Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Ekologisk</strong> <strong>restaurering</strong> <strong>av</strong> <strong>vattendrag</strong><br />
För att kontrollera <strong>av</strong>rinningen kan man:<br />
• öka markinfiltrationen<br />
• se till att diken aldrig mynnar direkt i<br />
<strong>vattendrag</strong><br />
• anlägga diken med varierad fåra och naturligt<br />
substrat<br />
• öka lokal magasinering <strong>av</strong> vatten i våtmarker<br />
och dagvattendammar<br />
• bevara och restaurera kantzoner till<br />
ytvatten<br />
• öka andelen markyta med skog och buskar.<br />
Att mjukgöra landskapet och plantera<br />
träd ger stora effekter. Träden minskar<br />
den mängd vatten som <strong>av</strong>rinner genom att<br />
fånga upp nederbörden och låta den <strong>av</strong>dunsta,<br />
samtidigt som träden förbrukar vatten<br />
som nått marken.<br />
Restaurera mossars hydrologi<br />
Mossar med tjocka torvlager utnyttjas<br />
ibland för utvinning <strong>av</strong> torv som bränsle<br />
och jordförbättrare. Torven är lätt att skära<br />
och när den väl torkat brinner den bra.<br />
Ofta sker torvutvinningen först i utkanten<br />
<strong>av</strong> mossen vars mitt successivt kollapsar<br />
efterhand som vattennivån sänks. När det<br />
övre skiktet tagits bort minskar mossens<br />
vattenhållande förmåga. Det undre lagret<br />
innehåller enbart döda växter och återhämtar<br />
sig långsamt efter torvtäkt. När vattennivån<br />
sänks i mossar kommer tidigare<br />
syrefria miljöer under vatten att exponeras<br />
för luft. Detta medför en snabb nedbrytning<br />
och frisättning <strong>av</strong> näringsämnen (kväve,<br />
fosfor, kol).<br />
att observera!<br />
De flesta <strong>restaurering</strong>såtgärder i denna<br />
manual berör kulturmiljövärden, som<br />
också omfattas <strong>av</strong> bevarandemålen i<br />
Levande sjöar och <strong>vattendrag</strong>. Kontakta<br />
därför alltid länsstyrelsen för samråd<br />
om hur du ska gå tillväga, vilket kunskaps-<br />
och planeringsunderlag som<br />
behövs inför åtgärden, eventuella erforderliga<br />
tillstånd etc. Läs mer om detta i<br />
Kapitel 1–4.<br />
kapitel 5<br />
4<br />
Att hydrologiskt restaurera mossarna<br />
genom att lägga igen dikena ger goda effekter<br />
såväl upp- som nedströms. Idealt lägger<br />
man igen hela diket, men vanligen får man<br />
nöja sig med att bryta dikets kontinuitet.<br />
En damm i ett mossdike kan sällan<br />
byggas enbart med torv eftersom den är för<br />
genomsläpplig och med tiden spolas undan.<br />
Det är bättre att använda plank eller hela<br />
trädstammar, gärna tall eller gran, som<br />
stöd. Dessa drivs ned i botten som palissader,<br />
eller läggs tvärs diket. I så fall bör<br />
stammarna förankras minst 75 cm in i<br />
omgivande mark. En enkel palissad läcker<br />
naturligtvis och lämpligen utförs pluggningen<br />
<strong>av</strong> diket med en dubbelpalissad med<br />
ett mellanrum på 0,5–1 m. Mellanrummet<br />
fylls med torv, jord, sand eller annat tätande<br />
material. Ska torv användas bör den tas<br />
från dikets botten uppströms så att den ej<br />
är extra nedbruten genom luftexponering.<br />
Det rekommenderas att använda geotextil<br />
om risk finns för sedimentläckage genom<br />
dämmet.<br />
Dämmen bör läggas relativt tätt i mossdiken.<br />
Lämpligen läggs ett nytt dämme<br />
efter 10–20 cm fallhöjd. Blir fallhöjden<br />
högre ökar vattenhastigheten, samtidigt<br />
som större arealer <strong>av</strong> strandzonen blir<br />
torrlagda. I lutande mossar kan det således<br />
krävas många små dämmen. Om torvens<br />
bärighet är god kan man använda lätta<br />
grävmaskiner (4–6 ton) för arbetet.<br />
V-fåra styr högvatten<br />
mot mitten<br />
Dike<br />
marinplywood<br />
Figur 1. I riktigt små diken brukar man utomlands<br />
använda s.k. marin plywood. Det innehåller dock både<br />
fenoler och formalin och användningen bör övervägas<br />
noga. Används plywood bör tjockleken vara minst 12 mm.<br />
Dessa dämmen ruttnar fort bort, i regel börjar rötan i<br />
mötet mellan vatten och luft.
Change language