Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

More documents

Recommendations

Info

Ekologisk restaurering av vattendrag Fiskvägar för uppströmsvandring kan fungera för nedströmsvandring, men det verkar mindre vanligt, troligen för att så liten del av flödet går denna väg. Försök visar att smolt lättare kan vandra ut via olika avledare om avtappningen ökas vid utvandringen så att en större andel av vattnet går via spillvägen (Rivinoja 2005). Fisk som vandrar nedströms brukar skadas vid passage av turbiner eller genom fall från hög höjd vid någon typ av utskov. Även skador orsakade av kontakt med galler och styranordningar förekommer. Risken att fiskar skadas av fingrindar beror av utformning, vinkel mot strömmen och vattenhastighet över grinden. Använd om möjligt platta järn, ev med lätt rundade kanter, eftersom fisk lätt kan fastna i grindar av rundjärn. Vill man skydda små fiskar och andra svaga simmare måste vattenhastigheten över grinden vara låg, så låg som deras simförmåga. I USA finns rekommendationer om maximala hastigheter på 0,1 m/s (Washington Dept. of Fish & Wildlife 2000), vilket kan vara svårt att uppnå. Figur 25. Typisk utformning av Louversystem. Optimalt leds fisken i en vinkel på 10-20º bort från huvudströmmen. Ju lägre vinkel, desto effektivare styrning av fisken. Systemet är känsligt för skräp och länsar bör placeras uppströms. kapitel 5 Läns Louver 126 Generellt dör flest fiskar vid passage av turbinerna. För ryggradslösa djur, bottendjur, finns det inga rapporter om skador vid passage genom turbiner (DWA 2005). Francis- eller Kaplanturbiner används vid de flesta svenska kraftstationer. De kallas ibland gemensamt för reaktionsturbiner. Francisturbiner används i regel vid något större fallhöjd (ned till 10 m) medan Kaplan används vid låg fallhöjd (ned till metern). Risken för skador beror självfallet av fiskens längd och fiskarten, där strömlinjeformade fiskar generellt har lägre skaderisk. Dödligheten för laxsmolt vid passage genom Kaplan-turbiner är 1–20 % och i Francisturbiner som bäst likvärdigt, men ofta 3-5 gånger högre (Montén 1985). För Francisturbiner kan dock skador på fisk minskas radikalt genom att köra turbinerna på halv effekt när fiskar vandrar. Förlusten av laxfisksmolt kan sänkas från 40–50 % till 5 % (Montén 1985). En viktig skillnad mellan Francis- och Kaplanturbiner är att de senare har 4–8 (ställbara) skovelblad, medan Francisturbinerna har 10–20 (fasta) skovelblad. Oavsett vilken vattenföring som råder så är turbinerna konstruerade så att det roterar ett bestämt antal varav per minut. Generellt kan man säga att ju lägre fallhöjden är desto snabbare konstrueras turbinen att rotera. Skador på fisk vid passage genom kraftverk uppkommer av: 1. Tryckförändringar på grund av fallhöjd 2. Mekaniska skador från skovelblad – risken att träffas ökar med fiskens storlek, störst risk i Francis-turbin på grund av tätare mellan skovelbladen. 3. Kavitation- störst risk i Francis Kavitation är ett samlingsbegrepp för flera fenomen som uppstår när fasta kroppar rör sig med hög hastighet genom vattnet. Kavitation kan uppstå när propellern är feldimensionerad t.ex. när bladarean är för liten i förhållande till motoreffekten. Störningar eller virvlar i vattenströmmen orsakade av skovelbladens kanter kan ge upphov till kavitation. Bladet som rör sig genom virveln sänker trycket i denna. En vakuumblåsa uppstår och när trycket återigen ökar smäller blåsan ihop varvid den kan skada propellerns yta eller vandrande djur.
Det är möjligt att vidareutveckla turbiner och kraftverk så att fisk kan passera oskadda, men någon sådan utveckling sker inte nationellt. I USA pågår utveckling av fiskvänliga turbiner, t.ex. den spiralformiga (helical) turbinen. Överlevnaden för fisk under 100 mm är upp till 98 % samtidigt som energieffektiviteten är 90 % (Hecker & Cook 2005). Andra försök har fokuserats på att minska kavitation, turbulens och undertryck. Voit Hydro & Siemens har tagit fram en modifierad Kaplanturbin ”fish-friendly turbine” som minskar skador på fisk om den körs vid 1% under full effekt. Ännu är dessa system inte testade i full skala, men spiralturbinen och andra system kan vara intressanta även för svenska förhållanden i en nära framtid. Oprövade metoder är att helt enkelt stänga turbinerna under utvandring. Det skulle vara möjligt för ålar vars vandringarna ofta sker koncentrerat vid ”ålamörker”, dvs. mörka nätter. 5.7.6 projektering och kostnader Innan en fiskväg anläggs bör alltid en noggrann avvägning göras mellan kostnader och nytta - inte bara i rent ekonomiska termer utan också med tanke på artbevarande, kulturhistoriska värden och risk för spridning av oönskade arter. Därutöver är anläggande av en fiskväg en kombination av biologisk, hydrologisk och byggnadsteknisk kompetens. Vid större konstruktioner bör samtliga dessa tre kompetenser finnas. Ett fåtal personer i landet kombinerar dessa tre och bör konsulteras vid behov. att observera! De flesta restaureringsåtgärder i denna manual berör kulturmiljövärden, som också omfattas av bevarandemålen i Levande sjöar och vattendrag. Kontakta därför alltid länsstyrelsen för samråd om hur du ska gå tillväga, vilket kunskapsoch planeringsunderlag som behövs inför åtgärden, eventuella erforderliga tillstånd etc. Läs mer om detta i Kapitel 1-4. Ekologisk restaurering av vattendrag Det betonas speciellt att passager ofta kan kombineras med stor hänsyn till kulturmiljöer. När det gäller dammar rekommenderas generellt utrivning på grund av den stora påverkan dammar har på hydrologiska, biologiska och geomorfologiska förhållanden (Avsnitt 5.5). Betänk att den billigaste lösningen inte behöver vara den bästa. En billig lösning som kräver upprepad tillsyn och reparation blir i längden dyr. Generellt gäller att den minst komplicerade funktionella lösningen är den bästa. Typ av passage väljs naturligtvis utgående från de lokala förutsättningarna, t.ex. fallrättigheter, kulturhistoriska värden, vattentillgång, möjligheter att fysiskt bygga väg runt hindret m.m. Utöver detta sker valet utgående från arter och storlekar på fisk eller andra djur, vattennivåfluktuationer och lutning. Naturlika fiskvägar ska prioriteras i alla lägen. Om vi undantar dessa kan man om tekniska fiskvägar generellt säga att • kammartrappor med underströmningsöppningar ska prioriteras • slitsrännor kan användas vid stora vattenståndsvariationer, men det finns liten nationell erfarenhet • denilrännor bör undvikas om inte god tillsyn kan ske. Fiskarnas vandringsförmåga styrs av vattentemperaturen. Vid vattentemperaturer under 8 ºC försämras förmågan och en nedre gräns för uppströmsvandring brukar vara kring 5 ºC (Sandell m.fl. 1994). Fiskvägar för uppströmsvandring behöver därmed inte vara öppna vintertid, såvida inte fiskvägen även fungerar som habitat eller nyttjas för nedströmsvandring. Många fiskvägar anläggs i zigzag-form för att få en lägre lutning. Vid de skarpa krökar som byggs kan mycket speciella strömbilder uppstå. Normalt lägger man vilobassänger i dessa svängar. Generellt ska vilobassängen vara minst dubbla bassänglängden i en kammartrappa eller slitsränna. I dessa svängar är det vanligt att vatten spiller över kanten. Se till att ha höga väggar. Höga väggar är också viktigt för att förhindra att fisk hoppar ur tekniska fiskvägar. För lax bör väggen nå minst 1 m över vattenytan. 127 kapitel 5
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 158 and 159: medelvattenföring Medelvattenföri
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?