Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Ekologisk</strong> <strong>restaurering</strong> <strong>av</strong> <strong>vattendrag</strong><br />
I branta källflöden kan död ved skapa<br />
trösklar som i successiva trappsteg tar<br />
hand om vattnets energi. Den döda veden<br />
möjliggör därmed för smådjur och fisk att<br />
leva i miljöer som annars skulle varit för<br />
snabbflytande (Wallace m.fl. 1995). Den<br />
kan även stabilisera sediment, som t.ex.<br />
lekbäddar för laxfisk i branta <strong>vattendrag</strong>.<br />
Generellt är dock mängden död ved lägre<br />
i branta <strong>vattendrag</strong> på grund <strong>av</strong> att veden<br />
sköljs nedströms. Effekten <strong>av</strong> död ved för<br />
att forma höljor kan också vara ringa i förhållande<br />
till dem som skapas <strong>av</strong> block och<br />
sten. Generellt kan sägas att död ved har<br />
störst hydromorfologisk funktion i <strong>vattendrag</strong><br />
med lägre lutning där bottenmaterialet<br />
är mer homogent.<br />
Död ved skapar således en mer varierad<br />
miljö. På dessa undervattensrev kan påväxtalger,<br />
mossor och l<strong>av</strong>ar fästa, samtidigt<br />
som organiskt material hålls kvar. Detta<br />
ger grunden för en rik bottendjursfauna,<br />
men försök med utläggning <strong>av</strong> död ved visar<br />
inte på en generellt ökad täthet <strong>av</strong> bottendjur.<br />
Död ved på land hyser en mycket<br />
rik insektsfauna som äter <strong>av</strong> innerbarken<br />
och det svampmycel som finns i resten <strong>av</strong><br />
trädet. Drygt hälften <strong>av</strong> alla skogslevande<br />
arter är beroende <strong>av</strong> död ved, t.ex. är en<br />
fjärdedel <strong>av</strong> alla svampar beroende <strong>av</strong> död<br />
ved. I svenska vatten verkar dock inga<br />
ryggradslösa djur konsumera veden, åtminstone<br />
inte innan den fysiskt brutits ned<br />
till smådelar.<br />
Figur 2. Naturlig brötbildning i lövskogslandskap (främst<br />
al). Notera erosionen i strandbrinken som ger bra<br />
ståndplats för smådjur och fisk vid högre vattenstånd.<br />
Erosionen kan orsaka att fåran ändras. Vy nedströms.<br />
Frösvidalsån i Närke vid extremt lågvatten.<br />
kapitel 5<br />
56<br />
Död ved i vatten skapar ståndplatser för<br />
fisk, skyddade mot rovdjur och vattenström.<br />
Studier har visat att död ved generellt<br />
gynnar många fiskarter (ex. Markusson<br />
1998), men de flesta studier är utförda på<br />
laxfiskar. Eftersom död ved skapar höljor är<br />
det vanligt att antalet stora laxfiskar ökar<br />
eftersom de får bra ståndplatser (ex. Roni &<br />
Quinn 2001, Degerman m.fl. 2004). Svenska<br />
studier har visat att mängden öring i skogs<strong>vattendrag</strong><br />
ökade med 300 % när mängden<br />
död ved ökade från 0 till 8–16 bitar per 100<br />
m 2 <strong>vattendrag</strong>syta (Figur 3), vid ytterligare<br />
högre mängder död ved fortsatte mängden<br />
öring att öka, dock ej signifikant. Tillväxten<br />
för enskilda öringar förbättras också<br />
(Sundbaum & Näslund 1998), men denna<br />
tillväxtförbättring kan hämmas <strong>av</strong> att<br />
tätheterna <strong>av</strong> öring blir höga vilket leder<br />
till ökad konkurrens (Degerman m.fl. 2004).<br />
En bidragande faktor till att fisk gynnas är<br />
att de slipper spendera så mycket energi<br />
på att simma mot strömmen på sin ståndplats<br />
samtidigt som exponering för rovdjur<br />
(predatorer) vid korta flytt inom habitatet<br />
minskar (Harvey m.fl. 1999).<br />
I svenska skogs<strong>vattendrag</strong> visar tillgängliga<br />
data att det inte bara är öring<br />
som gynnas <strong>av</strong> död ved. Även en art som<br />
bäcknejonöga ökar med mängden död ved,<br />
troligen för att det vid den döda veden ansamlas<br />
sand som utgör det substrat denna<br />
primitiva fisk lever nedgrävd i. Däremot<br />
Figur 3. Antalet öringar per 100 m 2 i skogs<strong>vattendrag</strong><br />
smalare än 6 m relaterat till mängden död ved per 100 m 2<br />
(observera sorten; Degerman m.fl. 2004).
Change language