill ska finnas. De är då belägna i meanderns<br />
ytterkurva, eller i icke meandrande<br />
<strong>av</strong>snitt på platser dit en koncentrerad<br />
vattenström kan styras. Genom en styrd<br />
vattenström kommer höljorna att hållas<br />
rena från sediment. En hölja bör grävas<br />
djupare än en tänkt linje som representerar<br />
bottnens medellutning. Att gräva höljor är<br />
meningslöst i områden med deposition <strong>av</strong><br />
sand eftersom de snabbt fylls igen.<br />
Figur 10. En naturlig<br />
tröskel skapad <strong>av</strong> en<br />
trädstam. Stammen<br />
håller kvar lekgrus<br />
uppströms och<br />
skapar en grund hölja<br />
nedströms. Att stammen<br />
ligger kvar beror på att<br />
den är väl förankrad<br />
i stränderna. Hade<br />
stammen lagts ut i<br />
<strong>restaurering</strong>ssyfte hade<br />
man troligen också<br />
skurit ett något lägre<br />
utskov någonstans<br />
utmed stocken för att<br />
säkerställa fiskvandring<br />
vid lågvatten.<br />
189 kapitel 5