Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ör vattennivån över tröskelkanten understiga<br />
30 cm. Observera att vattennivån över<br />
tröskeln mäts något uppströms tröskeln<br />
(Figur 13). Ett sätt att kunna anpassa vattenflödet,<br />
och därmed vattennivån, ovan<br />
tröskeln är givetvis att använda ett utskov.<br />
Höjdskillnaden mellan bassänger styr<br />
vattnets energi och därmed vattenhastigheten<br />
som fisken måste simma mot.<br />
Generellt får höjdskillnaden inte överstiga<br />
15 cm om flera arter <strong>av</strong> sötvattensfiskar ska<br />
kunna passera som vuxna. För harr anges<br />
t.ex. 7,5 cm (Washington Dept of Fish and<br />
Wildlife 2005). Inriktar man sig enbart på<br />
lax och stor öring kan höjdskillnaden vara<br />
inemot 30 cm.<br />
Den maximala vattenhastigheten (v)<br />
kan grovt beräknas utgående från vattennivåskillnaden<br />
(h) mellan bassänger:<br />
v = 0,7√(2g × h) (Kamula 2001)<br />
där g är gr<strong>av</strong>itationskonstanten. Den är<br />
9,81 m/s 2 . Om h = 0,2 m skulle detta innebära<br />
en maximal vattenhastighet på<br />
v = 0,7 × √(2 × 9,81 × 0,2) = 1,4 m/s. Sänks<br />
vattennivån över trösklarna till 0,1 m blir<br />
den maximala vattenhastigheten 1 m/s.<br />
Kammartrappor byggs oftast i betong,<br />
ibland med inmurad natursten för att<br />
smälta in i miljön. Tvärsektionerna kan<br />
göras som träsättare i mindre trappor. Det<br />
kan vara en fördel när osäkerhet råder om<br />
konstruktionen eftersom man då kan prova<br />
fram lämpliga nivåer på trösklarna.<br />
Kammartrappor klarar ganska höga<br />
lutningar; 10–20 %, men har den stora<br />
nackdelen att de är känsliga för variationer<br />
i vattennivån uppströms. Varierar<br />
vattennivån kan trappan torrläggas eller<br />
översvämmas. Kammartrappor lämpar sig<br />
därför oftast där man har en nivåreglering<br />
uppströms, t.ex. vid kraftverksdammar.<br />
Alternativt måste man anordna någon<br />
slags nivåreglering vid intaget till trappan,<br />
utskov. Anläggs trappan med underströmningsöppningar<br />
minskar känsligheten för<br />
lågflöden. Rekommendationen är att alltid<br />
ha sådana öppningar. Fiskar ska simma<br />
genom trappan, inte tvingas att hoppa.<br />
Korrekt konstruerade och med underströmningsöppningar<br />
kan flertalet arter<br />
som vuxna passera trapporna, t.ex. mört,<br />
abborre och laxfiskar. Arter som inte vill<br />
hoppa eller simma genom öppningar kan<br />
<strong>Ekologisk</strong> <strong>restaurering</strong> <strong>av</strong> <strong>vattendrag</strong><br />
missgynnas, t.ex. gös. De generella erfarenheterna<br />
är att korrekt konstruerade kammartrappor<br />
kan vara effektiva fiskvägar.<br />
Vanligen byggs de för små, dvs. vattnets energi<br />
dämpas inte tillräckligt. Kammartrappor<br />
ska vara så breda, långa och djupa som<br />
möjligt!<br />
Normalt brukar flödet genom kammartrappor<br />
vara 0,1–2 m 3 /s, men stora system<br />
som klarar flöden kring 50 m 3 /s finns.<br />
Slitsränna<br />
Slitsrännan (vertical slot fishway) liknar<br />
kammartrappan, men har en öppen slits i<br />
tvärväggen från yta till botten. Härigenom<br />
blir de relativt okänsliga för variationer<br />
i vattenståndet uppströms. Slitrännor<br />
har t.o.m. byggts för att hantera vattenståndsvariationer<br />
på inemot 10 m.<br />
En förutsättning är att vattennivån uppoch<br />
nedströms samvarierar, eljest kan funktionen<br />
försämras. De byggs antingen som<br />
enkel- eller dubbelslitsrännor (Figur 15).<br />
I enkelslitsrännan styrs vattnet <strong>av</strong><br />
slitsens utformning och placering över<br />
till andra sidan. Därvid dämpas vattnets<br />
energi i facket innan de strömmar nedströms<br />
i nästa slits. Otaliga varianter finns<br />
på utformning och placerings <strong>av</strong> slitsarna.<br />
I några fall har man byggt låga trösklar<br />
(någon decimeter) i själva slitsen för att<br />
minska vattenhastigheten vid botten.<br />
Generellt utformas slitsrännan utifrån<br />
bredden på slitsen (b). Varje bassäng bör<br />
vara 10 × b lång och 8 × b bred. Katapodis<br />
(1992) har redovisat 18 olika utformningar<br />
<strong>av</strong> enkelslitsrännor och rekommenderar ett<br />
fåtal. Här nöjer vi oss med en grundkonstruktion<br />
(Figur 16).<br />
I en slitsränna är i princip vattenhastigheten<br />
lika från botten till yta och relaterad<br />
till nivåskillnaden mellan poolerna. Eftersom<br />
det är nivåskillnaden mellan poolerna<br />
som <strong>av</strong>gör så fungerar slitsrännan likadant<br />
vid låg som hög vattennivå. Det fungerar<br />
så länge inte tvärväggarna översvämmas.<br />
(Om man bygger så att tvärväggarna<br />
översvämmas vid högflöden har man fått<br />
fram en kombination <strong>av</strong> kammartrappa<br />
och slitsränna.) Bäst funktion uppges<br />
föreligga vid vattennivåer över 60 cm, dvs.<br />
slitsrännor kräver ganska mycket vatten.<br />
Franska slitsrännor är dimensionerade för<br />
0,7–3 m3 /s.<br />
115 kapitel 5