Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

More documents

Recommendations

Info

Ekologisk restaurering av vattendrag Figur 7. Bottnar i den ej flottledsrensade delen av Rickleån. Bilden visar den stora variation i partikelstorlek som åstadkoms av att stora stenar och block skapar lugnare vattenpartier nedströms. Dominerande strömriktning indikeras med pil. Notera att många större stenar ligger med smala sidan mot strömmen. Stenarna är inte klotrunda utan kantiga och avlånga. Plats 712474-174701, karta 21 K SO. Figur 8. Naturreservatet Ettaks strömmar i Tidan, Västra Götlands län. En flera kilometer lång sträcka har ännu så länge bevarats outbyggd. Dessutom har mycket av den större stenen lämnats kvar. Notera hur varierad strömbilden är och att stora stenar sticker upp vid sommarvattenföring. En meandring inom fåran kan anas i bildens bortre del. Tidans dalgång har fina sediment och jordarna är inte lika rika på grova block som de norrländska vattendragen i tidigare bilder. Plats 644438-138842, karta 7 D NO. kapitel 5 160
- 5.9.2 Vad har hänt i vattendragen? I föregående avsnitt diskuterades några av de förändringar som skett. Vattendragen har rätats och rensats för flottning, vattenkraftutnyttjande och för vattenbortledning. Större block har sprängts på plats eller lyfts ut tillsammans med stora stenar. De sidofåror som förgrenade sig ut från vattendraget har ofta stängts av med stenrösen eller stockkistor med jord. Det är flera olika komponenter i livsmiljön som försvunnit, alla dessa små delar hade sin egen funktion. Under dygnet och året krävs en mosaik av olika habitat. Dagtid står ofta mindre öring relativt grunt, men flyttar nattetid till speciella viloområden i höljor och strandnära ståndplatser (ex. Roussel & Bardonnet 1996). I grunda områden kan små fiskar växa upp, men i takt med att deras storlek ökar krävs ofta djupare habitat (ex. Mallet m.fl. 2000). Större öring brukar stå i höljor. Vid torrperioder eller under vintern är tillgången Sten Ekologisk restaurering av vattendrag till höljor djupare än bottnens normalnivå speciellt viktiga (ex. Cunjak 1996, Yrjänä 2003, Nykänen m.fl. 2004). Andelen av bottnen som utgörs av höljor brukar anses vara en indikator på hur bra habitatet är för laxfisk. Om sedan höljorna är komplexa med grov sten och död ved ökar habitatets värde, speciellt för vinteröverlevnaden hos fisk (Bunt m.fl. 1999, Muhlfeld m.fl. 2001). När den stora stenen togs bort minskade djupet och bredden vilket givit en mindre produktiv yta samtidigt som kontakten med strandzonen minskat. När strukturerna togs bort ökade vattenhastigheten och dessa två faktorer tillsammans medförde att höljor försvann, död ved hölls inte längre kvar, bottnarna armerades (stenpälsen) och fint material som lekgrus och organiskt material (födobasen) spolades undan (Figur 9). Sammantaget har detta givit mindre födo underlag för fisk, mindre produktiv yta, färre ståndplatser och lekområden. Djup Bredd Strukturer Vattenhastighet Organiskt Area / Volym Strand Höljor / Ved Bottenarmering material Fint substrat - - - - - - - - Produktiv yta Ståndplatser Födounderlag Lekområden - Diversitet och produktion av fisk Figur 9. Schematisk framställning av vad som hänt i de rensade vattendragen som en effekt av att sten tagits bort (betecknas med - sten). Flera samverkande faktorer skapar ett vatten med hög vattenhastighet ( + vattenhastighet) och liten produktiv yta, svagt födounderlag, få ståndplatser och lekområden för fisk. + - + - - 161 kapitel 5 -
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 276 and 277: ) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294:
Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?