Ekologisk restaurering av vattendrag - Havs

Ekologisk restaurering av vattendrag
Standardiserat elfiske är givetvis en
metod som fungerar för kontroll om arter
passerar fiskvägen. Däremot kan man inte
avgöra i vilken utsträckning fisk passerar,
bara att passage av arten sker. Elfiske
kan antingen ske för fångst av lekfisk och
därmed direkt visa om passagen fungerar
för enskilda individer. Fångst av lekfisk kan
dock vara känsligt om det är nära inpå lek.
Elfiske kan därför inriktas på att studera
föryngring och allmän artförekomst, vilket
också kan utvisa om passagen fungerar.
Genom att jämföra med elfiskeresultat nedströms
eller i system utan hinder kan rimliga
antaganden om funktionen ske. Studier
av fiskvägar i Halland visade att fiskfaunan
uppströms nya fungerande fiskvägar snabbt
liknande faunan nedströms med ökningar
av öringbeståndet på 330% samtidigt som
artantalet ökade i samtliga undersökta sex
vattendrag (Degerman 2004). Detta fungerar
när det finns typiskt vandrande arter i
vattendraget. Har man ett vattendrag med
enbart strömlevande arter kan kontroll
med elfiske bli svår att utvärdera eftersom
samma arter och numerärer kan föreligga
upp- som nedströms. I sådana fall kan man
tänka sig att märka större fisk för att se om
de förflyttar sig, alternativt att arbeta med
fällor eller fiskräknare.
Sedan bör man inte glömma att en okulärbesiktning
av en erfaren person kan ge
en god bild av fiskvägens status. Standardiseras
sådana besök kan okulärbesiktning
mycket väl vara en del i funktionskontrollen.
några företag som marknadsför
fiskräknare:
Aqua Pro Counter (www.procounter.com)
Riverwatcher Vaki Aquaculture Systems
(www.vaki.is)
kapitel 5
132
5.7.8 källor och underlag
Aarestrup, K. & A. Koed, 2003. Survival of
migrating sea trout (Salmo trutta (L)) and
Atlantic salmon (Salmo salar L.) smolts negotiating
weirs in small Danish rivers. Biol
Freshw. Fish 12:169-176.
Andersson, M. 2005 Fungerar våra fiskvägar?
Miljömålsuppföljning i Västra Götalands
län. Rapport 2005:56, 40 s.
Bangsgaard, L., 1994. Fiskepassage i vandlöb.
Vand & Jord 1:36-38.
Beamish, F.W.H., 1978. Swimming capacity.
Sidorna 101-187. Ur. W.S. Hoar & D.J.
Randall. Fish physiology, vol. 7. Academic
press, New York.
Brackenbury, J. 2004. Kinematics and
hydrodynamics of swimming in the mayfly
larvae. J. Exp. Biol. 207:913-922.
Calles, O. 2006. Re-establishment of connectivity
for fish populations in regulated
rivers. Karlstad University studies, 1403-
8099 ; 2005:56). Dissertation (sammanfattning),
51 s.
Calles, E.O. & L. A. Greenberg, 2005. Evaluation
of nature-like fishways for re-establishing
connectivity in fragmented salmonid
populations in the River Emån. River
Research and Applications 21:9, 951
Cowx, I.G. & R.L. Welcomme, 1998. Rehabilitation
of rivers for fish. FAO handbook.
Fishing News Books, 260 s.
Degerman, E. 2004. Vad händer när en
fiskväg etableras i ett mindre vattendrag
på västkusten? PM Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium,
2004-02-19, 3 s.
Direktoratet for naturforvaltning, 1990. Fisketrapper,
funksjoner og virkemåte. Innstilling
fra fisketrapputvalget. Direktoratet for
naturforvaltning.