Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

More documents

Recommendations

Info

Ekologisk restaurering av vattendrag 2.4 arter, processer och strukturer Behovet av naturlig variation (naturliga störningar) Vattenlandskapet är ett naturligt dynamiskt och föränderligt system. Liksom brand är en viktig naturlig störning i skogen så är högflöden, isavgång, stormfällen, jordskred och bäverdämmen exempel på omvälvande processer som behövs för att upprätthålla strukturer och arter. Stränderna formas av både översvämningar och isgång, som ger erosion och materialavlagring, annars skulle de växa igen och habitatdiversiteten minska. Återkommande översvämningar skapar dynamik och variation i strandzonens växtsamhällen. ”The intermediate disturbance theory” menar att den högsta artdiversiteten i strandzonens vegetation erhålls där det sker en måttlig naturlig störning genom översvämningar (Renöfält 2004). Samma processer som stör djur och växter tillfälligt upprätthåller mångformigheten i habitatet och ger därmed förutsättningar för hög biologisk mångfald (Lepori & Hjerdt 2006). Variation och förändring är en integrerad del i vattenlandskapet. Inte ens orört av människan kommer vattenlandskapet att vara stabilt och oföränderligt (Faktaruta & Figur 5). Det kan finnas tillfälliga jämviktstillstånd över korta perioder i naturliga system, men generellt sker förändringar. Många av människan orsakade förändringar av vattenlandskapet har gått ut på att ta bort variation och förhindra förändring. I restaureringsfilosofin bör därför naturlig variation (naturlig störning) och att tillåta förändring vara en del av konceptet. Exempelvis erosion är en naturlig process som behövs för att vitalisera vattenlandskapet. Onaturliga störningar, dvs. sådana som orsakas av människan, kan dock verka starkt negativt, främst genom en ackumulering av störningar. Sådana kumulativa effekter uppstår genom att: • störningar kommer så tätt i tiden att återhämtning ej sker • störningar överlappar varandra i rummet eller i tiden kapitel 2 8 Bäver – vattenlandskapets ingenjör Foto: Jan Schützer/n – naturfotograferna Bävern utrotades i Sverige år 1871, men har sedan år 1922 framgångsrikt återetablerats. Stammen är idag över 100 000 individer. Bävern fäller träd (främst asp, sälg, rönn och björk) inom ca 30 m från vattendraget, men undviker al och påverkar därmed strandzonens träd- och ålderssammansättning. Dessutom skapas i mindre vatten (
Bergquist (1999) pekar speciellt på risken av att störningar i källflödena, som har den största längden vattendrag i avrinningsområdet, ackumuleras nedströms. Speciellt flödes- och temperaturförändringar kan ackumuleras nedströms. Resiliens En störning påverkar ekosystem och populationer i olika utsträckning. Resiliens innefattar både systemens förmåga att stå emot stress eller förändring och att återuppbygga viktiga funktioner efteråt (Stockholm Resilence Center). I regel finns i naturen en anpassning som gör att effekten av störningen blir liten, eller att återhämtningen går snabbt. Biologisk mångfald Biologisk mångfald är ett begrepp som kan sammanfattas som ”rätt arter, på rätt plats och i normal numerär med intakt genetisk variation i en naturlig livsmiljö”. Detta innebär att det är hög biologisk mångfald när det naturligt saknas fisk i isolerade fjällvatten eller i små isolerade våtmarker. Sätter man ut fisk ökar artrikedomen, men den biologiska mångfalden har minskat. På samma sätt blir det lägre biologisk mångfald om man bygger en damm i ett naturligt vattendrag. Det blir fler och andra arter, men inte rätt arter för den naturliga miljön. Nu ingår inte bara arter i begreppet biologisk mångfald, utan också strukturer och processer. Denna manual till restaurering handlar främst om att återskapa just naturliga strukturer och processer. Ett exempel är tillförsel av död ved, en process som sker från en funktionell kantzon och som i sin tur skapar nya processer i vattnet (ex. höljebildning). Förhoppningen är att om strukturer (habitat) och processer återskapas så kan den tredje komponenten i biologisk mångfald, arterna, återkolonisera. Ibland blir det också så, ibland inte. Väl belagt är dock att artrikedomen ökar med miljöns mångformighet. Ekologisk restaurering av vattendrag produktionsförhållanden Grunden för ekosystemens funktion och produktion är energi från solen. Denna omvandlas i gröna växter till växtmassa (organiskt kol) som sedan används i näringsvävarna. Generellt kan sägas att produktion och faunasamhällen i de små källflödena framför allt regleras av abiotiska faktorer, dvs. icke-biologiska faktorer, som ljus- och vattentillgång samt temperatur. Längre ned i takt med att vattendraget blir större blir det allt stabilare. Detta innebär att alltmer av processer och arter styrs av biotiska faktorer som konkurrens och predation. På samma sätt kan sägas att fauna och flora i små sjöar med kort omsättningstid styrs mer av abiotiska faktorer än i större sjöar. Likaså är generellt sjöarnas ytlager mer abiotiska styrda än de djupare vattenlagren som har stabilare förhållanden. I ”the river continuum concept” beskrivs hur primärproduktionen förändras i takt med att solinstrålningen direkt till vattendraget ökar (se Faktaruta). I de nedre delarna av vattendrag är solinstrålningen hög på vattenytan. Detta innebär att en rik vegetation av kärlväxter och påväxtalger kan utvecklas, systemet kallas autotroft (självförsörjande). I sjöar tillkommer också en växtproduktion från mikroskopiska Figur 5. Skogså i Närke, Kilsbergen, som dämts av en bäverdamm. Översvämningarna har skapat en frodig vegetation samtidigt som större träd dött. Området har blivit en idealisk betesmark för större klövvilt och ett uppväxtområde för andfågel. 9 kapitel 2
Page 1 and 2: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 7 and 8: Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 11: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 62 and 63: forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65: arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67: forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69: forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 74 and 75:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?