Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

More documents

Recommendations

Info

Ekologisk restaurering av vattendrag kapitel 5 186 Figur 8. Ett parti av Gudenån i Danmark har smalnats av 1,5 m genom att påla i fåran och sedan fylla igen innanför. På bilderna syns att det avsmalnade avsnittet (övre bild) har högre vattenhastighet än nedanförliggande bredare partier (nedre bild). Detta har gjort att man kunnat anlägga lekområden på platsen och också erhållit god reproduktion av öring och harr (muntligen Jan Nielsen samt Nielsen 1995). Figur 9. Stensula i Stenån, Himleåns vattensystem. Stensulan är uppbyggd av natursten 120–600 mm i ca 0,7 m tjockt lager. Detta gjordes för att stabilisera mjuka sediment inom ett tidigare dammläge. Stensulan lades på stränderna upp till högvattennivån. Plats: 634037-129951, karta 5 B NO. Foto: Lars-Göran Pärlklint.
I de fall man genomför mindre projekt kan det vara lämpligt att smalna av partier där man t.ex. vill anlägga lek- och uppväxtområden för strömlevande fiskar som nejonögon eller öring (Avsnitt 5.11). Trösklar kan användas för att smalna av vattendraget och skapa habitatdiversitet. Detta sker genom att man lägger trösklarna så högt att de sticker upp över normalvattennivån. Generellt ger trösklar ett fult intryck i vattnet, om de inte görs mycket naturliga eller konstrueras så att de snabbt smälter in i miljön (Figur 7). Lågvattenfåra och grundområden I jordbruksvattendrag är det än mer viktigt än i moränvattendrag att se till att det finns en markerad huvudfåra som har vatten även vid lågvattenföring. Detta kan åstadkommas genom att i mjukare avsnitt med lera helt enkelt gräva ut en markerad fåra. Alternativt kan den skapas genom att lägga ut grus och sten (se nedan). När man gräver en djupare lågvattenfåra, erhålls vid normalvattenföring en djupfåra omgiven av grundare områden. Grunda områden är mycket viktiga för en naturlig artsammansättning och kan ge ökat skydd mot rovfisk. Många fiskarters yngel växer upp i mycket grunt vatten i vattendrag och att återskapa diversa grundområden är viktigt (Nielsen 1995). Stensula kan krävas innan utläggning av större strukturer Avsmalningen av vattendraget bibehåller strömmiljöer och minskar deposition av fint sediment. För att skapa ytterligare habitatvariation kan större strukturer nu tillföras. De ska bidra till samla vattenföringen, skapa ståndplatser, öka kontakten med åplanet och skapa mer dynamik i vattendraget. Ofta går det inte att lägga ut sten och andra större objekt som död ved direkt på de mjuka bottnarna i ett rensat vattendrag. För att åtgärden ska bli varaktig krävs ett stabilt underlag som inte eroderar, en s.k. stensula eller stötbotten. Detta stabila underlag i form av grus och mindre sten hade genom århundradena naturligt ansamlats och vaskats fram ur bottensedimenten. Vid rensningsarbetena har detta substrat tagits bort. Innan större Ekologisk restaurering av vattendrag sten kan läggas ut måste dessa bottnar, stensulan, återskapas. Ståndstenen utgörs lämpligen av dimensionen +120 mm, dvs. ca 120–600 mm natursten (Figur 9). I mindre vatten och lägre vattenhastigheter kan +25–100 mm användas. Arbetsgång: 1. Arbeta vid lågvattenföring, gärna LLQ (termen förklaras i Kapitel 2) 2. Gräv undan finsediment och vegetation. Deponera massorna på land och låt rinna av 2 dygn innan borttransport. 3. Eventuell kan strandbrinken behöva släntas av. Sträva efter som mest en lutning på 1:4, men helst ännu flackare. 4. Bestäm önskad bottenprofil. Avväg med instrument och sätt upp stakkäppar som markörer. 5. Arbeta sedan uppifrån med att lägga ut sten. Tryck inte fast den, om det inte är mycket mjuka sediment som måste förankras inför rasrisk. 6. Lägg stensulan upp på stränderna till högvattennivån. 7. Väg hela tiden av arbetet, både med laserinstrument på skopan och manuellt. 8. Ovanpå stensulan kan nu större sten och död ved läggas ut. 9. Beså därefter så snabbt som möjligt slänter och stränder för att minska erosion. utläggning av död ved, block och stor sten I alluviala vattendrag är död ved ofta den enklaste och bästa större strukturen att återföra. Den kan förankras i stränderna och behöver därmed inte en stensula. Samtidigt kan det finnas områden som naturligt är stenfattiga. Här är död ved ett naturligt val (Figur 10). Sten och block bör läggas ut i vattendrag som har en viss strömhastighet och där sedimenten inte utgörs av sand eller finare substrat. Större sten och block i alluviala 187 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 276 and 277: ) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 294: Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?