Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

More documents

Recommendations

Info

Ekologisk restaurering av vattendrag Fiskvägar ska normalt kunna fungera från normal högvattenföring (MHQ) ned till normal lågvattenföring (MLQ). Konstruktionen som sådan måste dock dimensioneras för att klara extremflöden. Ett alternativ kan vara att stänga passagen vid extremflöden, men det kräver god tillsyn och naturligtvis någon form av lucka (utskov). Isdrift kan också ställa till stora problem och isförhållandena på platsen bör undersökas. Eventuellt anläggs någon struktur som styr bort stora isflak från passagen uppströms om fiskvägen ska vara öppen vintertid. Ofta måste grunden under fiskvägen förstärkas eller åtminstone erosionssäkras med t.ex. geotextil. Lämpligt kan vara en stenbädd av krossten som stabiliserar och dessutom förmår dränera undan vatten. Ovanpå denna läggs ett lager med makadam som ett jämnare underlag. Byggnadsmaterialen domineras av vattenfast betong och trä. Används betong ska den vara vattentät och frostbeständig (Kapitel 4). Dagens betong kan hålla 100 år. Betong har hög tryckhållfasthet, men låg draghållfasthet (ca 10 % av tryckhållfastheten). Efter att gjutformarna byggts ska därför armering med armeringsstål genomföras. Armeringen tar upp drag-, tryck- och skjuvpåkänningar, förhindrar sprickbildning och fördelar belastningen i passagens olika partier. Genom armering kan konstruktionen göras tunnare, men sidoväggar och botten bör vara minst 15 cm. Betonggjutning görs gärna efter att vattnet letts undan, men det går till nöds till och med att gjuta under vatten. Observera att fiskdöd ofta uppträder när betong gjuts i vatten. Trä kan användas för att göra lameller i fiskvägen, men också för att utgöra hela konstruktionen. När det gäller lameller används ofta vattenfast plyfa (plywood) i kapitel 5 128 denilrännor. Hela denilrännor kan också byggas av kärnfuru (Figur 21), som väl står emot påfrestningen av fluktuerande våta och torra förhållanden. Livslängden torde dock bli kortare än för en betongkonstruktion. Beräkning av effektförlust i kraftverk Vatten som används i en fiskväg innebär en effektförlust (P i kiloWatt) som grovt kan skattas: P = (p × g × h × Q)/1 000 där p = 1 000 kg/m 3 , g = 9,82 m/s 2 , h = fallhöjden i m, Q är det avledda flödet i m 3 /s. Om fallhöjden är 5 m och flödet är 0,5 m 3 /s blir effektförlusten: P = (1 000 × 9,82 × 5 × 0,5)/1 000 = 24,6 kW kostnader Armeringsstål kostar ca 5 SEK metern (exklusive moms), men säljs normalt i stora partier utifrån vikt (100 kg = 160 m vid 10 mm diameter). Stenkross kostar ca 100 SEK m3 . Makadam kostar ca 200 SEK m3 . Natursten kostar ca 200 SEK m3 , men i vissa regioner är priserna högre, för närvarande i Stockholm ca 560 SEK /m3 . Betong kostar ca 1 000-1 300 SEK m3 .
Förberedande frågeställningar inför etablering av fiskväg 1. Huvudsyfte med passagen? Vilka arter och storlekar ska kunna passera? Helst alla! 2. Bedöm risken för spridning av främmande arter 3. Bedöm funktionen ur ett landskapsperspektiv. Finns t.ex. andra hinder som omintetgör funktionen? 4. Anpassa passagen till landskapsbilden och till kulturmiljövårdens behov. 5. Kontakta i tidigt skede med lokala intressenter, kommunekolog, kulturmiljövården och länsstyrelsen (se Kapitel 4). Efter ett samråd bedömer länsstyrelsen om det krävs tillståndsprövning hos miljödomstol. Länsstyrelserna verkar generellt för tillståndsprövning av fiskvägar. 6. Vandringsriktning; enbart ned, upp respektive kombinerat? 7. Vattenbehov för anlockning och passage. 8. Bedöm markbehov för konstruktionen. Kontrollera ägorättsförhållanden. 9. Optimal placering av in- och utlopp för anlockning. 10. Kartering av området, fallhöjder (avvägning) samt bottenprofil vid in- och utlopp. 11. Kontrollera att inga ledningar (el-, vatten-, tele-) berörs. 12. Krävs möjligheter att reglera vattnet i passagen genom utskov med sättare eller lucka i inlopp? Detta möjliggör reglering av nivån samt möjligheter att torrlägga vid reparation och rensning. Dessutom kan man stänga vid extremflöden om erosionsrisk finns. Tänk på att regleringsmöjligheterna måste låsas för att förhindra påverkan. 13. Uppgifter om vattenföring och vattennivåer i vattendraget, speciellt medel-, normalmax- och normalminvärden, tas fram. Prioritera vattennivåmätningar. Ekologisk restaurering av vattendrag 14. Bestäm tänkt driftperiod under säsongen med tanke på vattenbehov, vandringar och vinterförhållanden. 15. Behövs, och i så fall hur utformas, anordningar för att styra undan drivis och bråte? 16. Kommer erosionssäkring av stränder att krävas? 17. Undersökning av rättsläget med avseende på vattendom eller annat nyttjande av vattnet. Inlösen av fallrätt vid behov. 18. Kan allmän väg eller järnväg beröras kontaktas Väg- resp Banverket. 19. Ev geologisk undersökning för att studera jord och bergs bärförmåga samt erosionsrisk om hindret rivs ut. 20. Klargör ägande och skötsel av konstruktionen. Ofta blir dammägaren ansvarig för fiskvägen. Upprätta vid behov naturvårds- /nyttjanderättsavtal (Kapitel 4). 21. Välj typ av fiskväg; prioritera utrivningnaturlik fiskvägannan lösning beroende på arter, lutning och vattenståndsvariationer – räcker det med en typ? Räcker det med en fiskväg per hinder? 22. Preliminär kostnadsuppskattning utgående från liknande och närliggande objekt. 23. Se över finansieringskällor och egeninsats. 24. Överväg om det föreligger risk för sabotage. Hur kan det undvikas? 25. Bestäm uppföljbara och realistiska mål med passagen. 26. Uppföljningsprogram. Bör konstruktionen anpassas för t.ex. placering av fälla eller fiskräknare? 27. Tidpunkt för byggnation med tanke på grumlingar, fågelliv och akvatisk fauna. Lämpligen vid låg vattenföring vintertid eller sensommar. 129 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?