Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

More documents

Recommendations

Info

Ekologisk restaurering av vattendrag • om möjligt ha ett eller flera referensobjekt som inte åtgärdas, t.ex. ett avsnitt med stora kulturmiljövärden eller orörda avsnitt. • planen ska om möjligt även omfatta undersökningar före åtgärd både på aktuella åtgärdssträckor och på referenssträckor Utöver denna förhöjda nivå kan det i visa objekt vara viktigt att knyta vetenskaplig kompetens för att vidareutveckla och säkerställa metoder och resultat. Där vi saknar mest kunskap är kanske om åtgärders hållbarhet samt deras hydrologiska och geomorfologiska effekter. Detta kan utvärderas endast om särskild uppföljning genomförs. Det slutgiltiga måttet på en bra restaurering är en sammanvägning av åtgärdsmål (bra genomförd åtgärd), tillståndsmål (god status för ekologi och hydromorfologi), varaktighet, kostnader, dokumentation och nyttan för andra intressen, t.ex. kulturmiljövården. Figur 1. Johnny Norrgård, länsstyrelsen i Jönköping, provar ett instrument som mäter bottenstrukturen/ vattendjupet på ett standardiserat sätt. Ramen trycks ned i botten och sedan avläses djupförhållandet på respektive stav. Detta ger ett mått på bottnens habitatdiversitet. kapitel 6 2 6.3 Metoder för uppföljning av åtgärdsmål (genomförandestatus) Uppföljningen av åtgärdsmål bör omfatta uppföljning av måluppfyllelsen för både enskilda åtgärder och åtgärdsområden. Åtgärdsmålen kan vara olika utformade, men bör främst vara inriktade på att följa upp genomförandet av åtgärderna, t.ex. antal byggda fiskvägar, antal utrivna dammar, antal justerade vägtrummor, biotopvårdad sträcka och km sparad/anlagd kantzon. För fiskvägar kan uppföljningen av åtgärdsmålen också omfatta kontroll och bedömning av fiskvägarnas och trummornas funktion för fiskpassage. Metoder för kontroll av fiskvägars funktion är exempelvis årlig okulär besiktning av fiskvägens vattenföring, -hastigheter och -nivåer under vandringsperioden. Dessutom bör man beakta risk för att fisk skadar sig eller ”hoppar ur” fiskvägen. Normalt nöjer man sig i de flesta projekt med den nivå som skissats ovan. I intressanta eller stora projekt kan man gå vidare med mer detaljerad uppföljning. Biotoprestaurering i vattenfåran kan kontrolleras genom fysiska mätningar i vattendraget av bottensubstrat, djup och bredd i ett antal transekter (Figur 1). Protokoll för sådana transektmätningar finns också framtaget som komplement till elfiskeprotokoll och används inom den nationella miljöövervakningen. Här är det viktigt att genomföra mätningar före och efter åtgärd. Biotoprestaurering i strandzonen kan kontrolleras genom vegetationskartering och mätning av kantzonens bredd och längd. Metoder för kontroll av flöden är vattenföringsbestämningar är mätning av vattenstånd med vattenståndsskala och mätning av vattenhastighet med s.k. flygel. Vattenföringsbestämningar utgör en undersökningstyp inom miljöövervakningsprogrammet och återfinns på Naturvårdsverkets hemsida.
6.4 Metoder för uppföljning av tillståndsmål (ekologisk status) Vid uppföljning av tillståndsmål ska om möjligt metoderna enligt ”Handledning för miljöövervakning” användas eller manualer för uppföljning av skyddade områden (). Framtagna undersökningstyper inom miljöövervakningen ”Programområdet Sötvatten” omfattar bland annat: • biotopkartering, vattendrag • bottenfauna i sjöars littoral och i vattendrag • elfiske i rinnande vatten • hydrogeologi • lokalbeskrivning • makrofyter i vattendrag • provfiske i sjöar • elfiske i vattendrag • provfiske efter kräfta i sjöar och vattendrag • påväxt i rinnande vatten • utter och mink – beståndsövervakning • vattenkemi i sjöar • vattenkemi i vattendrag • övervakning av stormusslor Dessa undersökningstyper kan kompletteras från andra programområden (ex. Våtmark, Skog) bland annat med inventering av fågel och större vattensalamander m.m. Vid utvärdering av tillståndsmålen bör, där så är lämpligt, bedömningsgrunder för klassificering av ekologisk status användas. Förslag till sådana finns utvecklade för fisk i rinnande vatten (Beier m.fl. 2007) och sjöar (Holmgren m.fl. 2007) samt bottenfauna (Johnson & Goedkoop 2007) och påväxtalger i rinnande vatten (Kahlert m.fl. 2007). Inom respektive dokument förklaras bakgrund och tillämpning. Dokumenten kan nås på . Förslagen till bedömningsgrunder ligger till grund för de förslag till föreskrifter, allmänna råd samt handbok som Naturvårdsverket har tagit fram utifrån ”Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660)”. För hydromorfologiska bedömningar finns en vägledning för karakterisering av vattendrag som är fastställd som svensk standard (CEN 2004, SS-EN 14614:2005). Ekologisk restaurering av vattendrag Därutöver finns två förslag till bedömningsgrunder för hydromorfologi och konnektivitet (vattendragens kontinuitet), dels utarbetat av SMHI (Olsson & Lundholm 2006), dels ett förslag utarbetat av länsstyrelsen i Jönköpings län (Nilsson 2006). Med detta som underlag går det att för att genomföra hydromorfologiska undersökningar i vattenfåran och bedöma hur vattendraget fragmenterats av dammar. 6.5 Strategier för uppföljning av tillståndsmål Mycket av dagens nationella och regionala monitoring av fauna och flora i vattendrag och sjöar bygger på långsiktig övervakning av ett antal utvalda avsnitt av vattendrag och mindre sjöar spridda över landet. I och med programmets långsiktighet kan storskaliga miljöförändringar detekteras. Förändringarna kan dock sällan kopplas till en enskild restaureringsåtgärd eftersom flera åtgärder genomförs samtidigt och genom utformningen av uppföljningen. De långsiktiga miljöövervakningsprogrammen kan således inte användas för utvärdering av enskilda objekt, men kan utgöra ett bra referensmaterial. Önskar man att mer i detalj studera effekten av en enskild åtgärd bör det finnas ett uppföljningsprogram kopplat just till den åtgärden. Den enklaste formen av uppföljning är helt enkelt att mäta före och efter åtgärd på platsen. På grund av medelstillgången kommer detta förfarande att dominera. En utvärdering kan svara på om restaureringen lyckats eller ej, men en väl designad studie kan även visa varför och ge statistiskt säkerställda resultat. Från de resultaten kan metodiken förbättras. Väl genomförd uppföljning och utvärdering kommer därmed att bli lönsam. Det är ofta inte tillräckligt att enbart följa upp objektet före och efter åtgärd eftersom det finns en stor naturlig variation. Även efter en lyckad åtgärd kan andra faktorer ge en tillfälligt svag flora eller fauna efteråt. En god regel vid utvärdering är därför att alltid ha referenslokaler för att ta hänsyn till naturlig variation. Kan man dessutom inkludera flera replikat, dvs. ha flera par av åtgärd – kontroll, ökar säkerheten ytterligare. 3 kapitel 6
Page 1 and 2:
Ekologisk restaurering av vattendra
Page 3:
Page 7 and 8:
Innehåll 7 Ekologisk restaurering
Page 9 and 10:
Page 11:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
Page 42 and 43:
Page 44 and 45:
Page 46 and 47:
Page 48 and 49:
Page 50 and 51:
Page 52 and 53:
Page 54 and 55:
Page 56 and 57:
Page 58 and 59:
Page 60 and 61:
Page 62 and 63:
forts. Bilaga 1. norrland innebär
Page 64 and 65:
arbetsmiljöplan för återställni
Page 66 and 67:
forts. Bilaga 2. 3. Miljöaspekter
Page 68 and 69:
forts. Bilaga 2. 5. Handlingsplan v
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Antal öringar / 100 m 2 50 40 30 2
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Page 158 and 159:
medelvattenföring Medelvattenföri
Page 160 and 161:
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
Page 202 and 203:
Page 204 and 205:
Page 206 and 207:
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237: Ekologisk restaurering av vattendra
Page 276 and 277: ) 2 Täthet av 0+ öring (ind./100m
Page 294: Fiskeriverkets sötvattenslaborator
show all

Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?